Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa. Skolans samarbeten innefattade de samarbeten skolan hade med utomstående aktörer som en hjälp i arbetet till en god psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Resultatet visade att skolorna arbetade med socialt stöd på flera sätt. Det förekom samarbeten med verksamheter och personer utanför skolan. Tid, pengar och ett bristande nätverk ansågs vara hinder som begränsade arbetet. En undersökning på hur barn och ungdomar upplever det sociala stödet i skolor skulle vara av intresse i en framtida studie.

The aim of this quantitative study is to describe the prevalence of mental health problems within the group of children and adolescents who receive support from two in home care units within the social services of Rinkeby-Kista and Södermalm stadsdelsförvaltning in Stockholm. Another purpose is to examine whether socioeconomic background and/or gender are associated with the prevalence of poor mental health, or mental health problems of a specific kind, in the studied population. Mental health is measured with the SDQ, a behavioral screening questionnaire that is widely used in Sweden and internationally. The study is based on data collected by the two units, which routinely screen children and adolescents with the SDQ. The main results of this study indicate that mental health problems are common in the studied population. The proportion of the children and adolescents who are found to be at risk of developing mental health problems that amount to a psychiatric diagnosis is twice as large as in a community sample. Very few statistically significant associations were found between the variables gender or socioeconomic background and mental health. We have analyzed the results of this study with Bronfenbrenner’s ecological theory.

No description available.

Introduktion: Arbetsrelaterade besvär orsakade av stress och psykiska påfrestningar är vanligt förekommande. Arbetsplatsen är en miljö där människor spenderar en stor del av sin dag och är därför en betydande arena för hälsofrämjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar anställdas psykiska hälsa. Metod: Metoden som användes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar. Resultat: Teman som framkom var: socialt stöd, arbetstillfredsställelse, ledarskap och organisation. Socialt stöd visade sig ha en stor betydelse för både psykisk hälsa och arbetsklimat. Ett tryggt och harmoniskt arbetsklimat visade sig främja hälsa på arbetsplatsen. Arbetstillfredsställelse bidrog till positivt till den anställdes psykiska hälsa. Ett fungerande ledarskap ledde till bättre gruppsammanhållning och bättre arbetsklimat. Organisatorisk rättvisa påverkade psykisk hälsa och arbetstillfredsställelse på ett positivt sätt. Implikation: Psykisk hälsa på arbetsplatsen kommer att påverkas av många faktorer. Ledarskap och organisatorisk rättvisa har visat sig vara en betydande del för arbetslivet och därför skulle ytterligare forskning inom området i relation till psykisk hälsa vara angelägen.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka samvariationen mellan självskattad fysisk aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status bland gymnasieungdomar. I syftet ingår att analysera eventuella skillnader i självupplevd fysisk aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status respektive stress, kön och region - Stockholms län och Västernorrlands län. Frågeställningar är: -        Hur fysiskt aktiva anser sig respondenter i Stockholm respektive Västernorrlands län vara? -        Hur ser prevalensen ut angående självupplevd stress och psykisk status för män och kvinnor i Stockholms respektive Västernorrlands län och finns det någon skillnad mellan män och kvinnor? -        Finns någon samvariation mellan psykisk status respektive stress och fysisk aktivitet? Metod För studien valdes en kvantitativ metod i form av en enkät uppdelad i två delar där den första delen mätte respondentens grad av självupplevd fysisk aktivitetsgrad och den andra delen mätte respondentens självupplevda psykiska status respektive självupplevda stress. Resultat Av de tillfrågade ansåg sig en klar majoritet vara fysiskt aktiva. Generellt sett ansåg sig en större andel män än kvinnor vara fysiskt aktiva. Ett större andel av eleverna i Stockholm än i Västernorrland såg sig själva som fysiskt aktiva. Samtliga grupper uppvisade en självupplevd psykisk status över ett hypotetiskt jämviktsläge på den sjugradiga skalan, det vill säga ett läge med varken dålig eller god psykisk status. I studien redovisade de kvinnliga eleverna en betydligt högre grad av upplevd stress än de manliga eleverna gjorde. Slutsats Chi2-tester tyder på att det inte finns någon samvariation mellan fysisk aktivitet och psykisk status. Däremot är sambandet mellan fysisk aktivitet och graden av självupplevd stress statistiskt säkerställd i fem av nio grupper. Sammanfattningsvis är det rimligt att dra slutsatsen att fysisk aktivitet har större betydelse för självskattad stress än för graden av självupplevd psykisk aktivitet, åtminstone för de studerade individerna i den här undersökningen.

No description available.

Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka den psykiska ohälsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm. Metod Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belägna i Stockholms kommun, där elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att få fram fem skolor. Därefter kontaktades respondenterna på skolorna. I de fall där vi inte fick något svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande. De sex respondenterna arbetar på fem olika gymnasieskolor. En skola valde att ställa upp med två stycken skolsköterskor. Skolsköterskornas erfarenheter av att arbete i skolan varierar mellan 2 - 8 år. Resultat Skolorna arbetar med psykisk ohälsa genom elevhälsoteam där skolsköterskan har en framträdande roll. Samarbete sker med lärare, föräldrar och externa organisationer. De förebyggande insatserna som existerade var samtal och utbildning kring psykiska faktorer som kan påverka hälsan. Orsakerna bakom psykisk ohälsa var höga krav från omgivningen, skolan och betyg, sömnbrist, materialhets och status, tillgängligheten, avsaknad av stöd från familjen, svårt att planera och strukturera, strävan efter lycka och rollkonflikter. Den psykiska ohälsan yttrar sig genom fysiska symtom och genom ätstörningar, förändrat beteende och frånvaro. Skillnaden mellan kön uppgavs vara att tjejerna var mer verbala än killarna samt att killarna hellre vill ha medicin för det onda de känner.  Slutsats                 Vår slutsats är att det finns en mängd inre och yttre faktorer som påverkar den psykiska ohälsan. På gymnasieskolor är ungdomars psykiska ohälsa omtalat, problemet är att det finns ett glapp i form av resurser som gör att kunskapen inte omsätts i praktiken för att förbättra ungas situation. Vi anser att det är viktigt att prioritera att åtgärda detta. Genom mer resurser och utbildning till personal, kan skolan vara en arena där eleverna ges tid och möjlighet att arbeta förebyggande i syfte att förbättra den psykiska hälsan.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv. Genom att bli bemött med förståelse och acceptans kan intervjupersonerna uppleva mening med tillvaron som minskar risken för depression. / The purpose of this study is that from a social psychological perspective, examining how people with mental illness feel that they are and have been treated by people in their surroundings. And to investigate the importance they attribute to social relations and treatment for their mental health. The study has a qualitative hermeneutic approach and is based on five semi-structured interviews.The results show that people with mental illness experiencing a serious lack of understanding and acceptance from their surroundings in terms of how they have been treated in relation to their mental illness. The results also show that people with mental illness value community and belonging that is characterized by understanding and acceptance.To analyze the results of the study, the following theories have been used; the psychic structure conditions, social relationships character – based on the emotions shame and pride, man as social being and depression in social psychology.The analysis reveals that lack of understanding and acceptance affects the respondents self-image in a negative way. The consequence is a lack of trust, both to oneself and others, resulting in evasion of maintaining optimal differentiated social relationships. The respondents value community and togetherness that is characterized by understanding and acceptance. The analysis reveals that the respondents through understanding and acceptance are reflected in a manner that strengthens the true self. The mirroring presumed to be important because the respondents by using the positive mirroring can create sentences that ascribe one's own identity the value of an authentic self. By being treated with understanding and acceptance the respondents can experience meaning of life that reduces the risk of depression.

SAMMANFATTNING Bakgrund Psykisk ohälsa är en av vår tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de äldre då åldrandet innebär både biologiska, psykologiska och sociala förändringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan. Förklaringarna till detta är många, allt från att det motverkar ålderns sjukdomar till att det hjälper människan att hantera stress. Aktivitetsteorin är en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det både inre och yttre hinder mot att den äldre människan är fysiskt aktiv. Syfte Syftet var att beskriva fysiska aktiviteters påverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan. Metod Studien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Den inkluderar 17 artiklar som undersöker vilken effekt fysisk aktivitet har på hälsa ur olika aspekter hos människor som är 60 år och äldre. Föreliggande studie fokuserar på aspekten psykisk hälsa. De flesta artiklarna var icke-kontrollerade studier. Fem av artiklarna var randomiserade kontrollerade studier. Resultat Beroende på studie visade det sig att fysisk aktivitet har ett direkt positivt samband, ett indirekt positivt samband eller inget samband med psykisk hälsa hos den äldre människan. Sambanden påvisades oavsett typ av fysisk aktivitet, intensitet eller regelbundenhet. Slutsats Oavsett typ av fysisk aktivitet har den ett positivt samband med psykisk hälsa hos den äldre människan. Om den fysiska aktiviteten är låg- eller högintensiv, samt om den genomförs regelbundet eller inte kunde inte påvisas vara av betydelse.

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs. det kommer alltid att finnas behov för ett psykiskt hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka innebörder ett psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan har för eleverna. För att kunna uppnå vårt syfte inledde vi vårt arbete med en omfattande litteraturgenomgång, detta för att skaffa oss kunskap inom ämnet. Det finns en rad olika hälsofrämjande faktorer skolan kan arbeta med för att främja elevernas psykiska hälsa. De aspekterna av god psykisk hälsa vi fokuserar på i denna uppsats är en känsla av välmående/välbefinnande, ett gott självförtroende, att känna sig trygg och trivas med sig själv och tillvaron. För att få svar på våra frågeställningar kom vi fram till att en kvantitativ studie är det mest fördelaktiga för vår studie då vi kan se resultatet i form av siffror och diagram. Vi tror även att eleverna är mer öppna i en anonym enkät än under en intervju. Vi valde att jämföra gymnasieelever från två olika skolor, varav den ena är studieförberedande (skola 1) och den andra är yrkesinriktad (skola 2), för att se om elevernas uppfattningar skiljer sig åt vad gäller psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan. Data sammanställdes sedan och presenteras som resultat och bilagor till uppsatsen. Resultatet visade att de faktorer som enligt oss ingår i främjandet av den psykiska hälsan är mer framträdande i skola 2 vilket tyder på att skola 2 kommit längre med sitt psykiskt hälsofrämjande arbete. Vår undersökning visar överlag inte samma problematik som vi tagit upp i bakgrunden. Vår studie ger ett mer positivt intryck av elevers psykiska hälsa. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att skolan som social miljö är främjande för den psykiska hälsan ur vissa aspekter. Även om skola 2 är mer psykiskt hälsofrämjande utesluter det inte att båda skolorna bör arbeta mer med psykiskt hälsofrämjande arbete. Vi anser att det alltid finns psykiskt hälsofrämjande faktorer att utveckla och arbeta mer med eftersom det optimala målet, enligt oss, är att skolan bör främja varje faktor till 100 %. Detta inser vi är näst intill omöjligt men man ska alltid sträva efter att uppnå ett så gott resultat som möjligt.