Kognitiv sjukdom eller demenssjukdom är ett samlingsbegrepp som innefattar flera olika kroniska sjukdomar. Gemensamt är att de påverkar hjärnan på olika sätt och leder till att personen som drabbas sviktar i olika kognitiva domäner. Nio av tio personer med kognitiv sjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom kan leda till stort lidande och kan vara svårt att hantera även för närstående och personal. Icke-farmakologiska åtgärder har högst prioritet i behandlingen av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Musikbaserade terapeutiska interventioner är en av dessa åtgärder som fått ökad uppmärksamhet. Metoden har även stöd i beprövad erfarenhet. För att kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad och använda sig av ett brett utbud av omvårdnadsåtgärder behöver vårdpersonal ha kännedom om dessa metoder och hur de fungerar.  Syftet med studien var att undersöka effekter av musikbaserade terapeutiska interventioner på de beteendemässiga och psykiska symtom som kan uppstå vid kognitiv sjukdom. Metod var litteraturstudie med systematisk struktur. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga kvantitativa artiklar som först kvalitetsgranskades för att sedan analyseras med integrerad analys. Resultatet kategoriserades i två huvudkategorier ”Effekt på beteendemässiga symtom” och ”Effekt på psykiska symtom”. Artiklarna visade störst effekt på de psykiska symtomen och då främst på depression och ångest. Resultatet visade även att musikbaserade terapeutiska interventioner kunde minska vanföreställningar, hallucinationer och apati. Viss effekt sågs också på beteendemässiga symtom som aggression och agitation. Resultatet visade att effekten i de allra flesta fall avtog efter tre till fyra veckor.  Slutsats från studien var att musikbaserade terapeutiska interventioner kan ha effekt på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Effekt sågs framförallt på de psykiska symtomen vilket överensstämmer med tidigare forskning. I syfte att på bästa sätt undvika potentiellt farliga läkemedel för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom är icke-farmakologiska metoder prioriterat enligt de svenska nationella riktlinjerna vid demenssjukdom. Genom att praktisera en personcentrerad omvårdnad och använda sig av musik i terapeutiskt syfte kan vårdpersonal påverka negativa symtom och på så sätt höja livskvaliteten för personer som upplever beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. / Neurocognitive disorder or dementia are collective terms for several chronic diseases. What they have in common is that they affect the brain in different ways and the person being affected fails in different cognitive domains. Nine out of ten persons with dementia suffer from behavioural and psychological symptoms of dementia. Behavioural and psychologicalsymptoms of dementia can lead to great suffering and can be difficult to manage for relativesand staff. Non-pharmacological interventions have the highest priority in the treatment of behavioural and psychological symptoms of dementia. Music-based therapeutic interventions are one of these interventions that have received increased attention. The method is also supported by proven experience. To be able to offer person-centred nursing and make use of a wide range of nursing measures, care staff need to be aware of these methods and how they work. The aim of this study was to investigate the effects of music-based therapeutic interventions on the behavioural and psychological symptoms that can occur in cognitive disorder. The method was a literature review with systematic structure. The searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. A total of 15 scientific quantitative articles were included, which were firs quality reviewed and then analysed with integrated analysis.  The results were categorized into two main categories. “Effect on behavioural symptoms” and “Effect on psychological symptoms”. The articles showed greatest effect on psychological symptoms and then mainly on depression and anxiety. The results also showed that music-based therapeutic interventions could reduce delusions, hallucinations and apathy. Some effect was also seen on behavioural symptoms such as aggression and agitation. The results showed that in most cases the effect diminished after three to four weeks. The study concluded that music-based therapeutic interventions may have an effect on behavioural and psychological symptoms of dementia. The effect was seen mainly on the psychological symptoms, which is consistent with previous research. In order to best avoid potentially dangerous drugs for people with behavioural and psychological symptoms of dementia, non-pharmacological methods are prioritized according to the Swedish national guidelines for care of dementia. By practicing person-centred nursing and using music for therapeutic purposes, healthcare professionals can influence negative symptoms and thus increase the quality of life for people who experience behavioural and psychological symptoms of dementia.

