<p>Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika proven. </p><p>För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika examinationsformer.   </p><p>Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och många vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem. Lärarna är medvetna om vad eleverna föredrar för prov och rättar sig därefter, men poängterar att eleverna måste öva på sina svaga sidor. Resultatet visar också att eleverna känner sig stressade inför skriftliga salsprov och nervösa inför muntliga prov och att dessa problem vållar stora bekymmer för eleverna. Studien visar att de elever som har haft flest muntliga prov också är mest positivt inställda till den provformen. Ur lärarnas perspektiv är tidsbristen med att genomföra muntliga prov ett stort dilemma. Slutligen tycker en stor majoritet av eleverna att de blir mest rättvist bedömda vid skriftliga prov, medan lärarna anser sig vara professionella nog att kunna genomföra rättvisa bedömningar oavsett provform.<strong></strong></p>

Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika proven.  För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika examinationsformer.    Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och många vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem. Lärarna är medvetna om vad eleverna föredrar för prov och rättar sig därefter, men poängterar att eleverna måste öva på sina svaga sidor. Resultatet visar också att eleverna känner sig stressade inför skriftliga salsprov och nervösa inför muntliga prov och att dessa problem vållar stora bekymmer för eleverna. Studien visar att de elever som har haft flest muntliga prov också är mest positivt inställda till den provformen. Ur lärarnas perspektiv är tidsbristen med att genomföra muntliga prov ett stort dilemma. Slutligen tycker en stor majoritet av eleverna att de blir mest rättvist bedömda vid skriftliga prov, medan lärarna anser sig vara professionella nog att kunna genomföra rättvisa bedömningar oavsett provform.

No description available.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad några svensklärare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskämnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lärarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap då det å ena sidan kan stärka lärarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrågasätta den genom utvärdering av lärarens arbete. Att det är ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har är att det innehåller alldeles för mycket merarbete än vad den normala arbetsveckan.

Elever som har svårt att förstå instruktioner, läsa en text och förstå budskapet eller läsa en text och koppla ihop den med tidigare kunskap riskerar att uppleva svårigheter i skolan. Därför undersökte jag i detta examensarbete hur 61 elever i årskurs nio på högstadiet klarade av delprovet som behandlar läsförståelse, från det nationella provet i svenska år 2012. Elevernas resultat jämfördes sedan med den självskattning kring den egna läsförståelsen som jag skapade, och som de fick svara på innan provtillfället. Genom detta ville jag få svar på vilken nivå elevernas läsförståelse ligger på, och hur de själva ser på sin läsförståelse. Jag var intresserad av att se huruvida elevernas uppfattning om nivån på den egna läsförståelsen överensstämde med deras faktiska resultat på provet, samt om flickor och pojkars resultat skilde sig åt. Undersökningen visade att 6,6 % av eleverna inte nådde upp till ett betyg som motsvarar betygen E. Flickorna var överrepresenterade i kategorin betyget C eller högre, i jämförelse med pojkarna, 75 % av flickorna mot 50,5 % av pojkarna. Vidare framgick att en stod andel elever uppskattar sig ha en högre nivå av läsförståelse än vad de kanske i själva verket har. En viktig slutsats blir att strukturerad och tydlig undervisning i läsförståelse är väldigt betydelsefullt.

No description available.

<p>Bakgrund:Vi har under vår VFU-tid hört från både elever och lärare att intresset för svenskämnet avtagit något på senare år från elevernas sida. Svenska är ett stort och övergripande ämne och lärarna måste hela tiden komma på infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De måste hitta ämnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mått på om de har lyckats är de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska på gymnasienivå är relevanta för eleverna och om de kan relatera till och känna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar på elevernas prestation. Metod: Vi har använt oss av såväl kvalitativ som kvantitativ metod i vår undersökning genom intervjuer med lärare och utdelning av enkäter till elever på gymnasieskolans senare år. Vi har intervjuat tre lärare vid tre olika gymnasieskolor samt delat ut enkäter till 48 elever i tre olika klasser vid dessa skolor. Dessa klasser bestod av 18, 13 respektive 17 elever. Resultat: Vi har sett att textmaterialets relevans ökar elevers intresse för uppsatsämnet, men att det inte är en nödvändighet för att påverka elevernas prestation. Orsaken till det är att eleverna är väl medvetna om kraven som ställs på att kunna skriva varierande texter även utanför intresseområdet. De flesta ansåg att texter och teman i de nationella proven i svenska del b ht-05 och vt-06 var viktiga och att de kunde känna igen sig i dem.</p>

No description available.

Bakgrund:Vi har under vår VFU-tid hört från både elever och lärare att intresset för svenskämnet avtagit något på senare år från elevernas sida. Svenska är ett stort och övergripande ämne och lärarna måste hela tiden komma på infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De måste hitta ämnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mått på om de har lyckats är de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska på gymnasienivå är relevanta för eleverna och om de kan relatera till och känna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar på elevernas prestation. Metod: Vi har använt oss av såväl kvalitativ som kvantitativ metod i vår undersökning genom intervjuer med lärare och utdelning av enkäter till elever på gymnasieskolans senare år. Vi har intervjuat tre lärare vid tre olika gymnasieskolor samt delat ut enkäter till 48 elever i tre olika klasser vid dessa skolor. Dessa klasser bestod av 18, 13 respektive 17 elever. Resultat: Vi har sett att textmaterialets relevans ökar elevers intresse för uppsatsämnet, men att det inte är en nödvändighet för att påverka elevernas prestation. Orsaken till det är att eleverna är väl medvetna om kraven som ställs på att kunna skriva varierande texter även utanför intresseområdet. De flesta ansåg att texter och teman i de nationella proven i svenska del b ht-05 och vt-06 var viktiga och att de kunde känna igen sig i dem.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för eventuella samband mellan förekomst av matematiska symboler och matematikuppgifters svårighetsgrad. I studien har matematikuppgifter från PISA 2003 och Nationella prov i matematik A, B och C på gymnasiet analyserats utifrån vilka typer av matematiska symboler de innehåller. Resultatet av denna analys har sedan med hjälp av statistisk korrelationsanalys jämförts med uppgifternas lösningsfrekvenser samt hur höga krav på läsförmåga uppgiften ställer. Studiens resultat visar att sambanden mellan förekomst av olika symboltyper och dess lösningsfrekvenser är för svaga för att någon definitiv slutsats ska kunna dras. Korrelationsanalysen visar dock att ett något starkare samband finns mellan förekomsten av bokstavssymboler i matematikuppgifter och låga lösningsfrekvenser än för någon av de andra symboltyperna. När förekomsten av olika symboltyper jämförs med hur höga krav uppgiften ställer på läsförmåga finns det inget som tyder på att förekomsten av olika symboltyper har något samband med hur höga krav på läsförmåga en uppgift ställer.