Bakgrund- Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och nästan 34 % av alla fall av cancer hos män är prostatacancer. Radikal prostatektomi är en behandling som innebär att hela prostatan och intilliggande körtlar tas bort. Prostatektomi kan ha negativ påverkan på livskvaliteten p.g.a. ingreppets komplikationer. Syfte- att belysa hur män upplever sin livskvalitet efter att ha genomgått en prostatektomi. Metod- En systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts fram i elektroniska databaser. Tio artiklar har granskats enligt kriterier för kvalitetsgranskning där nio kvalificerats och används i resultatet. Inspireras av kvalitativ analys och identifierat olika teman i texten. Vi kom fram till fyra kategorier som vi redovisar resultaten ifrån: fysiska, psykiska, sociala och omvårdnadsaspekter. Resultat- Sexualitet, relationer, männens upplevelse av självkänsla och kontroll över sin kropp samt informationsbrist var de viktigaste områdena där livskvaliteten påverkades negativt. Slutsats- Radikal prostatektomi innebar en stor förändrig för männens livskvalitet och deras liv. Vi tror att mer forskning behövs inom ämnesområdet för att få en djupare förståelse för hur männen upplever sin livskvalitet efter operationen.

Prostatacancer är en av världens vanligaste cancerformer. Varje år diagnostiseras ungefär 1,3 miljoner män världen över med prostatacancer och trots det vet man inte de bakomliggande orsakerna. Det finns flera studier som visar att det finns en koppling mellan infektion och olika typer av cancer och Cutibacterium acnes återfinns i hög utsträckning i prostatacancervävnad. Det har därför föreslagits att det finns ett samband mellan infektion av C. acnes och prostatacancer. Närvaro av tumörassocierade makrofager har visats sig vara gynnande för olika typer av cancer och från dessa makrofager frisätts kemokiner, bland annat CCL22. CCL22 kan vara inblandad i en lokal hämning av immunförsvaret som ofta förknippas med tillväxt av cancer. I detta arbete odlas makrofager från blodgivare med C. acnes för att ta reda på om makrofagerna ökar sitt uttryck av CCL22 mRNA. Genom att analysera resultaten från en kvantitativ realtids-PCR indikeras det att makrofager som behandlats med C. acnes signifikant ökar sitt uttryck av CCL22 mRNA. Sammanfattningsvis bedöms resultaten från detta arbete styrka uppfattningen att det kan finnas en koppling mellan C. acnes och orsakerna bakom prostatacancer men mer arbete återstår för att kunna klargöra dess relevans. / Prostate cancer is one of world´s most common forms of cancer. Every year about 1.3 million men around the world are diagnosed with prostate cancer and even so we cannot fully explain the etiology. There have been several studies indicating that there is a correlation between infection and different forms of cancer. Cutibacterium acnes (C.acnes) can be found to a large extent in prostate cancer tissue and a correlation between infection of C. acnes and prostate cancer has therefore been suggested. The presence of tumor-associated macrophages has been shown to favor various types of cancer. Several chemokines including CCL22 are released from these macrophages. CCL22 may be involved in a local inhibition of the immune system that is often associated with cancer growth. In this work, macrophages from a blood donor are grown with C. acnes to find out if the macrophages increase their expression of CCL22 mRNA after this exposure. By analyzing the results of a quantitative real-time PCR for CCL22 mRNA, it was demonstrated that macrophages treated with C. acnes significantly increase their expression of CCL22 mRNA. In conclusion, the results of this work indicate that there could be a link between C. acnes and the causes of prostate cancer, but more work remains to be able to clarify its relevance.

