Revisionsplikten slopades 1 november 2010 i Sverige, vilket innebar att mindre aktiebolag som inte uppfyller vissa krav blev fria från revision. Efter slopandet av revisionsplikten har det skett ständiga debatter mellan olika parter över detta beslut. Somliga parter ser det utifrån en positiv aspekt, medan andra ur en negativ aspekt. Den höga kostnaden som revision avlämnar är en faktor till att flertal mindre aktiebolag väljer att inte anlita en revisor, främst hos nystartade aktiebolag. Studiens syfte är att undersöka varför mindre aktiebolag vänder sig till revision och använder sig av den även om de inte omfattas av revisionsplikt. Samt identifiera vilka önskvärda konsekvenser och icke önskvärda konsekvenser frivillig revision medför utifrån aktiebolagets synvinkel och utifrån institutionell teori. För att svara på studiens syfte har vi tillämpat oss av en kvalitativ metod, eftersom vi anser att den kan tillämpas för vårt arbete på bästa sätt. Frågeställningarna kommer sedan besvaras genom semistrukturerade intervjuer som görs med nio olika aktiebolag inom Sverige. Slutsatsen som kan dras är att de flesta aktiebolagen på marknaden har varierande synpunkter och åsikter kring revision samt slopandet av revisionsplikten. Utifrån våra intervjuer kan vi dra slutsatsen att det förekommer fler positiva kommentarer om revision än negativa. Det som ansågs vara bra med revision var att företagare får mer kontroll över bolaget samt att de får väldigt bra rådgivning som kan leda till en ekonomisk utveckling för bolagen. Utifrån revisorernas perspektiv har det förekommit en försämring på årsredovisningar, men även att det har skett en ökning av ekonomisk brottslighet. Det som de flesta bolagen gemensamt ansåg vara det stora problemet med revision var den höga kostnaden. Många av bolagen ansåg inte det som en nödvändig respektive värd investering, utan ansåg att likviditeten kan användas för något bättre. / The audit obligation was abolished on 1 November 2010 in Sweden, which meant that smaller limited companies that did not meet certain requirements were exempted from auditing. Following the abolition of the audit obligation, there have been constant debates between different parties over this decision. Some parties see it from a positive aspect, while others from a negative aspect. The high cost of auditing is a factor that several smaller limited companies choose not to hire an auditor, mainly with newly started limited companies. The purpose of the study is to investigate why smaller limited companies turn to auditing and use it even if they are not subject to auditing obligations. But also identify what desirable consequences and undesirable consequences voluntary audit entails from the company's point of view and from institutional theory. To answer the purpose of the study, we have applied a qualitative method, as we believe that it can be applied to our work in the best way. The questions will then be answered with semi-structured interviews conducted at several different limited companies in Sweden. The conclusion that can be drawn is that most limited companies in the market have varying views and opinions on auditing and the abolition of the auditing obligation. Based on our interviews, we can conclude that there are more positive comments about auditing than negative ones. What was considered good about auditing was that entrepreneurs get more control over the company and that they get very good advice that can lead to financial development for the companies. From the auditors' perspective, there has been a deterioration in annual reports, but also that there has been an increase in financial crime. What most companies jointly considered to be the major problem with auditing was the high cost. Many of the companies did not consider it a necessary or worthwhile investment, but considered that liquidity could be used for something better.

The purpose of this essay was to show the pupils as presenters from their own and their teachers’ perspective. This was done regarding presentations by studying and comparing the applicability of the two structuralist theories media ecology theory and structural semiotic theory. The theories were used as model bases, aimed to correspond to opinions and experiences of Swedish upper secondary school pupils. Through a didactic approach, I intended to find out how pupils’ relations to presentations differ depending on how they regard them. Focus was on if they thought of presentations as comprehensive experiences or found similar elements in mediated and unmediated presentation contexts. An empirical field study was accomplished through qualitative interviews with pupils and teachers. The word “presentation” was treated as a discourse since data showed that respondents included diverse meanings and functions in the word. The analysis was based on the qualitatively collected empirical data that were applied on my models. Constructionism functioned as theoretical framework. My study indicated that the discourse presentation needs to be investigated further.

