Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) tillhör gruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. ADHD är en diagnos som kan påverka individens liv på olika sätt och orsaka såväl fysiska, psykiska och sociala problem.ADHD är en vanlig diagnos som sjuksköterskor stöter på i olika vårdmiljöer. Okunnighet om diagnosen hos vårdpersonal kan leda till att individer med ADHD missförstås och därmed minskas förtroendet till vården. Teoretisk referensram är sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med ADHD. Metod: En litteraturöversikt som innehåller tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design publicerade mellan 2012 och 2022. Artiklarna är inhämtades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Dataanalysen utfördes i fem steg enligt Fribergs metod (2017). Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; Vardagen förändras (synen på sig själv, betydelsen av motivation), Behov av stöd (negativa konsekvenser av ADHD, stöd från hälso- och sjukvård, stöd från närstående och omgivning) samt Fördomar och okunskap i omgivning (betydelsefullt yrkesliv, attityder inom psykiatrin).Resultatet visade att ADHD kan orsaka både positiva och negativa upplevelser hos individen. Okunskap hos allmänheten samt okunnighet hos vårdpersonal kan orsaka dåliga upplevelser av att leva med ADHD. Slutsats: Det finns relativt lite forskning om individers upplevelser att leva med ADHD hos vuxna. En ökad förståelse hos sjuksköterskan om hur det är att leva med ADHD kan bidra till jämställdhet och bättre vård för denna patientgrupp. / Background: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neuropsychiatric disorder. ADHD is a diagnosis that can affect an individual's life in multiple ways, such as physical, psychological, and social issues. ADHD is a common diagnosis which nurses will encounter in various clinical settings. Symptoms of diagnostical traits can constitute an obstacle for the individual. Lack of knowledge in healthcare personnel about the diagnosis can lead to misunderstandings and a mistrust for the healthcare in general for the individual diagnosed with ADHD. The theoretical frame of reference is the nurse’s six core competences. Aim: To describe the experiences of living with ADHD. Methods: A literature review containing twelve scientific articles with a qualitative design, published between 2012 and 2022. The articles were collected through the databases Cinahl, PsycInfo, and PubMed. The data analysis was conducted using the five steps according to Friberg (2017). Results: Three main categories were identified; Changes in everyday life (view of oneself and one's diagnosis, the importance of motivation), Need for support (negative consequences of ADHD, support from health care, support from relatives and the environment) and Prejudice and ignorance of one’s surroundings (significant professional life and attitudes in psychiatry). ADHD can cause both positive and negative effects on the individual. Ignorance in the society as well as ignorance among healthcare professionals can cause bad experiences of living with ADHD. Conclusion: There is relatively little research that examines what it is like to live with ADHD as an adult. If nurses were to increase their understanding about what it is like to live with ADHD, it can contribute to a more equal and improved care for this patient group.

Background: Patients with dual diagnosis often have complex problems with a need for a wide spectrum of interventions. Aim: The aim of the study was to highligt nurses experiences of caring for patients with dualdiagnosis. Method: A literature review with an inductive and qualitative approach. Searches were performed using a systematic approach in the datases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Afterquality review, a total of ten articles were included and then analysed using Graneheim & Lundmans method for qualitative analysis. Results: The analysis resulted in two main themes, Competence and Organization. Competence with four subthemes; terminology, knowledge, care relationship and attitudes. Organizationwith four subthemes; guidelines, collaboration, support and security. Conclusion: The results show that nurses feel that they lack sufficient competence to care forthis patient group. The results highlight the importance of common terminology, knowledgeabout dual diagnosis, care relationships characterized by genuine care and respectful attitudes. Nurses also experience deficient organizational conditions. The results highlight the importance of clearer guidelines, more favorable conditions for collaboration between psychiatric and addiction care, increased support through targeted efforts and resources aswell as a safe care environment. The authors suggest further research regarding both nurses' and patients' experiences of dual diagnosis care. / Bakgrund: Patienter med samsjuklighet i psykisk ohälsa och beroende har ofta en komplex problematik med behov att ett brett spektrum av olika insatser. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med samsjuklighet avseende psykisk ohälsa och beroende. Metod: Litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Sökningar genomfördes med systematiskt tillvägagångssätt i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tio artiklar som därefter analyserades utifrån Graneheim & Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman, Kompetens och Organisation. Kompetensmed fyra subteman; terminologi, kunskap, vårdrelation och attityder. Organisation med fyrasubteman; riktlinjer, samverkan, stöd och säkerhet. Slutsats: Av resultaten framgår att sjuksköterskor upplever att de saknar tillräcklig kompetensför att vårda denna patientgrupp. Resultaten belyser vikten av gemensam terminologi, kunskap om samsjuklighet, vårdrelationer präglade av genuin omsorg samt respektfulla attityder. Sjuksköterskor upplever även bristande organisatoriska förhållanden. Resultaten belyser vikten av tydligare riktlinjer, gynnsammare förutsättningar för samverkan mellan psykiatri- och beroendevård, ökat stöd genom riktade insatser och resurser samt en säker vårdmiljö. Författarna föreslår ytterligare forskning avseende såväl sjuksköterskors sompatienters upplevelser av vård vid samsjuklighet.