Hintergrund: Nach der deutschen Wiedervereinigung beschäftigte sich eine Reihe von Studien mit der psychischen Befindlichkeit der Menschen in Ost- und Westdeutschland. Die vorliegende Untersuchung stellt eine Replikation der Studie von Basten et al. [Psychische Beschwerden und körperliche Gesundheit im vereinten Deutschland: Eine Ost-West-Vergleichsuntersuchung an einer studentischen Stichprobe. Verhaltenstherapie 1994;4:90–95] 10 Jahre nach der Originaluntersuchung dar. Diese wurde 1991/1992 durchgeführt und untersuchte Unterschiede in der Depressivität, Angst, Somatisierung sowie im berichteten Essverhalten zwischen Studentinnen in Dresden und Marburg. Probanden und Methode: Von Oktober 2001 bis April 2002 wurden die psychischen Beschwerden und das Essverhalten bei Dresdner und Marburger Studenten untersucht. In die vorliegende Arbeit gingen Daten von 221 Studentinnen ein. Es wurden dieselben standardisierten Erhebungsinstrumente wie in der Originaluntersuchung eingesetzt. Ergebnisse: Im Unterschied zu der Originalstudie konnte keine höhere Depressivität bei der westdeutschen Stichprobe nachgewiesen werden. Stattdessen gaben ostdeutsche Studentinnen signifikant mehr Angstsymptome an als westdeutsche. Daneben gab es Hinweise auf einen stärker ausgeprägten Schlankheitswunsch der Ostdeutschen. Insgesamt wiesen die ostdeutschen Studentinnen in allen Verfahren höhere Mittelwerte auf als 10 Jahre vorher. Diskussion: Die Studie bestätigt vorliegende Ergebnisse, wonach nur geringe Unterschiede in der psychischen Befindlichkeit in Ost- und Westdeutschland bestehen. Allerdings sind in den letzten 10 Jahren Veränderungen geschehen, die aufgrund fehlender Längsschnittstudien nicht eruiert wurden. Die höhere Ausprägung der Angstsymptomatik der ostdeutschen Studentinnen wird als ein Sozialisationsergebnis interpretiert. / Background: After the German unification, several studies have focused on differences in the psychological health of people in East and West Germany. The current study is a replication of the Basten et al. study [Psychological wellbeing and health in a unified Germany: An East-West-comparison of two student samples. Verhaltenstherapie 1994;4:90–95] 10 years after the original research of 1991/1992. It investigated differences in depression, anxiety and bodily symptoms as well as problematic eating behaviour in female university students in Dresden (East Germany) and Marburg (West Germany). Subjects and Methods: From October 2001 to April 2002, we investigated psychological symptoms and eating behaviour in students of the universities of Dresden and Marburg. The current report includes data of 221 female students. We used the same standardized measures as had been used in the original research. Results: In contrast to the original study, students from West Germany did no longer exhibit higher depression scores. Instead, students from East Germany showed significantly increased anxiety symptoms. Furthermore, there was a trend towards a higher drive for thinness in East German students. In all, students from Dresden showed higher mean values in all measures than 10 years before. Discussion: This study corroborates results that there are only minor differences in psychological health between people in East and West Germany. However, our findings point out that during the past decade subtle changes might have occurred which have not been detected through lack of longitudinal investigations. The higher level of anxiety in East German students could be a result of socialisation. / Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.

