Prostatacancer drabbar cirka 9600 svenska män årligen. Behandlingsalternativ finns i flera olika former och patienten kan i samråd med en medicinsk expertis välja den behandling som är mest lämplig. Radikal prostatektomi är en av behandlingsformerna som finns att välja, det innebär att prostatakörteln avlägsnas kirurgiskt och syftet med ingreppet är kurativt. Borttagning av prostatakörteln leder till en rad förändringar i männens livsstil samt på ett emotionellt plan. I vårdandet av prostatacancerpatienter har sjuksköterskan en viktig roll i att undervisa, rådgöra och stödja dessa patienter som ska genomgå eller har genomgått prostatektomi. Sjuksköterskans roll är att förbereda patienten preoperativt men också postoperativt där information och utbildning är en viktig del för denna patientgrupp och deras familjemedellemmar. Syfte med denna studie var att belysa patientens upplevelser av livet efter att ha genomgått prostatektomi. Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio artiklar valdes ut och granskades med hjälp av Fribergs granskningsmall. Fyra olika teman framkom. Det första; Att vara inkontinent, vilket handlar om hur männen med prostata cancer hanterar sina upplevelser i samband med urinläckage på grund av sjukdomen, hur det påverkar vardagslivet och männens syn på sin kropp. Det andra temat: Att vara impotent, beskriver hur impotens kan påverka männens identitet, bilden av sig själva, manligheten och känslor som rör sexualiteten. Det tredje temat Existentiella tankar, beskriver hur männen upplever sin situation i nuet och vilka funderingar de har om sin framtid. Det fjärde temat Behovet av stöd och uppföljning, beskriver uppföljning av vård och behandling för patienten samt vikten av information och undervisning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män i Sverige. Att få en cancerdiagnos innebär stress för både patienten och dess partner.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende och påträngande tankar hos patienter med prostatacancer och deras partner. Ytterligare ett syfte var att kvalitetssäkra mätinstrumentets formulering och svarsalternativ.Metod: Arbetet var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät “Impact of Event Scale” (IES) samt en enkät utformad enligt “The Question and Answer Model” (QAM) för att kvalitetssäkra IES. Enkäterna delades ut på kirurg- och onkologmottagningar i Uppsala och Falun under våren 2013. Studiens inklusionskriterier var att de patienter som tillfrågades vid ankomst till mottagningarna hade prostatacancer och en partner (n = 34). 12 respondenter deltog. Data analyserades deskriptivt och med Mann- Whitey-test.Resultat: Det visade sig att patienter (n = 6) med prostatacancer har måttlig grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende. Partner (n = 6) till patienter med prostatacancer visade sig ha kraftig grad av stressreaktioner i form av påträngande tankar. Det gick inte att se någon signifikant skillnad mellan patienter och partners grad av stress. Majoriteten av deltagarna i studien (n = 11) var säkra på sina svar i enkät IES.Slutsats: Partners tycks ha en högre grad av stress än patienter med prostatacancer, vilket går i linje med liknande studiers resultat. Interventioner för att nå denna grupp och se till dess behov är önskvärt. Fler studier fodras. Det övergripande resultatet tyder på att mätinstrumentet IES är av god kvalitet och mäter det som är avsett att mätas. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer among men in Sweden.Getting a cancer diagnosis is stressful for both the patient and their partner.Objective: The aim of this study was to investigate the degree of stress responses in the form of avoidance behavior and intrusive thoughts in patients with prostate cancer and their partners. Another purpose was to assure the quality and design of the measuring instrument and its response options.Method: The study had a quantitative cross-sectional design. The data was collected using the questionnaire "Impact of Event Scale" (IES) and by a questionnaire framed according to "The Question and Answer Model" (QAM) to safeguard the quality of the IES. Questionnaires were distributed at surgical and oncology clinics in Uppsala and Falun during the spring of 2013. Inclusion criteria for the study were patients with prostate cancer and their partners (n = 34). 12 respondents participated. The data were analyzed descriptively and with Mann-Whitey test.Results: It was found that patients (n = 6) with prostate cancer have moderate degree of stress responses in the form of avoidance behavior. Partners (n = 6) were found to have strong degree of stress responses in the form of intrusive thoughts. Any significant difference between patients and partners dit not appear. The majority of study participants (n = 11) were confident of their answers in the IES.Conclusion: Partners seem to have a higher level of stress than patients with prostate cancer, which is in line with similar studies' results. Interventions to reach this group and ensure its need is desirable. More studies are lined. The overall results indicate that the measuring instrument IES is of good quality and are measuring the concepts that it indicate to measure.