<p><strong>Bakgrund- </strong>Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och nästan 34 % av alla fall av cancer hos män är prostatacancer. Radikal prostatektomi är en behandling som innebär att hela prostatan och intilliggande körtlar tas bort. Prostatektomi kan ha negativ påverkan på livskvaliteten p.g.a. ingreppets komplikationer.</p><p><strong>Syfte- </strong>att belysa hur män upplever sin livskvalitet efter att ha genomgått en prostatektomi.</p><p><strong>Metod- </strong>En systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts fram i elektroniska databaser. Tio artiklar har granskats enligt kriterier för kvalitetsgranskning där nio kvalificerats och används i resultatet. Inspireras av kvalitativ analys och identifierat olika teman i texten. Vi kom fram till fyra kategorier som vi redovisar resultaten ifrån: fysiska, psykiska, sociala och omvårdnadsaspekter.</p><p><strong>Resultat- </strong>Sexualitet, relationer, männens upplevelse av självkänsla och kontroll över sin kropp samt informationsbrist var de viktigaste områdena där livskvaliteten påverkades negativt.</p><p><strong>Slutsats</strong>- Radikal prostatektomi innebar en stor förändrig för männens livskvalitet och deras liv. Vi tror att mer forskning behövs inom ämnesområdet för att få en djupare förståelse för hur männen upplever sin livskvalitet efter operationen.</p>

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män, årligen uppskattas det att 10 300 män diagnostiseras med prostatacancer enbart i Sverige. Prostatacancerdiagnos kan medföra stora livsförändringar med omtumlande och påfrestande effekter. Eventuell förlust av livskvalitet, minskad livslängd och den chock som uppstår vid diagnos är bidragande orsaker. Av alla män med prostatacancer så är det cirka 60 % som upplever psykisk ohälsa. Depression och självmordstankar är vanligt förekommande bland patienter med prostatacancer. Tidigare forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan män som diagnostiseras med prostatacancer och suicid. Män med prostatacancer är därmed i behov av ett ökat psykosocialt stöd då diagnosen blir överväldigande och svår att hantera på egen hand. Här bidrar både sjuksköterskan och närstående med en viktig funktion genom att minska patientens negativa upplevelser av en prostatacancerdiagnos. En personcentrerad omvårdnad med fokus på den enskildes unika situation kan främja välbefinnandet genom att deras unika vårdbehov identifieras och anpassas utefter.  Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av att drabbas och diagnostiseras med prostatacancer.Metod: En allmän litteraturöversikt med en kvalitativ och induktiv ansats. Datainsamling utgick från PubMed samt CINAHL. 11 vetenskapliga artiklar analyserades utefter Friberg (2017) analysmetod och kvalitetsgranskades utefter (SBU) granskningsmall av kvalitativa artiklar.Resultat: Resultatet genererade tre huvudkategorier och sju subkategorier. Huvudkategorierna; bristande bemötande i vården, en god gemenskap skapar trygghet och omvälvande känslor. Subkategorierna; Bristande information påverkar förväntningar, bristande kontinuitet i vård kontakt skapar svårigheter, igenkänning hos stödgrupper, betydelsen av socialt stöd, ett betungande besked, känslor av skam leder till isolering och en ovisshet om liv och död i framtiden.Slutsats: I resultatet framkom det att männen är i behov av psykosocialt stöd då betungande känslor kan vara svårhanterliga. Stödgrupp bland män visade sig vara eftertraktat och hälsofrämjande. Männen upplevde bristande vård vid informations delgivning och kontinuitet i vårdkontakten männen beskrev att det hade en negativ påverkan på deras hälsa och att den personcentrerade omvårdnaden bör stärkas hos män med prostatacancer.