Nästan alla som har en kognitiv sjukdom utvecklar någon typ av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). De olika symptomen vid BPSD kan ha många olika orsaker, däribland olika kroppsliga besvär eller otillfredsställda behov. Även biverkningar av läkemedel kan vara en orsak till att BPSD uppstår. Riktlinjerna säger att BPSD i första hand ska behandlas med icke-farmakologiska åtgärder. Trots detta behandlas BPSD ofta med läkemedel. Många av de läkemedel som används är olämpliga för personer med kognitiv sjukdom. Icke-farmakologiska åtgärder kan riktas till att tillfredsställa personens behov medan läkemedelsbehandling syftar till att minska ett symptom. Studiens syfte var att undersöka effekten av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD hos personer med kognitiv sjukdom som bor på vård- och omsorgsboende. Den metod som användes för att besvara studiens syfte var en integrerad analys för allmän litteraturöversikt. Data har sökts fram via CINAHL, PubMed och manuella sökningar. Femton artiklar inkluderades till resultatet i denna studie.  Resultatet är presenterat i kategorierna: Enkla interventioner och Komplexa interventioner med underkategorierna: Hundterapi, Ljusterapi och Pedagogiska föremål. Resultatet visar att ett flertal icke-farmakologiska åtgärder hade signifikant minskande effekt på BPSD men även att implementeringen av icke-farmakologiska åtgärder i vissa fall kunde leda till en ökning av somliga BPSD-symptom. Det fanns fall där olika studier kommit fram till olika effekt av liknande interventioner. Slutsatsen är att det finns underlag som motiverar prioriteringen av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD samt att dessa åtgärder ska utformas personcentrerat. / Almost everyone who has a cognitive disease will develop some type of behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The different symptoms of BPSD can have many different causes, including physical ailments or needs that have not been satisfied. Side effects from drugs can be another cause for BPSD. The guidelines recommend that BPSD should primarily be treated with non-pharmacological interventions. Despite this, BPSD is often treated with drugs. Many of the drugs used are inappropriate for people with cognitive disease. Non-pharmacological interventions focus on the person's needs while drug treatment is primarily focused on a symptom. The aim of the study was to investigate the effect of non-pharmacological interventions on BPSD in people with cognitive disease living in nursing homes. The method used to answer the aim of this study was an integrated analysis for a review of literature. Data was sought through CINAHL, PubMed and manual searches. Fifteen articles were included in the result of this study. The result is presented in the categories: Simple interventions and Complex interventions with the subcategories: Dog therapy, Light therapy and Pedagogic objects. The result shows that several non-pharmacological interventions had significantly decreasing effect on BPSD but also that the implementation of non-pharmacological interventions in some cases could lead to an increase of some BPSD-symptoms. There were cases where different studies showed different effects from similar interventions. In conclusion it is supported to prioritate non-pharmacological interventions in BPSD and that these interventions should be designed in a person centred way.

[pt] Assunto: O ingresso na universidade é um momento de transição que muitas vezes contribui para o desenvolvimento de sintomas psicológicos ou para um agravamento de sintomas pré-existentes em jovens. Objetivo: Esta dissertação é composta por dois estudos realizados durante a pandemia da covid-19. O primeiro com o objetivo de investigar, por meio de Revisão Sistemática da literatura, as prevalências de sintomas de ansiedade e depressão em estudantes universitários em diferentes continentes do mundo. O segundo estudo teve como objetivo rastrear os sintomas psicológicos apresentados por alunos da graduação da PUC-Rio. Método: A Revisão sistemática foi feita a partir de 9 bases de dados acessados em agosto de 2021. Após aplicados os critérios de inclusão e exclusão, foram selecionados 77 estudos para a pesquisa. A coleta de dados para a pesquisa com alunos de graduação foi conduzida entre junho e setembro de 2021, com amostra composta por 1.189 alunos através da aplicação de questionário online com dados sociodemográficos, dados acadêmicos, histórico de saúde mental e duas escalas de Rastreio: Escala Transversal de Sintomas de Nível 1 do DSM-5 e a Escala de Medo da Covid-19. Resultado: No estudo de revisão, o resultado aponta maior índice de prevalência de sintomas de ansiedade (52,7 por cento) e depressão (81,4 por cento) na América do Sul. Os resultados do estudo quantitativo sugerem grau moderado para sintomas de ansiedade (M=3,08) e leve a moderado para sintomas depressivos (M=2,65). Conclusão: Nos dois estudos foi possível identificar a prevalência de sintomas de ansiedade e depressão na população universitária. / [en] Subject: The admission to university is a time of transition that often contributes to the development of psychological symptoms or to a worsening of pre-existing symptoms in young people. Objective: This dissertation is composed of two studies carried out during the COVID-19 pandemic. The first aimed to investigate, through a Systematic Review of the literature, the prevalence of symptoms of anxiety and depression in university students in different continents of the world. The second study aimed to track the psychological symptoms presented by undergraduate students at PUC-Rio. Method: The systematic review was carried out from 9 databases accessed in August 2021. After applying the inclusion and exclusion criteria, 77 studies were selected for the research. Data collection for the survey with undergraduate students was conducted between June and September 2021, with a sample composed of 1,189 students through the application of an online questionnaire with sociodemographic data, academic data, mental health history and two Screening scales: Scale Cross-sectional DSM-5 Level 1 Symptoms and the COVID-19 Fear Scale. Result: In the review study, the result points to a higher prevalence rate of symptoms of anxiety (52.7 percent) and depression (81.4 percent) in South America. The results of the quantitative study suggest a moderate degree for anxiety symptoms (M=3.08) and mild to moderate for depressive symptoms (M=2.65). Conclusion: In both studies it was possible to identify the prevalence of symptoms of anxiety and depression in the university population.