Background: Mental illness is a major challenge to the global burden of health care. In order to improve and develop the experience of nurses global, it is thus important to gain an increased understanding of existential dimension. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of psychiatric nurses in existential care. Method: A general literature review following the Evans model (2002), a descriptive synthesis based on already 10 published qualitative articles. Results: Two main themes were formulated in the result: Caring relationship and Lack of knowledge. Four subthemes were constructed from these. To openness to the existential drive (strength), To identify the existential suffering, Need for knowledge development and Nurse approach to own spirituality. These had an impact on psychiatric nurses' experience of existential nursing. Conclusion: Nursing relationships and knowledge play an important role in nurses' experience of existential nursing in psychiatry. This study highlights that further research on existential nursing in psychiatry is recommended in order to improve the experience of nurses, to reduce suffering, and thereby improve healthcare. / Bakgrund: Psykiska sjukdomstillstånd är en stor utmaning till den globala sjukvården. För att förbättra och utveckla sjuksköterskors erfarenhet globalt, är det således av vikt att få en ökad förståelse för den existentiella dimensionen. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av existentiell omvårdnad vid psykiatrisk vård. Metod: En allmän litteraturstudie som analyserades med hjälp av Evans model (2002), en beskrivande syntes baserade på 10 publicerade artiklar. Resultat: Två teman formulerades i resultatet: Vårdande relation och Bristande kunskap. Fyra subteman konstruerades från dessa teman: Vårdande relation har två subteman - Öppenhet för den existentiella driftkraften och Att identifiera det existentiella lidandet. Bristande kunskap har två subteman - Behov av kunskapsutveckling och Sjuksköterskans förhållningsätt till egen andlighet. Dessa hade en inverkan på psykiatrisjuksköterskors erfarenhet av existentiell omvårdnad. Slutsatser: Vårdrelation och kunskap har en viktig roll i sjuksköterskans erfarenheter av existentiell omvårdnad inom psykiatri. Denna studie visar att ytterligare forskning om existentiell omvårdnad inom psykiatri rekommenderas för att kunna förbättra erfarenheter hos sjuksköterskor, minska lidandet och därmed förbättra sjukvården.

Background: Forensic psychiatric care is a non-voluntary care form for people with severe mental disorders and criminal backgrounds. These patients have a restricted autonomy based on predetermined guidelines regulating this careform. The legislation governing forensic psychiatry confines the patient's power to influence the decision making concerning their treatment plan. Enabling patient involvement in this non-voluntary careform can be challenging for healthcare staff. Aim:To identify how patient involvement can be encouraged within forensic psychiatry. Method: A literature overview proceeding from eleven scientific qualitative articles that were analysed using thematic analysis method. Result: The patients stated that they wanted a greater influence over their care form. Furthermore, they lifted the importance of being informed about their treatment plan and medications by the caregivers to increase their involvement. Patients and healthcare staff relations are characterized by honesty and constitute a central role in patient involvement encouragement. Conclusion: Based on the literature study’s result the authors identified two key factors that affect the patients' experience of their involvement negatively, these factors were lack of information and exclusion from treatment conferences. Further research through qualitative studies should be carried out focusing on the working and non-working methods regarding the promotion of forensic psychiatric patients' involvement. / Bakgrund: Rättspsykiatrisk vård är en ofrivillig vårdform som personer med en allvarlig psykiatrisk störning som begår ett brott kan dömas till. Patienter inom rättspsykiatrisk vård har en begränsad autonomi vilket grundar sig i förutbestämda riktlinjer som styr denna vårdform. Att möjliggöra patientens delaktighet inom rättspsykiatrisk vård kan vara en utmaning för vårdpersonalen då vården inte utgår från samtycke. Syfte: Att identifiera hur patienters delaktighet kan främjas inom den rättspsykiatriska vården. Metod: En litteraturöversikt som utgick från elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna som inkluderades analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Patienterna uppgav att de ville ha större inflytande över den vård de erhöll. Vidare lyfte de vikten av att vårdpersonal gav dem information kring deras behandling och medicinering för att främja deras delaktighet i vården. Vårdrelationen mellan patienter och vårdpersonal präglas av ärlighet och utgör en central roll vid främjande av patienters delaktighet. Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultat identifierade författarparet att två nyckelfaktorer som visades påverka patienternas upplevelse av delaktighet negativt var brist på information och exkludering från behandlingskonferenser. Fortsatt forskning genom kvalitativa studier bör utföras med fokus på de arbetsmetoder som fungerat och inte fungerat gällande främjandet av rättspsykiatriska patienters delaktighet.

Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och årligen behöver ungefär 6 000 individer vårdas på sjukhus efter suicidförsök. Syftet med studien är att undersöka närståendes upplevlese av delaktighet i vården vid anhörigs suicidförsök. I studien beskrivs närståendes upplevelser efter att de har deltagit i familjesamtal enligt det vårdprogram, Suicidförsök, handlingsplan vid patient- och nätverkskontakt som används vi Psykiatriska mottagningarna i Mjölby och Motala. Resultatet bygger på en kvalitativ studie där sex stycken närstående intervjuades efter en intervjumall. Transkribering och teamatisk analys har skett i enlighet med Braun och Clarke (2006). Reasultatet visar att de närstående känner en delaktighet i vården, de behöver dock stöd från professionella vad gäller bland annat bemötande av den suicidala personen, delaktighet i planering samt information. Slutsatsen är att närstående är viktiga samarbetspartners i vården av den suicidala personen. Samtalen har öppnat upp kommunikationen i familjerna och det har gått att samtala om suicidtankar, närståendes oro och behov av stöd.

Suicide is a worldwide problem that generates both great suffering for the individual and its family as well as a large economic impact for the society. 800 000 people commit suicide each year globally, of whom many have already been in contact with the care system without getting the help they need. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for suicidal patients. We conducted a literature study based on analysis of qualitative studies according to Friberg’s five step model. Ten studies, published 2011-2021, were included. When asked about their experiences, nurses empathize the need of patient safety and the importance of forming a close partnership with the patient. They also empathize the emotional impact the caring of these patients put on them. Patient safety for these patients is a matter of both a safe hospital environment and nurses being well educated and aware of suicidal cues. The formation of a partnership is crucial for the nurse’s ability to make a good assessment and is usually facilitated by nurses being open and personal as well as empathic and present in the moment. However, becoming too close to the patient may be emotionally tough if the patient commits suicide. Nurses therefore need support and tools for handling their emotions. Further on, to make a good assessment the nurses also need to be able to tune into the patients verbally unexpressed needs.

Bakgrund: Inom vården är psykiatri och somatik något som helst skiljs åt. Trots försök att separera de två, går det inte att undvika att patienter med psykiatriska diagnoser även blir somatiskt sjuka. För sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård, kan vårdandet av patienter med psykiatrisk diagnos bli problematiskt. Orsaken till detta är att det ofta uppstår diskriminering och stigmatisering kring psykiskt sjuka människor. Denna studie kommer att belysa problematiken ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med en psykiatrisk diagnos inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats. Med hjälp av en integrerad analys har ett resultat formats för att kunna svara på studiens syfte. Resultat: Resultatet visade sig mynna ut i tre kategorier; Svårighet att kommunicera, Rädsla och Brist på kunskap. Slutsats: Ökad tillgång till utbildning inom psykiatri kan minska rädsla och stigmatisering gällande patienter med en psykiatrisk diagnos och därmed öka vårdkvaliteten.

No description available.

