This thesis aim to shed a light on how to communicate the individual and subjective feeling of safety in the arena of public events such as music- and cultural festivals with the safety-project on Peace & Love festival in Borlänge, Sweden as a practical example. Earlier research has mainly been focusing on the objective side of safety on these kind of events. Peace & Love decided to put a larger focus on the safety for the festival in 2012, and Trygghetsprojektet was started. By looking at how the project is formed this study wants to show how organisations can communicate a feeling of being safe to the audience to enable them to fully enjoy an event.The main questions asked in this study is: How can a feeling of being safe be communicated to a large number of people by focused acts of communication at a festival? How does the head of safety and the safety coordinator work with communicating a feeling of being safe to the audience? How does these communication acts relate to earlier research on mass communication? The results shows that communication within the organisation and with its partners is of great importance for the outcomes of the project and that communication of the feeling of being safe is much greater then the hands-on communication of words. The main objective has been to create an atmosphere of well-being and to make the audience feel secure by giving them enough information to feel that they are in control. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

En granskande rapport av Visualiseringscentrets verksamhet  i essäform. Rapporten innehåller redogörelser av deltagande observation av centrets olika utställningsdelar och deras filmdome. Rapporten innehåller även intervjumaterial som redovisas i citatform.  Begrepp som diskuteras och analyseras är interaktivitet och publikt berättande i förhållande till ny teknik. Rapportens syfte är att få en inblick i hur centret arbetar med dessa begrepp i förhållande till vad de strävar efter att erbjuda sina besökare i upplevelseväg.

The assignment was to create a Community Center in Gnesta which would include auditoriums, library, hostel, restaurant, offices for the municipality and a room for wedding-cermonies. The site is centrally located next to trainstation, main streets, Gnesta square and is part of a new quarter planned for housing. / Uppgiften var att rita ett Medborgarhus i Gnesta med tre hörsalar, bibliotek, vandrarhem, restaurang, kontor och vigselrum. Tomten är centralt belägen intill stationshus, huvudstråk och torgplats samt är en del av ett tilltänkt bostadskvarter.

A city hall is a building for the inhabitants, a building where the administration of inhabitants is being held but also where the people are encouraged to take part in public space and give it their form. The city hall is a room for social interactions and architecture’s interaction with local democracy. Tensta was built in the late 1960s, an area characterized by quickly built concrete slabs and a city plan based on traffic separation. The defined level differences are interesting to the project, and the city hall became a way to break up the determined levels. The building connects Tensta's walk to a submerged, somewhat forgotten square, and becomes a link through Tensta. An extension of the public spaces, as a living room to the district. The city hall program is an interaction between open and closed, in its way to interact with people and conduct business. The public encounters enclosed departments and walls of privacy, which become characterizing to the architectural design. Closed rooms to open halls, and durable concrete construction to bare wood tones and agile glass panes. / Ett stadshus är en byggnad för folket, en byggnad där folkets administration tar plats och där folket uppmuntras att ta del i det publika rummet och ge det sin egen form. Stadshuset är ett rum för sociala interaktioner och arkitekturens interaktion med den lokala demokratin. Tensta byggdes under det sena 60-talet, ett område präglat av snabbt byggda betonglameller och en stadsplan baserad på trafikseparering. Nivåskillnaderna är intressanta varpå stadshuset blev ett sätt att bryta upp de bestämda nivåerna. Byggnaden kopplar Tenstas promenadstråk till ett nedsänkt, någorlunda bortglömt torg och blir en länk genom Tensta. En förlängning av Tenstas offentliga platser, likt ett vardagsrum till stadsdelen. Stadshusets program är ett samspel mellan öppet och slutet i sitt sätt att möta folk och föra verksamheter. Den publika prägeln möter slutna avdelningar och sekretessväggar vilket fick prägla den arkitektoniska gestaltningen. Slutna rum mot öppna hallar, och en beständig betongstomme möter nakna trätoner och nätta glaspartier.

