No description available.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund:  Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och drabbar cirka 10 000 personer i Sverige varje år. Prostatacancer ger initialt inga eller diffusa symtom vilket gör denna sjukdom svår att upptäcka. Det finns ett flertal olika behandlingsformer att tillgå vilka skiljer sig beroende på vilket stadie cancern befinner sig i. Sjuksköterskans uppgift är bland annat att bidra med ett personcentrerat arbetssätt för att stödja mannen i dennes nya livssituation. Litteraturstudien förankras i Dahlbergs livsvärldsteori. Syfte: Syftet med studien var att ur ett livsvärldsperspektiv beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer efter påbörjad behandling. Metod: Metoden har grundat sig i en kvalitativ litteraturstudie baserad på narrativer i form av fyra patografier. Elo och Kyngäs beskrivning av en deduktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. I analysen identifierades utsagor som kodades och delades in i livsvärldsteorins centrala begrepp vilket utgör resultatets fyra huvudkategorier: Den levda kroppen, vårdrelation, lidande samt välbefinnande. Resultat: Män som drabbats av prostatacancer upplevde huvudsakligen en påverkan på den levda kroppen, det vill säga fysiskt, psykiskt och existentiellt. Information och stöd från både anhöriga och vårdpersonal hade en viktig inverkan under behandlingstiden. I resultatet framkom det att inkontinens, sexuell dysfunktion och en vilja av att leva i nuet var tre centrala fynd i denna studie. Det ansågs även viktigt att ha goda relationer och lidande tog sig i uttryck både som ett sjukdoms- livs och vårdlidande. Män som drabbats av prostatacancer kunde emellertid uppleva stunder av välbefinnande. Slutsats: Resultatet av studien kan ge sjuksköterskan ökad förståelse för mäns upplevelser av att leva med prostatacancer vid påbörjad behandling och hur männen därmed kan stödjas i denna process.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen för män i västvärlden. Det finns flera biverkningar av de olika behandlingsalternativen varav sexuell dysfunktion är en vanlig sådan. Sjuksköterskans ansvar går ut på att vårda patienten som en helhet och främja delaktighet. Det har visats att sjuksköterskor upplevde det som svårt att samtala med patienter om sexualitet eftersom ämnet anses vara tabubelagt. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av sexualitet vid prostatacancer. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) gjordes och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Åtta var av kvalitativ metod och tre av mixad. De inhämtades från databaserna CINAHL Complete, PubMed samt PsycINFO. Sökorden som användes var: experience, experienc*, lived experience, prostate cancer, prostatic neoplasms, sexuality och sexual health. Resultat: Resultatet presenterades genom två huvudteman. Det första huvudtemat var: Behandlingarnas inverkan på sexualiteten, vilket visade olika känsloyttringar kopplat till att få en förändrad sexuell funktion, intimitet och maskulinitet samt minskad sexuell lust. Det andra huvudtemat var: Yttre och inre resurser för att kunna hantera behandlingarnas biverkningar som visade att vårdpersonal, partners och stödgrupper hjälpte männen att hantera förändringarna. Diskussion: Författarna diskuterade mäns behov av adekvat information gällande olika behandlingars biverkningar, sjukdomens påverkan på maskuliniteten, hur kommunikation i parrelationer kunde påverkas samt sjuksköterskans stödjande roll. Diskussionen belystes utifrån Katie Erikssons hälsokors, tidigare forskning samt författarnas reflektioner. / Background: Prostate cancer is the most common cancer disease for men in the western world. There are several common side effects from different treatments and sexual dysfunction is one of them. It is the nurse’s responsibility to care for the patient as a whole and to promote participation. However, it has been shown that nurses found it difficult to talk about sexuality with patients since the subject is considered to be taboo. Aim: The aim was to explore experiences of sexuality for men with prostate cancer.   Method: A general literature review according to Friberg (2017) was made and based on eleven scientific articles. Eight were of qualitative method and three of mixed. They were obtained from the databases CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. The following key words were used: experience, experienc*, lived experience, prostate cancer, prostatic neoplasms, sexuality and sexual health. Results: The result was presented by two main themes. The first one was: The treatments impact on the sexuality which showed different emotions associated with having a changed sexual function, intimacy and masculinity and a reduced sexual desire. The second main theme was: The external and internal resources to be able to handle the side effects of the treatments which showed that care staff, partners and support groups helped the men to handle the changes. Discussion: The authors discussed men’s need of adequate information about the side effects of different treatments and how the disease could affect the masculinity, the communication in relationships and the nurse’s supporting role. The discussion was highlighted in relation to Katie Eriksson´s “health cross”, previous research and the authors’ reflections.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 män i Sverige av prostatacancer. Behandlingen av prostatacancer medför biverkningar där en utav biverkningarna är förlust av erektil funktion. Syfte: Syftet med studien är att belysa mäns upplevelser relaterat till sin sexuella förmåga i samband med behandling av prostatacancer. Metod: En kvalitativ studie baserad på fem självbiografier skrivna av män som drabbats av prostatacancer och som analyserades med en metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i fem kategorier: "Att vänta på behandling", "En lättnad infinner sig när beslutet är taget", "Att inte känna sig ensam", "Känsla av förlorad identitet och manlighet" och "Att gå vidare". Slutsatser: Sexuell oförmåga orsakar ett lidande och påverkar mannen av olika grad. Upplevelser av lidande påverkades av faktorer som: utförlig information, stöd av familj och vänner. Graden av lidande var också beroende av hur mycket den sexuella förmågan betydde för mannen, i förhållande till själva livet. Studien kan göra sjuksköterskor medvetna om hur män som genomgått behandling mot prostatacancer upplever sitt lidande, att lidandet är av varierande grad men att det hos vissa män påverkar deras livskvalité negativt. Denna kunskap gör att sjuksköterskan kan vara lyhörd inför de här männens behov i vårdrelationen.