Sjöberg, J & Åkerberg, LIntegrerad Psykiatri som verksamhetsstrategi– en blygsam studie av programtrohetExamensarbete i socialt arbete 30 poäng Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete, 2008.Utifrån vår utbildning inom verksamhetsutveckling var vi intresserade av att undersöka hur en privat aktör på offentligt uppdrag använder sig av en organisatorisk strategi. För att göra detta har vi tagit del av skriftligt empiriskt material från Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM) så som verksamhetsberättelse, utvärderingar, upphandlingsdokument e t c. Ytterligare empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med medarbetarna på INM. Avseende material kring Integrerad Psykiatri (IP) har vi studerat bland annat arbetsblad. Integrerad Psykiatri (IP) är en evidensbaserad strategi för organisering av och behandling inom psykiatrisk vård. Ur ett organisatoriskt perspektiv kan det nämligen finnas en mängd omständigheter som bidrar till svårigheter respektive möjligheter, avseende implementering av ett sådant organisatoriskt recept. Det har i vår studie visat sig vara en reell möjlighet för en verksamhet att tolka strategin och därmed faktiskt omvandla den till praktiska handlingar. Denna organisatoriska tolkning måste dock ske inom ramarna för modellen för att receptet inte ska förvanskas. Programtrohet innebär den grad av modellen som faktiskt utförs och genomförs som den var ämnad. Receptet i sig förutsätter en hög grad av programtrohet för att kunna leverera, de genom evidensbaseringen, utlovade behandlingsresultaten.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom när de ligger inne på somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anställda på SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehållsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans känslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvårar vårdandet, sambandet mellan kropp och själ, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri. Vid resultatet framgick bland annat att sjuksköterskorna upplevde rädsla och otillräcklighet vid mötet med psykisk sjukdom. De upplevde även att tidsbrist, kunskapsbrist och brist på erfarenhet försvårade mötet. Informanterna medgav att det fanns en stigmatisering kring patientgruppen men att denna inte påverkade omvårdnaden. De uttryckte även ett missnöje över samarbetet mellan psykiatri och somatik. Slutsatsen var att det krävs mer kunskap inom somatiken om psykiska sjukdomar samt ett bättre samarbete mellan dessa två instanser. / The aim of this qualitative study was to explore nurses’ experiences of caring for patients with psychiatric illness in the somatic care. Seven nurses employed by SUS Malmö were interviewed. The material was analysed with Burnard´s content analysis (1991). A total of five main categories and twelve sub categories were developed. The main categories were the nurses’ feelings during the meeting with psychiatric illness, aspects that made the care complicated, the connection between body and soul, stigmatisation and prejudice and the cooperation between the somatic and psychiatric care. The result showed that the nurses experienced fear and insufficiency during the meeting with psychiatric illness. They also perceived that lack of time, knowledge and experience made the meeting more difficult. The informants admitted that there were a stigmatization with this group of patients but according to them it did not affect the care. They also expressed dissatisfaction over the cooperation between the somatic and the psychiatric instances. The conclusion was that the somatic care requires more knowledge about psychiatric illness and also that a better cooperation between these two instances are necessary.

Autism förekommer i olika former och tillståndet karaktäriseras av att individens språkliga förmåga är avvikande och förmågan till samspel och kommunikation med andra är nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gällande specifika omvårdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vården för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjälp av Patricia Benners omvårdnadsdomäner. Resultatet visade att dessa individer har specifika omvårdnadsbehov, dock utan närmare precisering. Omvårdnadsforskningen i ämnet är ännu i sin linda. Slutsatsen som kan dras är vikten av gemensamma diagnoskriterier. Avsaknaden av dessa utgör ett hinder för fortsatt jämförande omvårdnadsforskning. Trots tre decennier av forskning har vetenskapen inte kunnat komma till koncensus om begreppen. / Autism occurs in different natures and the condition is to be characterized of that the individual's linguistic ability is deviating and the ability to cooperate and communicate with others is impaired. The aim with the presented work is, to through a literature study examine how caring is described. And how a current specific need within the closed psychiatric care for persons with autism spectrum disturbance is illustrated. The search was carried out in the databases Elin, PubMed and helsebiblioteket.no. Moreover, manual search was implemented. The result was processed and is presented within the concept of Patricia Benners nursing theory. The outcome shows that these individuals have specific needs of care, however without closer specification. The caring research in this field is still in its early stage. The conclusion is that the weight of common diagnosis criteria is clarified, as lack of these constitutes an obstacle for continued comparing research. Regardless of three decades of research science has not come to an agreement about the concepts.