<p> </p><p>The purpose of this essay was to show the pupils as presenters from their own and their teachers’ perspective. This was done regarding presentations by studying and comparing the applicability of the two structuralist theories media ecology theory and structural semiotic theory. The theories were used as model bases, aimed to correspond to opinions and experiences of Swedish upper secondary school pupils. Through a didactic approach, I intended to find out how pupils’ relations to presentations differ depending on how they regard them. Focus was on if they thought of presentations as comprehensive experiences or found similar elements in mediated and unmediated presentation contexts. An empirical field study was accomplished through qualitative interviews with pupils and teachers. The word “presentation” was treated as a discourse since data showed that respondents included diverse meanings and functions in the word. The analysis was based on the qualitatively collected empirical data that were applied on my models. Constructionism functioned as theoretical framework. My study indicated that the discourse presentation needs to be investigated further. </p><p> </p>

Min idé var att skapa ett badhus för invånarna i området Kreuzberg . En offentlig plats där människor från många  olika bakgrunder och traditioner kan mötas. Badet är utformat med ett öppen flöde mellan de olika funktionerna i huset. Öppenheten skapar en atmosfär där det är lätt att känna sig bekväm och röra sig och umgås mellan funktionernas gränser. Huset innehåller både bad och en tvättstuga, där man kan tvättakläder och ta sig ett bad på samma gång, motionssimma, fika och träffa vänner. / My idea was to create a bath for local residents in the area of Kreuzberg. A public place where people from all different backgrounds and traditions can meet. The bath is designed to allow an open flow between the different functions in the house.The openness creates an atmosphere where it is easy to feel comfortable and to socialize. The house contains both a bath and a laundry place, where you can do the laundry at the same time as you have a bath, take a swim and meet friends.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten. Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara? Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum? Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar? Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra? / In a hotel at a hospital several families live together in a kind of temporary community. The community in this case is not a chosen one but rather a practicality for families who have to travel far to hospital and who don´t have the option to travel home over night. The project has investigated how to distribute private and shared rooms within the building. How many private and how many shared rooms are neccesary? Should each family have their own apartment with cooking facilities? Or should the families get their own bedrooms but share the other living spaces with the other families? If the rooms are too homelike, can that intimacy feel intrusive when shared with strangers? I have researched these questions in every part of the building. How does the building relate to its surroundings? What does the facade look like? How do the private rooms relate to the shared rooms? How do the shared rooms relate to each other?

Med ett nytt perspektiv att se arkitekturens roll i staden, har jag arbetat med att utveckla och testa mig fram via olika interventioner för att se hur sociala samspel och möten kan uttryckas i den byggda miljön. Mitt examensarbete går ut på att jag tar upp Mattias Kärrholms avhandling, Arkitekturens territorialitet, där hans diskussion angående territoriell makt i förhållande till den gestaltning som finns i stadens olika offentliga rum ligger till grund för mitt arbete.Med ett fokus på hur det offentliga rummets gestaltningar kan (eller inte kan) stödja ett icke-kommersiellt anspråkstagande ur ett socialt perspektiv, skapade jag ett tillfälligt rum, ett publikt vardagsrum, för att se hur detta vardagsrum påverkade platsen och de människor som rörde sig där. Platsen för mina interventioner är Hjulhamnsgatan i Malmö. Vardagsrummet är ett resultat av mina interventioner som har grundat sig ur Kärrholms teorier, med ett extra stort fokus på vad han själv kallar för territoriella produktionsformer.Huvudfråga:Hur kan en offentlig gata som idag inte har någon tydlig och uttalad social användning, tydligare visa sina möjligheter som mötesplats för människor?Underfrågor:Vilka relationer till platsen har människorna och hur påverkar de olika relationerna varandra?Vilka brister finns på platsen och hur kan de transformeras för att förbättra möjligheterna till en mötesplats? / With a new perspective to see the role of architecture in the city, I have worked to develop and test various interventions to see how social interactions and meetings can be expressed in the built environment. My degree project is based on examining Mattias Kärrholm’s dissertation, the Territoriality of Architecture, where his discussion of territorial power in relation to the shape of the city’s various public spaces forms the basis of my work.With a focus on how the public spaces can (or can not) support a non-commercial claim from a social perspective, I created a temporary room, a public living room, to see how this living room affected the site and the people who moved with in it. The place for my interventions is Hjulhamnsgatan in Malmö, Sweden. The living room is a result of my interventions, based on Kärholm’s theories, with an extra focus on what he calls forms of territorial production.My main research question:How can a public street, which today has no clear and pronounced social use,more clearly showcase their opportunities as a meeting place for people?Second Questions:What relationships with the place do people have and how they affect the different relationshipseach other?What shortcomings are in place and how can they be transformed to improve the possibilities for a meeting place?