Abstrakt  Bakgrund: I Sverige beräknas ungefär 150 000 personer vara diagnostiserade med demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) förekommer någon gång under sjukdomen hos 90 % av personerna med demenssjukdom. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonals erfarenheter av att vårda personer som har demenssjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: Åtta empiriska kvalitativa studier inkluderades i denna litteraturstudie och artikelsökningen genomfördes i fyra databaserna. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analysen skedde utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen frambringade åtta underkategorier och tre huvudkategorier. De sammanställda huvudkategorierna var; Utmaningar i vården vid BPSD, Omvårdnadspersonalens förståelse och prefererade strategier samt Utmaningarnas konsekvenser. Konklusion: Komplexiteten i omvårdnaden av personer med BPSD i kombination med bristande resurser i form av utbildning, bemanning, stöd och miljö kan försvåra för omvårdnadspersonalen att utföra omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och öka användningen av tvångs- och skyddsåtgärder. Mer resurser och fördjupande kunskap kring BPSD behövs vilket vidare forskning bör bidra till. / Abstract Background: In Sweden about 150 000 people are diagnosed with dementia. Behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD) shows at some point during the disease in 90 % of the people with dementia. Aim: To describe nursing care personnel`s experiences of caring for people with dementia and behavioural and psychological symptoms. Methods: Eight empirical qualitative studies were included and the article search was conducted in four databases. All the articles qualities were controlled and the analysis was based on Friberg's five-step model. Results: The analysis created eight subcategories and three main categories. The main categories were; Challenges in care of BPSD, The nursing care personnel`s understanding and preferred strategies and The challenges consequences. Conclusion: The complexity in nursing care for people with BPSD in combination with insufficient resources in terms of education, personnel, support and environment can obstruct for the nursing care personnel to achieve nursing care based on a person-centered approach and increase the use of authoritarian actions. More resources and in-depth knowledge about BPSD are needed, which further research should contribute to.

Introduktion: Antalet personer med kognitiv sjukdom ökar och konsekvensen av detta är bland annat att fler personer drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Detta ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården. Distriktssköterskan har tillsammans med det interprofessionella teamet ansvar att tillämpa personcentrerade omvårdnadsåtgärder med syfte att lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom.  Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som lindrar beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Metod: En integrativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på Whittemore och Knafls integrativa metod. Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna; CINAHL, PubMed och PsycINFO, 17 artiklar återstod efter urvalsprocessen och analyserades sedan i fem steg enligt Whittemore och Knafls analysmetod. Resultat: Utifrån artiklarnas resultat identifierades omvårdnadsåtgärder som lindrade beteendemässiga och psykiska symtom som presenteras under tre huvudkategorier: Stimulera sinnen, Främja emotionella funktioner och skapa en trygg miljö samt Stimulera till vardagliga aktiviteter. Konklusion: Distriktssköterskan kan med hjälp av individanpassade omvårdnadsåtgärder lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Omvårdnadsåtgärderna kan omfattas av massage, aromaterapi och musikterapi, som har en sinnesstimulerande effekt. Genom att initiera omvårdnadsåtgärder, som främjar emotionella funktioner, i form av aktivitet med docka eller stödja orienteringsförmågan genom miljöanpassning, kan BPSD lindras. Slutligen kan stimulering till vardagliga aktiviteter, som avser främja kroppsrörelse och koordinationsförmågan, stimulera språk- och räkneförmågan samt tillämpa identitetsfrämjande och kreativa aktiviteter, skapa förutsättningar för upplevelse av delaktighet och känsla av sammanhang. / Introduction: The number of people with cognitive illness is increasing and the consequence amongst others is that more people suffer from behavioral and psychological symptoms. This places increasingly high demands on health care. The district nurse, together with the interprofessional team, is responsible for applying person-centered nursing measures with the aim of alleviating behavioral and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Purpose: The purpose was to describe nursing interventions that alleviate behavioural and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Method: An integrative literature study with an inductive approach based on Whittemore and Knafl's integrative method. Scientific articles searched in the databases; CINAHL, PubMed and PsycINFO, 17 articles remained after the selection process and were then analysed in five steps according to Whittemore and Knafl's analysis method. Results: Based on the results of the articles, nursing interventions were identified that alleviated behavioural and psychological symptoms presented under three main categories: Stimulate the senses, Promote emotional functions and create a safe existence and Stimulate everyday activities. Conclusion: With the help of individually tailored nursing measures, the district nurse can relieve behavioral and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Nursing measures may include massage, aromatherapy and music therapy, which have a mind-stimulating effect. By initiating nursing measures, which promote emotional functions, in the form of activity with a doll or supporting orientation skills through environmental adaptation, BPSD can be alleviated. Finally, stimulation for everyday activities, which aim to promote body movement and coordination skills, stimulate language and numeracy skills and apply identity-promoting and creative activities, can create the conditions for experiencing participation and a sense of context.