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män. I västvärlden är det den cancerform som har snabbast stigande incidens de senaste tio åren. Det finns flera olika behandlingsalternativ för lokaliserad prostatacancer, två av dem är strålbehandling och operation som kallas radikal prostatektomi. Den vanligast förekommande bieffekten av behandlingarna är erektil dysfunktion. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa mäns upplevelse av hur lokaliserad prostatacancer samt dess behandlingsformer påverkar deras erektila förmåga, och därigenom deras sexualitet.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ ansats, som använt sig av 12 vetenskapliga artiklar för att utveckla ett resultat. Databaserna som använts är Cinahl, PubMed och PsycInfo.Resultat: Att motta rätt information angående bieffekterna från behandlingarna av prostatacancer underlättade männens återhämtning. Den erektila dysfunktionen ledde till ett försämrat självförtroende och svårigheter i intima relationer. Det var inte ovanligt att inte längre kunna uppnå spontana erektioner efter genomgången behandling. Att kommunicera med sin partner var en stor del i mannens återhämtning. Den erektila dysfunktionen upplevdes som en värre bieffekt av unga män än av äldre män. Många män upplevde sig mindre manliga än före operationen.Konklusion: Männens sexualitet blir påverkad av den erektila dysfunktionen som uppkommer efter behandlingarna. Vikten av att kommunikation både privat och med vårdpersonal är en central del för männens återhämtning och anpassning till sin nya livssituation. Det är också viktigt att sjuksköterskan utövar personcentrerad vård då sexualitet är något väldigt personligt. / Background: Prostate cancer is the most common type of cancer among men. Inthe Western world it is the type of cancer with the most rapid increase in incidence in the last decade. There are several treatments for prostate cancer, two of them are radiation therapy and a surgery called radical prostatectomy. The most common side-effect of the treatments is erectile dysfunction. Aim: The aim of this study is to illuminate men’s experience of how localised prostate cancer and its treatments affect their erectile capability, and thereby their sexuality.Methods: A systematic literature review using a qualitative design, which is based on 12 scientific articles to produce a result. The databases used are Cinahl, PubMed and PsycInfo.Results: To receive the correct information regarding the side-effects of the treatments for prostate cancer eases the men’s recovery. The erectile dysfunction leads to a compromised self-confidence and difficulties in intimate relations. It’s not unusual to no longer be able to obtain a spontaneous erection after undergoing treatment. To communicate with his partner is a vital part of the man’s recovery. The erectile dysfunction is experienced as a more severe side-effect among young men compared to older men. Many men view themselves as less of a man than they did before the surgery. Conclusion: The men’s sexuality becomes affected by the erectile dysfunction which occurs after the treatments. The importance of communication, both privately and with healthcare professionals is a vital part of the men’s recovery and adaption to their new life. It’s imperative that the nurse practises person centred care since sexuality is something very personal.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen som drabbar män i Sverige. Syfte: Syftet med studien är att beskriva mäns upplevelser av prostatacancer. Metod: Fyra självbiografier har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visar att män som drabbas av prostatacancer upplever oro, existentiella tankar och känslor av förlorad identitet samt manlighet. Resultatet visar även att urininkontinens och impotens är centrala upplevelser av sjukdomen. Detta sätter männen i en helt ny vardagssituation med planering och anpassning som effekt. Männen anpassar sig efter situationer och accepterar att livet fortsättningsvis kommer vara ovisst. Diskussion: Urininkontinens och impotens upplevs som starkt bidragande faktorer till ohälsa. Detta orsakar frustration, ilska och en känsla av skam mot sin partner. Konklusion:  Prostatacancer förändrar en mans liv. Män upplever beskedet som livsomvälvande med mycket oro men de ser ändå livet värt att leva. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer affecting men in Sweden. Purpose: The purpose of the study is to describe men's experiences of prostate cancer. Method: Four autobiographies have been analyzed through a qualitative content analysis with inductive approach. Results: The results show that men affected by prostate cancer experience anxiety, existential thoughts and feelings of lost identity as well as masculinity. The results also show that urinary incontinence and impotence are central experiences of the disease. This puts men in a whole new everyday situation with planning and adaptation as an effect. The men adapt to situations and accept that life will continue to be uncertain. Discussion: Urinary incontinence and impotence are perceived as highly contributing factors to ill health. This causes frustration, anger and a sense of shame towards his partner. Conclusion: Prostate cancer changes a man's life. Men experience the message as life-changing with a lot of anxiety, but they still see life worth living.

Prostatacancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland män i västvärlden och enbart i Sverige diagnostiseras cirka 10 000 män årligen med sjukdomen. Immunförsvaret och mer specifikt CD8+ T-cellerna spelar en viktig roll i förmågan att eliminera tumöromvandlade celler innan en klinisk relevant cancer uppstår. T-cell immunoreceptor with immunoglobulin and tyrosine-based inhibitory motif domain (TIGIT) är ett inhibitoriskt checkpoint protein som har visat sig ha en dämpande effekt på CD8+ T-celler vilket tumörceller utnyttjar för att öka sin tillväxt. Detta protein har identifierats i hög grad i flera olika cancertyper samt kan användas som prognostisk markör för ett antal olika cancersjukdomar. Ett immunohistokemiskt protokoll optimerades och användes för att detektera TIGIT-uttryck i formalinfixerad och paraffininbäddad prostatatumörer från män med eller utan lymfkörtelmetastas vid diagnostillfället. Resultatet var att av patienter med lymfkörtelmetastas hade 17 (77,3 %) TIGIT-uttryck i sin primärtumör och för män utan lymfkörtelmetastas hade 27 (79,4 %) TIGIT-uttryck. Fisher’s exact test användes för att studera associationen mellan TIGIT-uttryck i primärtumören hos prostatacancerpatienter och lymfkörtelmetastas. Testet visade ingen signifikant skillnad mellan dessa grupper, p = 1,00. Vår slutsats är att TIGIT inte kan användas som prognostisk markör för prostatacancermetastasering, men ytterligare studier krävs för att definitivt kunna dra några slutsatser. / Prostate cancer constitutes the most common form of cancer among men in the western world today and, in Sweden alone, about 10,000 men are diagnosed with the disease annually. The immune system and specifically CD8+ T cells play an important role in the ability to eliminate tumour cells before a clinically significant cancer occurs. T-cell immunoreceptor with immunoglobulin and tyrosine-based inhibitory motif domain (TIGIT) is an inhibitory checkpoint protein that has been shown to have a suppressing effect on CD8+ T cells in which tumour cells exploit to increase in size. This protein has been identified in several types of cancer and can be used as a prognostic biomarker in a range of different cancer diseases.  A protocol for immunohistochemistry was optimized and used for detecting TIGIT expression in formalin-fixed and paraffin-embedded tissues of prostate tumour from men either with lymph node metastases or not by the time of diagnosis.  The results from patients with lymph node metastases was that 17 (77,3 %) had TIGIT expression in their primary tumour while for men without lymph node metastases 27 (79,4 %) had TIGIT expression. Fisher’s exact test was used to study the association between TIGIT expression in the primary tumour of prostate cancer patients and lymph node metastases. The test showed no significant difference between these groups, p = 1,00. Our conclusion is that TIGIT can not be used as a prognostic biomarker for prostate cancer metastases, but further study is needed to definitely draw any conclusions.

Bakgrund: Prostatacancer är en av det vanligare cancerformer som drabbar män. Behandlingar som innefattar kirurgisk, cytostatisk, strål- och hormonbehandling orsakar lidande för männen. Sjuksköterskan har som skyldighet att vägleda, motivera och informera männen kring sin sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 artiklar med kvalitativ ansats. Syfte: att beskriva mäns erfarenheter av att leva med diagnostiserad prostatacancer. Resultat: Ur analysen identifierades två teman; förändrad vardag och på väg tillbaka med sex subtema. Konklusion: Männens upplevelser har varit desamma oavsett deras bakgrund. Erfarenheter har påvisat att stöttning från vårdpersonal var betydelsefull vid kontroll över sin hälsa. / Background: Prostate cancer is one of the more common cancers that affects men. Treatments that include surgical, cytostatic, radiation and hormone therapy cause suffering for men. The nurse has a duty to guide, motivate and inform men about their illness. Method: A litterature study based on 12 articles with qualitative approach. Aim: To examine mens’ experiences of living with diagnosed prostate cancer. Findings: From the analysis two themes were identified; changed everyday life and on the way back with six subthemes. Conclusion: Men's experiences have been the same regardless of their background. Experience has shown that support from healthcare professionals was important in controlling their health.