Bakgrund: Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige ochvanligaste cancerrelaterade dödsorsaken. Personer med prostatacancer påverkas i sinsexuella hälsa på ett multifaktoriellt sätt av cancerbehandlingen och dess biverkningar.Motiv: Boende i glesbygden kan ha olika förutsättningar till jämlik vård.Glesbygdsperspektivet är inte väl utforskat när det gäller sexuell hälsa vidprostatacancer utan fokus ligger på behandlingsutfallet och dess biverkningar.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med prostatacancerboende på Gotland respektive i Norrbotten skattar sin sexuella hälsa med hjälp av ettfrågeformulär som är specifikt för prostatacancer.Metod: En deskriptiv, komparativ enkätstudie med kvantitativ ansats genomfördesdär totalt 30 konsekutivt inkluderade patienter från Norrbotten och Gotland besvaradeprostatacancerspecifika enkäten EORTC QLQ-PR25.Resultat: Områdena urinvägssymtom, hormonbehandlingsrelaterade symtom ochsexuell aktivitet visade högre andel förekomst av besvär. Respondenterna skattade lågtintresse för sex och stor påverkan på manlighet. Gotland hade sämre utfall i de flestaanalyserade delområden och frågor; särskilt stor skillnad finns i användning avinkontinensskydd, sexuell aktivitet och sexuell funktion.Konklusion: Sexuell hälsa är för prostatacancerpatienter en problematik som är mernyanserad än erektil funktion, exempelvis i respondentgruppen spelade variabler somintresse för sex och upplevelse av manlighet stor roll. Tillgång till vård är viktig förpatienterna och gruppens skattningsresultat hade kunnat vara annorlunda omboenderegionerna hade gett bättre förutsättningar. Studien antyder också att det finnsen skillnad mellan Norrbotten och Gotland, vilket kan bero på bakomliggande variablerkopplade till regionerna, exempelvis att Gotland har en betydligt högre incidens avprostatacancer och en högre andel äldre än Norrbotten. Gotland har en lägretätortsgrad och nästan lika lång körsträcka per bil och år som Norrbotten som är 31gånger större till yta, men fynden är ändå överraskande.Svaret till fynden kan inte förklaras i denna studie men framtida forskning som belyserglesbygdperspektivet rekommenderas. / Background: Prostate cancer is currently the most common form of cancer inSweden and the most common cancer-related cause of death. Individuals withprostate cancer are affected in their sexual health in a multifactorial way by thecancer treatment and its side effects.Motive: Residents in sparsely populated areas may have different conditions forequal care. The sparsely populates area perspective is not well explored when itcomes to sexual health in prostate cancer, with the focus being on the treatmentoutcome and its side effects.Aim: The purpose of this study was to investigate how people with prostate cancerliving on Gotland and Norrbotten rate their sexual health using a questionnairespecific to prostate cancer.Methods: A descriptive, comparative questionnaire study with a quantitativeapproach was conducted where a total of 30 consecutively included patients fromNorrbotten and Gotland answered the prostate cancer-specific questionnaire EORTCQLQ-PR25.Results: The areas urinary tract symptoms, hormone treatment-related symptomsand sexual activity showed a higher prevalence of complaints. The respondentsestimated a low interest in sex and a high impact on masculinity. Gotland had worseoutcomes in most analyzed sub-areas and questions; a particularly large difference isfound in the use of incontinence aid, sexual activity and sexual function.Conclusion: Sexual health is for prostate cancer patients a problem that is morenuanced than erectile function, for example in the respondent group variables such asinterest in sex and experience of masculinity played a significant role. Access to careis important for patients, and the group's estimation results could have been differentif the residential regions had provided better conditions. The study also suggests thatthere is a difference between Norrbotten and Gotland, which may be due tounderlying variables related to the regions, for example that Gotland has asignificantly higher incidence of prostate cancer and a higher proportion of elderlypeople than Norrbotten. Gotland has a lower density of urban areas and almost thesame mileage per car per year as Norrbotten, which is 31 times larger in surface area,but the findings are still surprising.Those findings cannot be explained in this study, but future research that highlightsthe sparsely populated perspective is recommended.