No / The use of neuroleptic drugs to mediate the behaviour of people with dementia living in care homes can lead to them being deprived of their liberty. Whilst regulation has been successful in reducing neuroleptic prescribing in the USA, policy guidance has been unsuccessful in reducing the use of these drugs in the UK. Yet the Mental capacity act 2005 aimed to protect the liberty of people lacking capacity and provided safeguards to ensure that they are not inappropriately deprived of their liberty in institutions. This article highlights the potential for using this law to identify when neuroleptic prescribing in care homes would deprive people with dementia of their liberty and, in turn, to act as a check on prescribing levels. However, the extent to which the Act can promote and protect the right to liberty of people with dementia is constrained by a lack of access to social rights.

Enligt World Health Organization lever ungefär 55 miljoner människor med en kognitiv sjukdom och varje år insjuknar 10 miljoner. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens förekommer hos nio av tio personer med sjukdomen. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens medför lidande både för personer med sjukdomen och för de som vårdar. Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på akutsjukhus och omsorgsboende. Metoden som tillämpades för att besvara studiens syfte var en litteraturöversikt med systematisk sökstruktur där Polit och Becks niostegsmodell användes genomgående under datainsamling- och analysprocessen. 15 originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats som svarade mot syftet valdes ut, analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultatet utmynnade i tre teman: Upplevda utmaningar i omvårdnaden av BPSD, Strategier vid vård av personer med BPSD och Upplevelsen av organisatoriska faktorer som påverkar omvårdnaden vid BPSD och sju subteman: Känslor som väcktes, Miljöfaktorer i omvårdnaden som påverkar BPSD, Att förstå personen bakom sjukdomen, Bemötande och icke-farmakologiska åtgärder, Önskan om mer formell utbildning, Önskan om fler vårdpersonal och mer tid och Upplevelsen av teamet vid BPSD. Slutsatsen var att vårdpersonalen behöver en stödjande organisation som främjar utbildning, tid och effektivt teamarbete för att personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens ska få adekvat omvårdnad och god livskvalitet. / According to the World Health Organization, approximately 55 million people live with a cognitive disorder, with 10 million new cases emerging every year. Behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD) are present in nine out of ten individuals with the disease. BPSD leads to suffering for both those afflicted and those who care for them. The aim of this study was to elucidate healthcare professionals' experiences of caring for individuals with BPSD in acute hospitals and care homes. The methodology employed to address the study's objective was a systematic literature review using Polit and Beck's nine-step model consistently throughout the data collection and analysis process. Fifteen original articles, encompassing both qualitative and quantitative approaches and aligning with the study's objective, were selected, analysed, and synthesised in the results. The findings culminated in three overarching themes: Perceived challenges in the care of BPSD, Strategies in caring for individuals with BPSD, and Experiences of organisational factors influencing care for BPSD. Additionally, seven subthemes were identified: Emotions evoked, Environmental factors in care affecting BPSD, Understanding the person behind the disease, Approach and non-pharmacological interventions, Desire for more formal training, Need for more healthcare staff and time, and Experience of teamwork in BPSD. The conclusion drawn was that healthcare professionals require a supportive organisation that promotes education, time, and effective teamwork to ensure individuals with BPSD receive adequate care and maintain a good quality of life.