I have made a site specific project, a public walking landscape between the closed and the open.This period of 100 days of work has included research addressed to the social infrastructure and the history of the site.The result has become a landscape intervention for urban space.A public landscape formed as a walkway through an existing space, a block consisting of a shopping centre and residences where the parkway moves between the buildings and creates new space.In a critical point of view, the neighborhood has a shortage of high quality public spaces and lack the ability to pass through blocks and inner yards, different alternatives of streets and a choice between the commercial and non-commercial space .The landscape is formed as an open deck and incorporated within the neighborhood. It offers a choice for the pedestrians to choose between the commercial and the non-shopping space when moving through the block. The project also creates new public spaces in between the existing space and the proposal.This proposal is both an investigation of the city and a proposal of possibilities to this specific site. / Jag har gjort ett plats-specifikt projekt, ett publikt landskap mellan den slutna och öppna.Denna period av 100 dagar av arbete har inkluderat forskning  inom social infrastruktur och platsens historia.Resultatet har blivit ett publikt landskap för stadsrummet.En offentligt parklandskap  genom en befintlig plats, ett kvarter bestående av ett köpcentrum och bostäder där det offentliga parklandskapet rör sig mellan byggnaderna och skapar nytt utrymme.I en kritisk synvinkel, har området en brist på högkvalitativa offentliga platser och saknar förmågan att passera genom kvarter och innergårdar, olika alternativ av gator och ett val mellan det kommersiella och icke-kommersiella lokaler.Landskapet är utformad som ett öppet däck och införlivas i grannskapet. Det erbjuder ett val för de gående att välja mellan kommersiella och icke-kommersiella utrymmen när du rör dig genom kvarteret. Projektet skapar också nya offentliga utrymmen i mellan det befintliga utrymmet och förslaget.Detta förslag är både en undersökning av staden och ett förslag om möjligheter till just denna specifika plats.

På grund av populariteten utav trådlösa nätverk och dess ökade hot av laglösa accesspunkter krävs lösningar för upptäckt, undvikande samt motverkan att upplysas. Det existerar många olika tekniker men det finns ingen gyllene regel för vad som är mest passande för olika scenarier eller nätverksmiljöer. Specifikt så är detta otydligt i publika Wi-Fi nätverk. Syftet med denna studie var att primärt hitta olika tillvägagångssätt som en laglös accesspunkt kan upptäckas, undvikas och motverkas. Men även hur en nätverksadministratör eller dylikt ska gå tillväga för att välja just den lösningen som anses mest passande för dess scenario. För att besvara detta skapades ett ramverk som tydligt ger hänvisningar till en nätverksadministratör. Ramverket baseras på fördelar och nackdelar utav olika tillvägagångssätt medan det hänvisar till olika tillvägagångsval baserade på vad som eftersöks. Sådana faktorer kan vara säkerhet, användbarhet eller utplacering.Studien är baserad efter en systematisk litteraturstudie, som använde tre databaser för att samla in information. De databaser som användes i studien var ACM Digital Library, IEEExplorer och ScienceDirect. Genom att nyttja dessa databaser med specifikt formade söktermer kunde en stor mängd artiklar förvärvas. Därefter kunde artiklar delas in i olika teman med tematisk kodning, beroende på innehållet av varje artikel. Avslutningsvis hade studien 37 godkända artiklar med 4 identifierade teman som sammankopplar 13 kategorier. Genom dessa teman och dess innehåll utformades ett ramverk som utifrån olika val vägleder till passande lösningar.