Schizofreni har alltid varit ett omdebatterat ämne utifrån ett samhällsperspektiv och synen på både psykiatrin och psykisk ohälsa har en tendens att skapa både rädsla och fascination. Våra frågeställningar i uppsatsen har utgått ifrån temana: symptom, prognos och behandling. Utifrån dessa teman har vi gjort en jämförelse mellan vetenskaplig litteratur och skönlitteratur, dels för att se ifall den vetenskapliga litteraturen är samstämmig med varandra. Dels har vi även sammanställt den subjektiva upplevelsen av sjukdomen som våra utvalda författare har beskrivit om i sina självbiografiska böcker.De centrala delarna i vår frågeställning har visat på att den subjektiva upplevelsen av symptomen inte är helt samstämmig med den vetenskapliga litteraturen.Forskningen är oenig kring prognosen huruvida den är god, om sjukdomen kommer smygande eller på grund av yttre press. Det har även framkommit att forskningen beskriver sjukdomsdebuten som att omvärlden upplevs som mer färgrik. Denna upplevelse håller inte våra författare till våra utvalda självbiografier med om då de beskriver att en ”dimma” läggs över deras omvärld.I behandlingen är vetenskapen enig kring att behandling med läkemedel är av stor vikt dock fann vi en forskare som har en viktig diskussion. Han uttrycker att det finns en viss överdosering av läkemedel samt att han även tar upp vikten av att läkarkåren bör i högre utsträckning än vad som sker idag att se till andra behandlingsmöjligheter, som även de visat sig ge goda resultat. Vi har lyckats fånga författarnas subjektiva upplevelser kring schizofreni i deras självbiografier vilket har lett till en mer färgrik och djupare bild än vad endast vetenskaplig litteratur hade kunnat åstadkomma. / Schizophrenia has always been a controversial topic from a social perspective and the perception on both psychiatry and mental illness have a tendency to create both fear and fascination. Our research questions in the thesis have been based upon themes: symptoms, prognosis and treatment. Based on these themes, we have made a comparison between scientific research and autobiographies, partly to see if the scientific literature are consistent with each other. First, we have also compiled the subjective experience of the disease that our selected authors have described in their autobiographies.The central components of our research questions have shown that the subjective experience of the symptoms is not fully consistent with the scientific literature.The research is in a disagreement about whether the prognosis is good and if the disease is insidious or because of external pressure. It has also emerged that the research describes the onset of the world is seen as more colorful. This experience do not our writers of the autobiographies agree about as they describe it as a "fog" surrounding their environments.Science agrees on that treatment with drugs is of great importance, however, we have found a researcher who has had an interesting discussion. He expresses that there is a certain drug overdose and he also brings up the importance that the medical profession should see to a greater extent to look into other treatment options, which also are shown to provide good results. We have managed to catch the authors of the autobiographies 'subjective experiences of schizophrenia, which has led to a more colorful and deeper picture than just scientific literature had been able to accomplish.