Prostate cancer is one of the most common types of cancer worldwide and claims hundreds of thousands of lives annually. Currently the most common treatment for prostate cancer is external beam radiotherapy, however, this treatment comes with serious side effects since it lacks selectivity for the cancer cells. Therefore, less harmful treatments are needed and sought for, such as targeted treatments that are intended to only affect cancer cells and thereby reduce the side effects. Targeted treatments require a target that differentiates the cancer cells from healthy cells. A promising target candidate that has gained attention in recent years is gastrin releasing peptide receptor (GRPR), a protein commonly overexpressed in prostate cancer cells. Furthermore, a targeting molecule intended to bind to the target is also required. For this purpose, the bombesin analogue RM26, a high affinity GRPR binder, shows promise. Previous studies have led to the development of RM26-conjugates for the purpose of targeted prostate cancer radiotherapy. In these conjugates RM26 has been linked to a DOTA-chelator for radiolabeling, and an albumin binding domain (ABD) to prolong the conjugate’s half-life in vivo by binding to human serum albumin (HSA). The idea is that the RM26-conjugate will bind to both HSA in the blood and to GRPR on the prostate cancer cells and eliminate the cancer cells with the radiation from the radionuclide attached to the DOTA-chelator. Although these earlier studied conjugates have been very promising some improvements of certain aspects need to be achieved, mainly to improve the biodistribution with retained GRPR binding affinity. Therefor the purpose of this project was to produce three new versions of previous RM26- conjugates and evaluate if they are suitable for further prostate cancer therapy studies. The three RM26-conjugates were developed with primarily recombinant expression in E. coli cells and solid phase peptide synthesis (SPPS). The characterization phase in this project was carried out with mainly five different methods: matrix-assisted laser desorption ionization time- of-flight mass spectrometry (MALDI-TOF-MS), electrospray ionization- mass spectrometry (ESI-MS), circular dichroism (CD), surface plasmon resonance (SPR) and flow cytometry. The results showed that all three new RM26-conjugates were possible to produce and yielded final products corresponding to the expected molecular weights. Furthermore, the results indicate that all three RM26-conjuagtes are stable and maintain their structural properties under in vivo- temperatures and that they have high binding affinity for HSA. Further studies need to be conducted before drawing any certain conclusions regarding GRPR binding affinity. / Prostatacancer är en av de mest vanligt förekommande cancertyperna världen över och skördar hundratusentals liv årligen. I nuläget är extern strålbehandling det vanligaste terapialternativet mot prostatacancer, men denna behandling kommer med allvarliga biverkningar på grund av att den saknar selektivitet för cancerceller. Därför finns ett stort behov av mindre skadliga behandlingsformer, såsom riktade behandlingar som endast är avsedda att påverka cancerceller och därigenom minska biverkningarna. Riktade behandlingar kräver ett mål som skiljer cancercellerna från friska celler. En lovande målkandidat som har uppmärksammats de senaste åren är gastrinfrisättande peptidreceptor (GRPR), ett protein som vanligtvis överuttrycks i prostatacancerceller. I tillägg så krävs också en målsökande molekyl avsedd att binda till målet. För detta ändamål visar bombesinanalogen RM26, en GRPR-bindare med hög affinitet, sig vara lovande. Tidigare studier har utvecklat RM26-konjugat för målinriktad strålbehandling av prostatacancer. Dessa konjugat består av en RM26-peptid bunden till en DOTA-kelator för radioinmärkning och en albuminbindande domän (ABD) för att förlänga konjugatens halveringstid in vivo genom att binda till humant serumalbumin (HSA). Syftet med RM26- konjugaten är att de ska binda till både HSA i blodet och GRPR på prostatacancercellerna, och därmed eliminera cancercellerna med strålning från den radioinmärkta DOTA-kelatorn. Även om de tidigare RM26-konjugaten har varit mycket lovande krävs det att vissa förbättringar av några aspekter uppnås, främst affiniteten för GRPR. Syftet med detta projekt var därför att producera tre nya versioner av tidigare RM26-konjugat och utvärdera ifall de uppvisar tillfredsställande egenskaper. De tre RM26-konjugaten utvecklades primärt rekombinant i E. coli-celler och fastfas- peptidsyntes (SPPS). Karaktäriseringsfasen i detta projekt genomfördes med huvudsakligen fem olika metoder: MALDI-TOF-MS, elektrosprejjonisering-masspektrometri (ESI-MS), cirkulär dikroism (CD), ytplasmonresonans (SPR) och flödescytometri. Resultaten visade att alla tre nya RM26-konjugat var möjliga att producera och gav slutprodukter motsvarande de förväntade molekylvikterna. Vidare indikerar resultaten att alla tre RM26-konjugat är stabila och bibehåller sina strukturella egenskaper under in vivo-temperaturer och att de har hög affinitet för HSA. Ytterligare studier bör utföras innan säkrare slutsatser kan dras angående GRPR-bindningsaffinitet.