När delningstjänster för elsparkcyklar spred sig över hela världen hade städer varken kunskap eller verktyg att hantera detta nya fenomen. Situationen var liknande hösten 2019 när de över en natt kom och belamrade Malmös gator. Sedan delningstjänster för elsparkcyklar kom till Malmö har förhandlingar och utvecklingen av dess drift skett kontinuerligt och gör så även idag. Samtidigt har det pågått en debatt om hur bra elsparkcyklarna verkligen är, då främst gällande miljö-, regel- och säkerhetsperspektiv. Vad som saknats är en bredare debatt kring dess sociala påverkan av samhället. I en artikel i Sydsvenskan framgick det dock att elsparkcykeloperatörerna inte erbjuder delningstjänsten i Malmös utsatta områden till följd av bland annat vandalisering av fordonen. Elsparkcykeloperatörernas makt att exkludera områden och dess invånare från delningstjänster för elsparkcyklarna är problematiskt då det skapar ojämlika förutsättningar för Malmöbor att transportera sig i staden. Genom en triangulering av dokumentstudier och intervjuer undersöker uppsatsen hur det kommer sig att elsparkcykeloperatörer kan bestämma var elsparkcyklar får och inte får köra och/eller parkera samt hur samarbetet mellan publika och privata aktörer ser ut. Detta har undersökts för att bilda förståelse för hur exkluderingen av de utsatta områdena kommit till. Därefter har konsekvenserna av denna förhandlingsprocess undersökts utifrån begreppen transportexkludering och territoriell stigmatisering. Bristande regelverk och en skev maktbalans mellan publika och privata aktörer ger negativa konsekvenser för hur socialt utsatta områden i Malmö exkluderas och stigmatiseras av elsparkcykeloperatörerna på grund av marknadsintressen. En nationell lagändring och upphandling kan vara en väg framåt för att Malmö Stad själva ska kunna besluta om vart delningstjänster för elsparkcyklar ska finnas och förhindra att områdena exkluderas. På så vis kan de också uppnå sina egna mål och visioner i arbetet för inkluderande och rättvisa transportmöjligheter för alla i invånare i Malmö. / When e-scooter sharing spread all over the world, cities had neither knowledge nor tools to handle the new phenomenon. This was also the case when they in the fall of 2019 came to the city of Malmö and trafficked the streets overnight. Since they came to the city, negotiations and development of the operations have continuously evolved and still do today. Meanwhile there has been a debate about how good the e-scooters actually are, mainly regarding environmental impact, regulation and safety. What’s been lacking is a broader debate about its social impact on society. However, an article in the newspaper Sydsvenskan shed light on the fact that no e-scooter company operates in Malmös ‘vulnerable areas’ using the risk of vandalism of the vehicles as a reason for this choice. The power that the e-scooter companies exclude certain areas from using the e-scooter is problematic since it creates unequal transport possibilities for the citizens of Malmö to travel around the city. Through a triangulation of document studies and interviews, this research examines how the e-scooter companies can decide where e-scooters are allowed or not allowed to drive and/or park. Furthermore, the research also looks into the collaboration between public and private actors. These topics have been researched to form an understanding of how the exclusions of the ‘vulnerable areas’ have been created. Based on this, the research then examines the consequences of the negotiation processes based on the theoretical concepts of transport exclusion and territorial stigmatization. Deficient laws and a skewed power balance results in negative consequences for how ‘vulnerable areas’ in Malmö are excluded and further stigmatized due to economic factors. We suggest that a national change of laws and a public procurement could be a way forward for the municipality of Malmö, which would allow them to decide for themselves that the ‘vulnerable areas’ can’t be excluded and hence be able to achieve their own visions to have inclusive and just transport opportunities for all citizens of Malmö.