Made available in DSpace on 2016-04-04T18:27:42Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Fernanda Robert de Carvalho Santos Silva.pdf: 256026 bytes, checksum: bbd79ae11fa117556d64316371da5b79 (MD5) Previous issue date: 2008-12-04 / Pontif?cia Universidade Cat?lica de Campinas / The World Health Organization describes the violence against women ; committed by an intimate partner ; as the most frequent form of this violence. The current conflicts occur because of the continuation of relationship patterns ; with feelings ; defenses and anxiety which happen repeatedly. This research intends to obtain measures of internal consistency ; converging validity and also the authenticity of the criteria of the Central Relationship Questionnaire CRQ ; a tool of self-report which evaluates the pattern of core conflictual relationship expressed in the relationship with a love partner ; by dimensions: wishes (W) (D) ; responses from other (RO) and responses of other (RE). The sample ; not random ; was composed by a case group (GC) ; of 32 women ; with ages between 19 and 56 (A=38.91; DP=10.25; Mo = 44) in a situation of marital violence; and a non case group (GNC) ; sample by convenience ; of 22 women ; with age between 18 and 37 (A = 32.26;DP=6.18 ; Mo=18) ; pregnant admitted to a maternity center to give birth and who did not suffer sexual violence and did not find themselves in a violent situation. In the GC ; 75% suffered physical violence ; 93.8% suffered psychological violence and 18.8% suffered sexual violence. As an external criteria measure of the CRQ ; the Scale of Symptoms Evaluation EAS-40 ; which measures four dimensions: psychoticism ; obsession-compulsion ; somatization and anxiety. Regarding the internal consistency of the CRQ ; the values of Cronbach alpha for GC varied between 0.59 and 0.83 and in the GNC ; between 0.76 and 0.81. For EAS- 40 in the GC they varied between 0.75 and 0.93 and in the GNC between 0.84 and 0.88. There was no substantial difference between the average scores of the CRQ between the groups; for the EAS-40 the discriminating validity of the tool with substantial differences between the groups regarding the gravity of the psychological symptoms was demonstrated. The substantial correlation between the ROs and the total score of the EAS-40 was found in the study of the converging validity ; and the dimensions: psychoticism and obsession-compulsion; between the REs and the obsessioncompulsion dimension. The results suggest that the Portuguese version of the Brazilian CRQ allows us to reliably evaluate the core pattern of conflict ; expressed in the relationship of women who are victims of violence and their love partners. The internal consistency of the tool is similar to its original version and allows us to properly discern women who are victims of violence from other ones who did not suffered violent events. Research with randomized samples must be carried out. / A Organiza??o Mundial de Sa?de descreve a viol?ncia contra a mulher ; perpetrada por parceiro ?ntimo ; como a forma mais freq?ente de viol?ncia. Os conflitos atuais decorrem da manuten??o de padr?es de relacionamentos ; com sentimentos ; defesas e ansiedade que se repetem. Esta pesquisa teve por objetivo obter medidas de consist?ncia interna ; validade convergente e validade de crit?rio do Central Relationship Questionnaire CRQ ; instrumento de auto-relato que avalia o padr?o de relacionamento central conflituoso ; expresso na rela??o com o parceiro amoroso ; por meio das dimens?es: desejos (D) ; respostas do outro (RO) e respostas do eu (RE). A amostra ; n?o aleat?ria ; ficou composta por um grupo caso (GC) ; de 32 mulheres ; com idades entre 19 e 56 anos (M=38 ;91; DP=10 ;25; Mo=44) em situa??o de viol?ncia conjugal; e grupo n?o caso (GNC) ; amostra por conveni?ncia ; de 22 mulheres ; com idades entre 18 e 37 anos (M=32 ;26; DP=6 ;18 ; Mo=18) ; gestantes internadas em uma maternidade para dar a luz e que n?o sofreram viol?ncia sexual ; nem se encontravam em situa??o de viol?ncia. No GC ; 75% sofreram viol?ncia f?sica ; 93 ;8% viol?ncia psicol?gica e 18 ;8% viol?ncia sexual. Como medida de crit?rio externa do CRQ foi utilizada a Escala de Avalia??o de Sintomas EAS-40 que mede quatro dimens?es: psicoticismo ; obsessividade-compulsividade ; somatiza??o e ansiedade. Com rela??o ? consist?ncia interna do CRQ os valores de alpha de Cronbach para GC variaram entre 0 ;59 e 0 ;83 e no GNC ; entre 0 ;76 e 0 ;81. Para EAS-40 no GC variaram ente 0 ;75 e 0 ;93 e no GNC entre 0 ;84 e 0 ;88. N?o houve diferen?a significativa entre os escores m?dios do CRQ entre os grupos; para a EAS-40 demonstrou validade discriminante do instrumento com diferen?as significativas entre os grupos em rela??o ? severidade dos sintomas psicol?gicos. No estudo da validade convergente encontrou-se correla??o significativa entre as RO e o escore total da EAS-40 ; e as dimens?es: psicoticismo e obsessvidadecompulsividade; e entre as RE e a dimens?o obsessividade-compulsividade. Os resultados sugerem que a vers?o em portugu?s do Brasil do CRQ 6.0 permite avaliar de forma fidedigna o padr?o central de conflito ; expresso no relacionamento de mulheres v?timas de viol?ncia e seus parceiros amorosos. O instrumento det?m consist?ncia interna semelhante ? vers?o original do instrumento e permite discriminar de forma adequada mulheres v?timas de viol?ncia de outras n?o submetidas a epis?dios de viol?ncia. Pesquisas com amostras randomizadas devem ser realizadas.