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 män per år av prostatacancer och av dessa är det cirka 3000 som genomgår en radikal prostatektomi. Vanliga komplikationer som uppstår efter operationen är erektil dysfunktion och urininkontinens. Detta kan medföra att livskvalitet påverkas och ett lidande kan uppstå. Sjuksköterskan har en betydande roll för att främja livskvaliteten och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av sexuell hälsa och urininkontinens efter en radikal prostatektomi. Metod: En analys av narrativer med kvalitativ ansats av fyra självbiografier. Resultat: Resultatet består av fem teman: Känsla av att mista kontroll, känsla av sexuell uppgivenhet, att våga vara öppen om sina känslor, när lusten äventyras och att känna hoppfullhet. Det är tydligt att den sexuella hälsan och urininkontinens är det som påverkar männens livskvalitet mest efter operationen. De känner en rädsla för att förbli impotenta och inkontinenta. Slutsats: Det framkommer att män inte pratar om den sexuella hälsan och urininkontinens vilket leder till att de kan känna sig ensamma med sina problem. Genom att öka medvetenheten kring området kan det främja männens livskvalitet och lindra lidande. Via denna studie har författarna förhoppningen om att hälso- och vårdpersonal ska få en djupare förståelse för hur det är att leva med dessa komplikationer och hur de på bästa sätt ska bli bemötta vid kontakt med vården. Samt att information är en viktig aspekt att beakta. / Background: In Sweden, there are about 10 000 men per year who suffer from prostate cancer and of these, about 3000 of them undergo radical prostatectomy. Common complications that occur after surgery are erectile dysfunction and urinary incontinence, affecting the quality of life and suffering can occur. The nurse has a significant role to play in promoting quality of life and relieving suffering. Purpose: This study aimed to describe how men experience their sexual health and urinary incontinence after radical prostatectomy. Method: An analysis of narratives with a qualitative approach of four autobiographies. Results: The results consist of five themes: Feelings of losing control, feeling of sexual resignation, to dare to be open about feelings, when lust and erection fail and feeling hopefulness. Sexual health and urinary incontinence affects men’s quality of life after the surgery. They have a feeling of fear that they will remain impotent and incontinent for therest of their lives. Conclusion: It turns out that men do not talk about sexual health and urinary incontinence, leading to feelings of lonliness with their problems. By raising awareness around the area, it can promote men’s quality of life and alleviate suffering. Through this study, the authors hope that health care professionals will gain a deeper understanding of what it is like to live with these complications and how they will best be dealt with in contact with healthcare. Furthermore, that information is an important aspect to consider.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige, och det är även den cancerform som flest män dör utav. Detta till trots så är mekanismerna bakom canceretiologin till stor del okända. Uppskattningsvis 20% av alla canceruppkomster i människor tros vara länkade till infektioner från patogener och de inflammationer som de orsakar. Tidigare studier har visat indikationer på att kronisk inflammation av prostatan kan hjälpa tumörer att undvika immunförsvaret. Bakterien Cutibacterium acnes förekommer i stor utsträckning i prostatavävnad hos patienter som lider av prostatacancer vilket kan peka på en länk mellan mikroorganismen och cancerformen. Tumörassocierade makrofager kan producera immunhämmande proteiner, däribland liganden PD-L1, ett protein som kan hjälpa tumörcellerna att undgå immunförsvaret. Studien ämnade därför att undersöka huruvida makrofager som infekterats med typ I eller typ II C. acnes producerar en högre mängd av PD-L1 än obehandlade makrofager och i detta syfte utfördes ett ELISA-test som bestämde koncentrationen av PD-L1 i odlingsmediumet. Genom en statistisk analys konstaterades att makrofager som infekterats med bakterien ökade produktionen av PD-L1 jämfört med obehandlade makrofager. Resultatet av studien visar indikationer på att C. acnes kan spela en roll i spridningen av tumörceller i kroppen, dock krävs vidare studier för att bekräfta hypotesen. / Prostate cancer is the most common form of cancer among men in Sweden, and the form of cancer that most men die from. In spite of this, the mechanisms behind the etiology of the cancer are largely unknown. Approximately 20% of all cancer etiologies are believed to be linked to infection by pathogens, and the inflammatory response they cause within the body. Earlier studies have shown indications that chronic inflammation of the prostate might create conditions that are favourable for the tumour cells. The bacterium Cutibacterium acnes is prevalent in prostate tissue from patients suffering from prostate cancer, which might indicate a link between the microorganism and this form of cancer. Tumour associated macrophages produce immunosuppressive proteins, such as the ligand PD-L1, a protein that might provide immunoevasive qualities for the tumour cells. The aim of the study was to examine whether macrophages that have been infected with either type I or type II C. acnes would produce a greater amount of PD-L1 than untreated macrophages. For this purpose, an ELISA test was performed to determine the concentrations of PD-L1 in the culture media. I found that macrophages that had been infected with the bacterium produced greater amounts of PD-L1 than untreated macrophages. The result of this study shows some indication that C. acnes could play a role in the proliferation of tumour cells and thus the spread of cancer through immunosuppresive mechanisms, although further studies are needed to confirm this hypothesis.