Prostatacancer är den sjätte mest förekommande cancertypen i världen, och den tredje vanligaste cancertypen bland män. De olika typer av behandlingar som finns idag botar oftast inte sjukdomen. Det är därför viktigt att utveckla bättre behandlingsmetoder. Det är sedan tidigare känt att mangan kan orsaka apoptos i olika celltyper. Det ger en möjlighet att använda mangan för att hämma cancer och det är därför viktigt att veta vilka apoptotiska markörer som är involverade. Syftet med projektet var att undersöka om de sker en ökning av de apoptotiska markörerna kluven Kaspas-3 och kluven PARP efter manganbehandling av prostatacancerceller. Därefter kunna avgöra om manganbehandlingen har orsakat celldöd genom att inducera apoptos. Under projektet odlades prostatacancerceller (PC3) som sedan behandlades med 200 µM mangan under 6, 24 och 48 timmar. Därefter mättes mängden av proteinerna kluven Kaspas-3 och kluven PARP med hjälp av ett sandwich-ELISA kit. En tydlig stegvis ökning av apoptosmarkörerna med inkuberingstid hade förväntats. Det förväntade resultatet erhölls inte, för kluven Kaspase-3 ledde manganbehandlingen t.o.m. till en sänkning av koncentrationen. Det kan ha uppstått problem vid analysen som t.ex dålig lysering av cellerna eller ojämn tillväxt av dem. Det behövs fler studier för att utreda detta och för att undersöka andar potentiella apoptosmarkörer. / Prostate cancer is the sixth most common cancer type in the world, and the third most common cancer type among men. The different types of treatments that are available today do not usually cure the disease. It is therefore important to develop better treatment methods. It has previously been stated that manganese can cause apoptosis in different cell types. It provides an opportunity to use manganese to inhibit cancer and it is therefore important to know which apoptotic markers that are involved. The purpose of the project was to investigate whether an increase in the apoptotic markers cleaved Kaspas-3 and cleaved PARP after manganese treatment of prostate cancer cells. Thereafter, it can determine whether manganese treatment has caused cell death by inducing apoptosis. During the project prostate cancer cells (PC3-cells) were cultivated, then treated with 200 µM manganese for 6, 24 and 48 hours. The amount of the proteins cleaved Kaspas-3 and cleaved PARP was measured by using a sandwich ELISA kit. A clear gradual increase of apoptotic markers with incubation time was expected. The expected result was not obtained, for cleaved Kaspase-3 manganese treatment even decreased the concentrations. There may have been problems with the performance of the analysis such as poor lysis of the cells or uneven growth of the cells. More studies are required to investigate this and other potential apoptotic markers.

Bakgrund: Prostatacancer är en sjukdom som påverkar ett stort antal män världen över där behandlingsalternativen ofta följer med svåra biverkningar för patienten. Biverkningarna påverkar bland annat sexuell hälsa och urinvägar. Biverkningarna påverkar även männens identitet och manlighet.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt användes där författarna hittade 10 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanställts till resultatet i denna studie.  Resultat: Resultatet visar att männens upplevelser kring prostatacancer är ofta svåra för männen och att det finns många påverkande faktorer mot deras identitet och självkänsla.  Sammanfattning: Med denna studie ger vi en ökad förståelse för männens upplevelser under sin sjukdom med prostatacancer och ge kunskap till sjuksköterskor om männens psykiska tillstånd för att kunna utföra god omvårdnad. / Background: Prostate cancer is a disease that affects many men around the world where treatment options often come with severe side effects for the patient. The side effects affect their sexuality among other things, but there are many more serious side effects. The side effects also often hit hard on men's identity, which often has serious consequences on their life.  Aim: The aim of this literature overview was to describe patient’s experiences of prostate cancer.  Method: A literature review was performed where 10 articles was found for our result.  Results: The results showed that men's experiences of prostate cancer are often difficult for men and that there are many influencing factors towards their identity and self-esteem.  Conclusion: With this study we provided an increased understanding of men's experiences during their illness with prostate cancer and to provide nurses with knowledge about men's mental state in order to be able to perform good nursing.