Background: Mental health issues is becoming more common in todays’ society, and the severe mental health issues that may need inpatient care is increasing. In cases where patients decline voluntary care despite being in need of it the situation may demand involuntary care, where coercive measures may be a part of their care. Between the years 2015-2019 about 41.000 patients were being cared for involuntarily within inpatient care in Sweden. Society’s view on mental health issues has been continuingly improving over the past decades, there is however still room for improvement in both 11reception and treatment of patients, but maybe more discreet than previously.  Aim: The aim of this study is to explore adult patients experiences of coercive measures within inpatient psychiatric care.  Method: A qualitative literature study analysing 10 original articles was conducted using qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman.  Results: Two main categories and six subcategories were identified. The first main category was positive patient experiences, with the subcategories feelings of safety, support amongst fellow patients, and retrospective understanding. The second main category was negative patient experiences, where the subcategories were lack of information, stigma & shame, and ill-treatment from staff.  Keywords: coercive measures, inpatient care, psychiatry, patient experience

Individuals with borderline personality disorder (BPD) experience emotional instability and have a high suicide rate. Treatment for BPD includes psychotherapy and adaptive emotion regulation strategies, which include cognitive reappraisal. Previous systematic reviews indicate that abnormal brain patterns may cause emotional instability in BPD individuals. To further explore this, this review collected articles that examined neural activity using fMRI during cognitive reappraisal in subjects with BPD and healthy controls. We identified four relevant articles through a search of Web of Science and PubMed. The articles included conflicting results in both participant groups regarding increased or decreased activity during cognitive reappraisal applying either reinterpretation or distancing. The affected brain regions were the following: lateral and ventrolateral prefrontal cortex, left middle temporal gyrus, and superior temporal gyri. Three of the articles reported consistent results of activity in the dorsolateral prefrontal cortex during downregulation, two in all participants and one only in the healthy control group. However, no significant group differences were found in this region during cognitive reappraisal. The discussion includes limitations regarding the comparability of the included studies, such as the method of eliciting negative affect, the use of written or verbal instructions, and the cognitive reappraisal strategy applied. Further research is necessary to better understand the involvement of distinct brain regions in cognitive reappraisal and BPD, as well as to establish more standardized research methods. These efforts can offer comprehensive insights into the neural mechanisms underlying cognitive reappraisal in individuals with BPD.

No description available.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem såväl som ett stort lidande för den enskilda individen. Många som lider av långvarig psykisk ohälsa är i behov av hemsjukvård där sjuksköterskan har en viktig roll i att vårda och stötta patienten till hälsa. När patientens hem blir sjuksköterskans arbetsmiljö förändras relationen och sjuksköterskan kan stöta på utmaningar som inte förekommer inom slutenvård. Genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från olika kommuner har innehållsrika och varierande beskrivningar av upplevelsen av att vårda i hemmiljö inhämtats. Det framkom tydliga teman i analysprocessen som visar hur komplext det är att bedriva psykiatrisk vård i hemmiljö. Det är inte en självklarhet att sjuksköterskan får lov att utföra sitt arbete eller ens blir insläppt i patientens hem. Vårdrelationen blir då avgörande för kvaliteten och innehållet i vården. Patienten måste känna tillräckligt med tillit till sjuksköterskan för att ta emot vård och sjuksköterskan behöver känna sig trygg nog för att träda in i patientens privata sfär och utföra sitt arbete ensam bakom stängda dörrar. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda under dessa omständigheter genomsyras av stor respekt för patientens integritet, en holistisk människosyn, ödmjukhet inför allas olikheter, empati, utsatthet och flexibilitet inför en ständigt föränderlig arbetssituation.