I dag anses molntjänster vara ett omtalat ämne som har ändrat hur IT-tjänster levereras och som skapat nya affärsmodeller. Några av molntjänsternas mest frekvent nämnda fördelar är flexibilitet och skalbarhet. Molntjänster är i dagsläget extensivt använda av privatpersoner genom tjänster så som Google Drive och Dropbox. Å andra sidan kan en viss försiktighet gentemot molntjänster uppmärksammas hos de organisationer som innehar känslig data. Denna försiktighet kan anses leda till en långsammare tillämpningshastighet för dessa organisationer. Detta examensarbete har som syfte att undersöka sambandet mellan molntjänster och känslig data för att kunna erbjuda stöd och kunskapsbas för organisationer som överväger en övergång till molntjänster. Känslig data är definierat som information som omfattas av den svenska Personuppgiftslagen. Tidigare studier visar att organisationer värdesätter en hög säkerhetsgrad vid en övergång till molntjänster och ofta föredrar att leverantören kan erbjuda ett antal säkerhetsmekanismer. En molntjänsts lagliga överensstämmelse är en annan faktor som uppmärksammas. Datainsamlingen skedde genom en enkät, som var riktad till 101 av de svenska organisationerna i syfte att kartlägga användningen av molntjänster samt att identifiera möjliga bromsande faktorer. Dessutom genomfördes tre (3) intervjuer med experter och forskare inom IT-lag och/eller molnlösningar. En analys och diskussion, baserad på resultaten, har genomförts, vilket ledde till slutsatserna att en molnlösning av hybrid karaktär är bäst lämpad för den försiktiga organisationen, de olika villkoren i serviceavtalet bör grundligt diskuteras innan en överenskommelse mellan parter uppnås samt att i syfte att undvika att lösningen blir oförenlig med lagen bör främst en leverantör som är väl etablerad i Sverige väljas. Slutligen, bör varje organisation utvärdera om molntjänster kan tillgodose organisationens säkerhetsbehov, då det i stor mån berör ett risktagande. / Cloud computing is today a hot topic, which has changed how IT is delivered and created new business models to pursue. The main listed benefits of Cloud computing are, among others, flexibility and scalability. It is widely adopted by individuals in services, such as Google Drive and Dropbox. However, there exist a certain degree of precaution towards Cloud computing at organizations, which possess sensitive data, which may decelerate the adoption. Hence, this master thesis aims to investigate the topic of Cloud computing in a combination with sensitive data in order to support organizations in their decision making with a base of knowledge when a transition into the Cloud is considered. Sensitive data is defined as information protected by the Swedish Personal Data Act. Previous studies show that organizations value high degree of security when making a transition into Cloud computing, and request several measures to be implemented by the Cloud computing service provider. Legislative conformation of a Cloud computing service is another important aspect. The data gathering activities consisted of a survey, directed towards 101 Swedish organizations in order to map their usage of Cloud computing services and to identify aspects, which may decelerate the adoption. Moreover, interviews with three (3) experts within the fields of law and Cloud computing were conducted. The results were analyzed and discussed, which led to conclusions that hybrid Cloud is a well chosen alternative for a precautious organization, the SLA between the organizations should be thoroughly negotiated and that primarily providers well established on the Swedish market should be chosen in order to minimize the risk of legally non-consisting solution. Finally, each organization should decide whether the security provided by the Cloud computing provider is sufficient for organization’s purposes.

Datormoln, även kallat molnet, är teknik baserad på användande av applikationer och data över Internet. Molnet erbjuder olika typer av tjänster och resurser som t.ex. applikationer och datorkraft. Molntjänster kan underlätta för företag då de kan sänka den annars höga kostnaden för saker som personal, hårdvara, mjukvara och det utrymme detta kräver. Denna rapport kommer svara på frågan ”Vad är moln?” och grundläggande beskriva molnets struktur och funktion, samt olika typer av moln. Rapporten kommer även beskriva ett par olika molntjänster.