No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter medprostatacancer uppfattade den givna informationen om sin sjukdom ochbehandlingen av den. Författarna har utgått från Willman m fl (2006)evidensbaserade metod. De vetenskapliga artiklarna som legat till grund förstudien granskades i protokoll av Carlsson & Eiman m fl (2003), modifierade avförfattarna. Studien innefattar tolv vetenskapliga artiklar. Författarna kom iresultatet fram till tre olika temaområden: informationsmaterial och hjälpmedel,informatörer och stödgivare samt behov av information. I många studier utrycktepatienterna missnöje med informationen, den ansågs inte vara tillräcklig. Demetoder som visade sig framgångsrika var rådgivning och uppföljning via telefonav en sjuksköterska efter utskrivning. Även de patienter som försågs medutbildningspaket var väldigt nöjda med informationen. Kontakt med andra mänmed erfarenhet av prostatacancer ansågs också vara viktig. / The aim of this systematic literature review was to look at how patients withprostate cancer regarded the information they received about their condition andits treatments. The authors have used Willman et al (2006) evidence basedmethod. The results of this study are based on twelve articles. The articles that areincluded were examined with a protocol by Carlsson & Eiman et al (2003),modified by the authors. The results are divided into three themes; informationmaterial and aids, informant and support and need for information. In many of thestudies patients expressed dissatisfaction with the information, they felt that it wasnot considered sufficient. The successful methods for giving information weretelephone guidance and a follow-up by a nurse after discharge. Also patients whoreceived an education package were very pleased with the information. Contactwith other men with experience of prostate cancer was also considered veryhelpful.

Bakgrund: Prostatacancer är den näst vanligaste cancerdiagnosen bland män och den femte mest aggressiva cancern bland män över hela världen. En vanlig behandlingsmetod av prostatacancer är radikal prostatektomi. Tidigare forskning visar att behandlingsmetoden associeras med en rad komplikationer samt försämrad livskvalitet.  Syfte: Att belysa mäns erfarenheter efter radikal prostatektomiMetod: Kvalitativ litteraturstudie där resultatet bygger på åtta vetenskapliga artiklar.  Resultat: Mäns upplevelser av radikal prostatektomi kunde beskrivas i tre kategorier; Fysiska konsekvenser av ingreppet, Stöd respektive bristande stöd från omgivningen och Existentiella tankar.  Konklusion: En ökad förståelse för mäns erfarenheter av radikal prostatektomi behövs för att vårdpersonal ska kunna tillgodose patienternas komplexa vårdbehov samt främja hälsa och livskvalitet. / Background: Prostate cancer is the second most common cancer diagnosis among men and the fifth most aggressive cancer among men worldwide. A common treatment method for prostate cancer is radical prostatectomy. Previous research shows that the treatment method is associated with a number of complications and reduced quality of life.  Aim: To illuminate men's experiences after radical prostatectomyMethods: Qualitative literature study where the result is based on eight scientific studies.  Results: Men's experiences of radical prostatectomy could be described in three categories; Physical consequences of the intervention, Support or lack of support from the environment and Existential thoughts.  Conclusion: An increased understanding of mens’ experience of radical prostatectomy is needed so that health-care professionals can meet patients' complex care needs and promote health and quality of life.

Prostate cancer is one of the most common types of cancer occurring in men. Several types of research have been done using deep learning methods for the classification/prediction of cancer grades. In this thesis, the results of prostate cancer risk prediction, based only on the images of cells from the prostate tissues, have been analyzed. Cell images from the prostate tissues were extracted using a deep learning based segmentation model. These cell images were then used in a Multiple Instance Learning model for cancer risk prediction. An attention mechanism was used to visualize the regions in the tissue to which the model paid more attention. The results suggest that the Multiple Instance Learning (MIL) model achieves an Area Under the receiver Operating Characteristics (AUROC) of 0.641 ± 0.013, which is better than a random model for low-risk vs. high-risk cancer prediction. The model’s prediction was made on cell images, with the glandular information destroyed. The MIL model, however, performs worse than a model which gets to see the glandular architecture of the cells in the prostate tissues. / Prostatacancer är en av de vanligaste typerna av cancer som förekommer ho smän. Flera typer av forskning har gjorts med metoder för djupinlärning förklassificering/förutsägelse av cancerns malignitetsgrad. I detta examensarbete harresultaten av prostatacancerriskprediktion, baserad enbart på bilder av celler från prostatavävnaderna, analyserats. Cellbilder från prostatavävnaderna extraherades med hjälp av en djupinlärningsbaserad segmenteringsmodell. Dessa cellbilder användes sedan i en Multiple Instance Learning-modell för förutsägelse av cancerrisk. En uppmärksamhetsmekanism användes för att visualisera de regioner i vävnaden som modellen ägnade mer uppmärksamhet åt. Resultaten tyder på att Multiple Instance Learning-modellen uppnår en AUROC på 0.641 ± 0.013, vilket är bättre än en slumpmässig modell för förutsägelse av lågrisk kontra högrisk cancer. Modellens förutsägelse gjordes på cellbilder, med körtelinformationen förstörd. MIL-modellen presterar dock sämre än en modell som får se körtelarkitekturen hos cellerna i prostatavävnaderna.