Larsson, M & Lundberg, G. Mötet mellan psykiatri och somatik – en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010.Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa de upplevelser sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har då de vårdar patienter med somatiska sjukdomstillstånd. Sex sjuksköterskor från en psykiatrisk avdelning i södra Sverige intervjuades. Materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys enligt Burnard (1991) där fem kategorier med tillhörande subkategorier framkom. Dessa var kategorierna; Inställningar till att vårda patienter med somatiska tillstånd, upplevelser gällande behovet av kunskap angående somatiska tillstånd, upplevelser kring samarbetet mellan den psykiatriska och somatiska verksamheten, samarbete och resurser på avdelningsnivå samt syn på kropp och själ. Resultatet visade bland annat att sjuksköterskorna ofta kände sig trygga med att vårda patienter med somatiska tillstånd. Informanterna sökte oftast kunskap på eget initiativ och det fanns en önskan om fler rutiner kring uppdatering av kunskap om somatiska tillstånd. Åsikterna gick isär när det gällde samarbetet mellan de somatiska och psykiatriska klinikerna på sjukhuset och hospitering ansågs vara ett bra tillvägagångssätt för att öka förståelsen för varandras verksamheter. Informanterna såg ett tydligt samband mellan kropp och själ, och menade att den psykiska och den fysiska hälsan påverkade varandra. Slutsats utifrån resultatet var att det hade varit positivt med utökade resurser och rutiner för ökad fortbildning gällande somatiska tillstånd. Hospitering skulle kunna vara ett bra sätt för att öka förståelsen mellan de psykiatriska och somatiska klinikerna på sjukhuset. / Larsson, M & Lundberg, G. The meeting between psychiatric and somatic care – an interview study regarding nurses’ experiences. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2010. The purpose of this qualitative study was to enlighten the experiences of nurses within psychiatric care when caring for patients with somatic comorbidities. Six nurses, at a psychiatric ward in the south of Sweden, were interviewed. The material was analysed with a manifest content analysis according to Burnard (1991) and five categories with belonging sub-categories emerged. These were the categories; Attitudes in caring for patients with somatic conditions, experiences regarding the need of knowledge concerning somatic conditions, experiences regarding the cooperation between psychiatric and somatic clinics, cooperation and resources at the ward, and view of body and soul. The result showed inter alia that nurses often felt secure when caring for patients with somatic conditions. The informants often sought knowledge on their own initiative and wished for more routines regarding continuous renewal of their knowledge concerning somatic conditions. There were different opinions concerning the cooperation between the somatic and psychiatric clinics of the hospital and visiting each other’s ward for some time was considered a good method of increasing the understanding for each other’s field. The informants saw a clear connection between body and soul, and thought that the mental and physical health influenced each other. The conclusion in the study was that it would be positive with increased resources and routines in furthering the knowledge of somatic conditions. Visiting other wards could be a profitable way of increasing the understanding between the psychiatric and somatic clinics of the hospital.

I denna studie undersöktes unga mäns möjligheter och begränsningar att samtala med varandra om teman som partnerrelationer, känslor och jämställdhet och hur deras samtal med andra unga män kan bidra till att underlätta eller försvåra hanterandet av motgångar och utmaningar. Forskning visar att unga mäns positioner i samhället hotas av kvinnors ökade möjligheter vilket leder till motstånd som könsdiskriminering och förstärkning av traditionella mansroller. Den traditionella mansrollen kan dock vara skadlig för samhället, den är ohälsosam och drabbar män och deras omgivning. Studien bygger på kvalitativa fokusgruppsintervjuer med unga män på gymnasiet. Deltagarna var mellan 18 och år 23 med blandad programinriktning och blandad etnisk härkomst. Intervjuerna upptogs via diktafon och tematisk analys genomfördes på transkriberad empiri. Resultatet visade att unga män inte visar känslor och döljer dessa för omgivningen. I de unga männens reflektioner framkom hur de håller känslor inom sig, till den punkt då det är nödvändigt att berätta. Då anförtror de sig helst till en nära vän. De unga männen var negativt inställda till jämställdhet vilket skapade motstånd till jämställdhetsdiskursen. Det rådde en osäkerhet hos de unga männen angående deras position i samhället eftersom de hade en uppfattning om att unga män inte kunde vara sig själva eller uttrycka sina åsikter på grund av olika krav de ställdes inför. De unga männens möjligheter/begränsningar till motståndskrafter i framtiden är beroende av normerande diskurser som samhället producerar. Antingen förstärks en traditionell, eller så accepteras en mer jämställd mansroll. Unga män behövs och har en plats inom jämställdhetsarbetet.