Currently, there are indications that Europe is facing an innovation deficit. The main explanation to the lack of innovation is considered to be that new technology-based firms are facing difficulties in receiving funding and consequently do not establish on the market. As new technology-based firms have an important role in technology development and overall growth, a consequence thereof could be a long- lasting negative effect on technological change and economic growth. The venture capital industry is frequently put forward as the actor that can provide financing for these types of firms. This study aimed to investigate the contemporary role that Swedish traditional venture capitalists and government supported venture capitalists have in the funding landscape of new technology-based firms. To fulfill this purpose, the study analyzed both the investors' preferences and the challenges with investing into new technology-based firms. The findings were acquired through performing eight semi- structured interviews with highly knowledgeable practitioners. In addition, literature was scrutinized. The study concluded that the preferences of the venture capital firms are heavily misaligned with investments into new technology and that digital companies present a better aligned investment alternative. More specifically, venture capitalists perceived the teams of new technology-based firms to be lacking, which is misaligned with the venture capitalists' strong emphasis on the team. New technology-based firms were also perceived to be associated with great risks, which is misaligned with the risk aversion of venture capitalists. The high risk was found to be related to the high degree of novelty, the perceived difficulties in finding syndication partners, the venture capitalists' lack of specific knowledge and experience, the long time to market and the large funding need in early stages. Further, the long time to market is ill-suited with the fund structure of traditional venture capital firms. On the other hand, digital companies were found to be well aligned with the venture capitalists' risk profile and preference for investing large amounts of capital at once. When it comes to government-supported venture capitalists, the study concluded that Industrifonden's preferences are similar to those of traditional venture capitalists and that Almi Invest, due to its structure, faces specific barriers for investing. Based on these findings, the conclusion was drawn that the likelihood is low that venture capitalists will invest in new technology-based firms. In order to be able to draw conclusions regarding the impacts on innovation and technological change, further research on the capabilities and preferences of informal venture capital is necessary. Further research could also attend to the demand of financing to increase the understanding of the innovation deficit. / Idag finns indikationer på innovationsbrist i Europa. En huvudsaklig orsak till innovationsbristen anses vara att bolag med ny teknologi har svårt att få finansiering och därmed etablera sig på marknaden. Eftersom ny teknologi spelar en viktig roll i teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt, är en möjlig konsekvens av innovationsbristen långtgående negativa effekter på teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt. Venture capital industrin framhålls ofta som en aktör som kan finansiera denna typ av bolag. Denna studie syftade till att undersöka vilken roll svenska traditionella venture capital fonder och statliga venture capital fonder har i finansieringslandskapet av ny teknologi. För att uppnå detta syfte analyserade studien både investerarnas preferenser och utmaningarna med att investera i ny teknologi. Resultaten nåddes genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med åtta erfarna praktiserande i industrin. Intervjuobjekten hade antingen erfarenhet från traditionellt eller statligt venture capital. Utöver detta granskades litteratur på området. Studien fann att venture capital industrins preferenser på flera vis inte matchar investeringar i ny teknologi medan digitala bolag väl passar in i preferenserna. Mer specifikt ansåg venture capitalisterna att teamen för ny teknologiska bolag saknar viktiga kvalitéer, något som missmatchar venture capitalisternas starka fokus på teamet. Nyteknologiska bolag ansågs också vara associerade med hög risk, vilket står i stark kontrast till venture capitalisternas riskaversion. Den höga risken ansågs vara relaterad till investeringens nya natur, den upplevda svårigheten att hitta syndikteringspartners, venture capitalisters avsaknad av specifik erfarenhet, den långa tiden till marknaden och de stora kapitalbehoven i tidiga skeden. Vidare fann studien att den långa tiden till marknaden var misspassat till fondstrukturen hos traditionella venture capitalister. Och andra sidan visade studien att digitala bolag passar väl med venture capitalisters riskprofil och preferens för att investera stora belopp på en gång. När det kommer till statliga venture capital fonder fann studien att Industrifondens preferenser är mycket lika de traditionella venture capitalisternas preferenser och att Almi Invest står inför särskilda barriärer för att investera i ny teknologi. Baserat på dessa resultat konkluderade studien att sannolikheten är låg att venture capitalister investerar i ny teknologi. Forskning på kapaciteterna och preferenserna för informellt kapital är dock nödvändigt för att kunna dra slutsatser kring effekterna på innovation och teknisk utveckling. Framtida forskning bör också fokusera på efterfrågan på kapital för att förstå innovationsbristen.