Bakgrund: Psykisk lidande kan leda till situationer där patienter vårdas mot sin vilja.  Autonomin blir begränsad vilket kan medföra hotfulla situationer som i sin tur präglar vårdrelationen. När detta inträffar är det av stor betydelse att ha en bra kommunikation och respektfullt bemötande i kontakten med patienten. Vid tvångsvård kan patienter känna sig övergivna och osäker då vissa av deras rättigheterna blir borttagen. Med hänsyn till detta borde det läggas vikt på hur patienter blir bemött under denna speciella tiden, där tvångsvård pågår.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande under tvångsvård  Metod: Litteraturöversikt utifrån sju kvalitativa artiklar och en med en mixad metod. En integrerad analys genomfördes för att kunna besvara arbetens syfte.  Resultat: Analysen av patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande under tvångsvård resulterade i två teman: Olämplig bemötande och holistisk bemötande. Tema Olämpligt bemötande består av kategorierna Maktutövande attityder och Bristande kommunikation. Tema Holistiskt bemötande består av kategorierna Empatiskt professionellt förhållningssätt och Människan bakom patientrollen. Slutsats: Bemötande av patienter under tvångsvård påverkas av vårdpersonalens attityd. Maktutövande attityder och bristfällig kommunikation leder till att patienter känner sig förolämpade och inte delaktiga i sin vårdprocess. Patienter uppskattar omtänksamhet. Underlåtelsen av små handlingar som tillgodoser basala grundbehov påverkar dock patienters välmående negativ. Ett empatiskt professionellt förhållningssätt vägleder vårdpersonalen till att se människan bakom patientrollen. Kunskap i området anses i dagsläget som otillfredsställande och borde behöva uppmärksammas i det dagliga arbetet för att öka vårdkvaliteten inom psykiatrisk omvårdnad. / Background: Mental illness can lead to situations where  patients are cared for against their will. Autonomy becomes limited, and this can lead to threatening situations which in turn characterize the care relationship. When this occurs, it is of great importance to maintain  good communication and provide respectful contact to the patient. In case of involuntary treatment, the patients may feel abandoned and insecure when some of their rights are removed. With this in mind, emphasis should be placed on how patients are treated under this abnormal condition, when  involuntary treatment is ongoing.  Aim: To describe patient`s experiences of healthcare staff's attitudes during involuntary treatment.  Method Literature review based on seven qualitative articles and a mixed method. An integrated analysis was conducted to answer the question related to the issue.  Results: An analysis of  patients` experience of  healthcare staff`s attitudes during involuntary treatment resulted in two themes: Inappropriate treatment and Holistic treatment. The theme of Inappropriate treatment consists of the categories Powerful Attitudes and Lack of Communication. The theme of Holistic treatment consists of the categories Empathic professional approach and the human being behind the patient role. Conclusion The treatment of patient`s during involuntary treatment is influenced by the attitude of the healthcare staff. Attitudes of exercise of power and inadequate communication have led patient`s to feel insulted and not involved in their care process. Patient`s appreciated  consideration. However, the neglect of small actions which addressed their basic needs, affected the patients´ wellbeing negatively. An empathetic professional approach led healthcare staff to see the human being behind the patient role. The knowledge in this domain is currently unsatisfactory and in order to improve the quality of psychiatric nursing, attention needs to be paid to this in the daily work.

Sleep difficulties are a widespread problem that is often caused by high stress and can have negative consequences for many functions such as memory difficulties. The purpose of this thesis was to investigate gender differences between self-rated sleep difficulties, perceived stress and everyday life memory difficulties in university students. Furthermore, associations betweenself-rated sleep difficulties, stress and memory difficulties were investigated. To answer the research questions, three validated questionnaires were used regarding sleep difficulties measured with Insomnia Severity Index (ISI), perceived stress measured with Percevied Stress Scale (PSS) and memory difficulties measured with Prospective and Retrospective Memory Questionnaire (PRMQ). The survey was completed by 99 students at Luleå University of Technology, of which 88 answers (50 women and 38 men) were included in the analysis. The results showed that there were differences between women and men regarding perceived stress, where women reported higher levels of stress. Furthermore, the results showed positive associations between self-reported sleep difficulties and stress, as well as stress and self-reported memory difficulties. In a multiple regression analysis, perceived stress was the only factor associated with memory difficulties. In conclusion, the study showed that women experienced more stress than men, that stress and sleep are strongly correlated, and that stress was the only factor associated with memory difficulties in everyday life in university students. / Sömnsvårigheter är ett utbrett problem som ofta orsakas av hög stress och kan få negativa konsekvenser för många funktioner såsom minnessvårigheter. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka könsskillnader mellan självskattade sömnsvårigheter, upplevd stress och minnessvårigheter hos universitetsstudenter. Vidare undersöktes associationer mellan självskattade sömnsvårigheter, stress och minnessvårigheter. För att besvara frågeställningarna användes tre validerade frågeformulär gällande sömnsvårigheter mätt med Insomnia Severity Index (ISI), upplevd stress mätt med Percevied Stress Scale (PSS) och minnessvårigheter mätt med Prospective and Retrospective Memory Questionnaire (PRMQ). Enkäterna besvarades av 99 universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet, där 88 enkätsvar (50 kvinnor och 38 män) sedan analyserades. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kvinnor och män gällande upplevd stress, där kvinnor rapporterade högre nivåer av stress. Vidare visade resultatet att det fanns positiva samband mellan självskattade sömnsvårigheter och stress, samt stress och självskattade minnessvårigheter. I en multipel regressionsanalys var upplevd stress den enda faktorn som var associerad med minnessvårigheter. Sammanfattningsvis visar studien att kvinnor upplever mer stress än män, att stress och sömn är starkt korrelerade samt att stress var den enda faktor som var associerad med minnessvårigheter i vardagen.