Livslängden ökar och befolkningen blir äldre och därigenom blir demenssjukdomar allt vanligare. Psykologiska och motoriska besvär som orsakas av demenssjukdomar har samlingsnamnet, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). En personcentrerad omvårdnad bygger på ett individualiserat förhållningssätt, något som är viktigt vid behandling av BPSD. Användning av läkemedel hos äldre personer med demenssjukdom ger en ökad risk för biverkningar som kardiovaskulära förändringar och ökad mortalitet. En ökad kunskap om icke-farmakologiska interventioner kan bidra till att minska onödigt användande av antipsykotiska läkemedel vid BPSD. Syftet var att sammanställa kunskap om icke-farmakologiska interventioner vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). För att besvara syftet genomfördes en kunskapsöversikt där data samlades in via en systematisk litteratursökning i databaserna, CINAHL, PubMed och PsycInfo och analyserades via en innehållsanalys. I analysen ingick 26 artiklar och samtliga var kvantitativa. Till frågeställningen, vilka icke-farmakologiska interventioner används vid BPSD symtom, framkom det sju kategorier; Aktivitet, Djur, Kognitiv, Musik, Riktlinjer, Sensorisk och Övrigt. Till frågeställningen, hur påverkar interventionerna symtom vid BPSD, framkom det sex kategorier; BPSD-, Affektiva-, Hyperaktivitets-, Apati-, Psykossymtom och Psykiskt/Psykosocialt mående. Resultatet visade för 97% av de 29 icke-farmakologiska interventionerna en positiv påverkan, med förbättring av något BPSD symtom. Därför är det viktigt att implementera icke-farmakologiska interventioner i omvårdnaden av personer drabbade av demenssjukdom. / The lifespan increases and the population grows older, thus are the numbers of dementia diseases increasing. Psychological and motor disorders caused by dementia have the collective name, Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD). A person-centered care is based on an individualized approach, something that is important in the treatment of BPSD. The use of drugs in elderly people with dementia presents an increased risk of side effects such as cardiovascular changes and increased mortality. Increased knowledge of non-pharmacological interventions can help reduce unnecessary use of antipsychotic drugs for BPSD. The purpose was to compile knowledge of non-pharmacological interventions for behavioral and psychological symptoms of Dementia (BPSD). To answer the purpose, a knowledge review was conducted where data was collected via a systematic literature search in the databases, CINAHL, PubMed and PsycInfo and analyzed with content analysis. The analysis included 26 articles and all were quantitative. To the question, which non-pharmacological interventions are used in BPSD symptoms, seven categories emerged; Activity, Animal, Cognitive, Music, Guidelines, Sensory and Other. To the question, how does the intervention affect symptoms of BPSD, there were six categories; BPSD, Affective, Hyperactivity, Apathy, Psychosis, and Psychological / Psychosocial Mood. The result showed a positive effect for 97% of the 29 non-pharmacological interventions, with improvement of some BPSD symptoms. Therefore, it is important to implement non-pharmacological interventions in the care of people affected by dementia.