Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors respektive mäns livskvalitet efter insjuknande i hjärtinfarkt och de copingstrategier som användes i hanteringen av vardagen. En deskriptiv litteraturstudie genomfördes utifrån sex kvalitativa samt åtta kvantitativa studier med övervägande delen hög kvalitet. Publikationsåren för de inkluderade artiklarna var mellan 2000 och 2010. Artikelsökningen genomfördes i databaserna MedLine (PubMed) samt Cinahl med följande sökord: Hjärtinfarkt, anpassning, psykologisk, livskvalitet och coping. Sammanfattningsvis var vanligt förekommande problem under den första tiden efter insjuknande i hjärtinfarkt fysiska symtom och emotionell utmattning där tillfredsställande behandling och god sjukdomsinsikt kunde leda till välbefinnande. Följande faktorer såsom stress, oro, ångest, nedstämdhet, depression samt kronisk trötthet hade negativ inverkan på den upplevda livskvaliteten, liksom alltför omfattande livsstilsförändringar. Att återgå till sitt arbete hade däremot positiva effekter ur de fysiska och psykologiska aspekterna på livskvaliteten. Likaså hade det sociala nätverket inverkan på välbefinnandet där män i huvudsak sökte stöd från sin partner medan kvinnor även sökte sympati från övriga anhöriga. Optimistiska copingstrategier var vanligast bland både kvinnor och män, dock använde sig kvinnor av fler copingstrategier och hade svårare att hantera sin vardag än vad män hade. För ytterligare evidens i copingstrategier och genusskillnader krävs ytterligare forskning av komparativ design. / The purpose of this study was to describe perceived quality of life and used coping in daily life of women and men after myocardial infarction, which is described in the literature review included studies and methodological quality. A descriptive literature review was conducted based on six qualitative and eight quantitative studies of high quality nature. In conclusion, the year of publication of the studies was between the years of 2000 and 2010. The databases MedLine (Pubmed) and Cinahl were used in the searching of scientific articles with the following keywords: Myocardial infarction, Adaptation, Psychological, Quality of life and Coping. Furthermore, the findings in satisfaction of treatment and good insight in illness was increased in terms of well-being. Return to work appeared to bring positive outcomes of the physical and psychological aspects in quality of life. By the same token, social network had an impact in terms of well-being, since men mainly perceived available support trough their partner as women in larger extension perceived available support from other relatives than men did. Optimistic coping was the most frequently used strategy by both women and men, however, women practiced several strategies of coping. Also, difficulties were found in women managing their daily life compared to men. Regarding coping strategies as well as gender differences, further research is to claim.

No description available.

Bakgrund: Äldre på boende idag kan känna att de saknar sociala interaktioner med vårdpersonal, familj eller vänner. För att uppleva god livskvalitet krävs bland annat trygghet, sociala interaktioner och aktiviteter. Djur kan användas som behandlingsmetod i vården i form av Animal-Assisted Activity (AAA) och Animal-Assisted Therapy (AAT). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sällskapsdjurs betydelse för äldres livskvalitet på äldreboende. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie. Datainsamlingen har gjorts i databaser och med manuella sökningar. Resultat: I samband med djurinterventionen aktiverade vårdtagarna sina kroppar och blev mer rörliga. Positiva förändringar av sömnrutiner och aptit observerades också. Djurens närvaro påverkade vårdtagarnas känslor men även deras kognition, vilket gjorde att gamla minnen om egna djur återkom. De äldre samtalade mer med varandra och uppvisade ett förbättrat socialt beteende. Diskussion: Tre fynd diskuteras: vårdtagarnas fysiska aktivering, känslor och sociala interaktioner samt varför de boende påverkas av djurinterventioner. Slutsats: Djurinterventioner visade sig ge en positiv påverkan på livskvaliteten hos en del äldre på äldreboende och är något som skulle kunna användas mer i vården. / Introduction: Elderly residents today may feel that they lack social interactions with health professionals, family or friends. To experience good quality of life requires for example security, social interactions and activities. Animals can be used as treatment in health care in the form of Animal-Assisted Activity (AAA) and Animal-Assisted Therapy (AAT). Aim: The aim of this literature review was to elucidate pets’ importance for older people’s quality of life in nursing homes. Method: The study was conducted as a general literature review. Data collection has been made in databases and with manual searches. Results: When using animal interventions the residents activated their body and became more mobile. Positive changes in sleep routines and appetite were also observed. The animals’ presence affected residents’ feelings but also their cognition, which made old memories of their own animals return. The elderly talked more to each other and showed improved social behaviour. Discussion: Three findings are discussed: residents’ physical activation, emotions and social interactions, and why residents are affected by animal interventions. Conclusion: Animal interventions were found to have a positive impact on quality of life for some elderly in nursing homes and are something that could be used more in healthcare.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur restless legs inverkar på individens sömn och livskvalitet. Syftet var även att granska vilka olika former av behandlingar som finns att tillgå vid restless legs. För att finna information om detta ämne har endast vetenskapliga artiklar använts. Datainsamlingen har skett via databaser, internet samt Högskolans bibliotek, och artiklar från år 1995 och framåt har valts ut. Inklusionskriterier för denna studie var att de valda artiklarna skulle vara internationella vetenskapliga artiklar i fulltext. De funna artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och poängsattes utifrån för ändamålet avsedda granskningsmallar. Denna bedömning resulterade i 21 artiklar. Resultatet visade att restless legs patienter upplever sömnbristen som det största problemet. För flertalet individer som drabbas av restless legs försämrades livskvaliteten och patienterna drabbades vanligtvis av psykologiska och fysiologiska besvär. Det vanligaste sättet att behandla restless legs var att använda dopaminerga läkemedel samt bensodiazepiner, antiepileptika och opioider. Andra former av behandlingar var järn, homeopatiska läkemedel, hypnos samt fysisk aktivitet. Det förekom även att restless legs patienter på eget initiativ använde hasch eftersom det ansågs lindra symtomen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur livskvaliteten påverkas hos personer med Multipel Skleros (MS) och vad som kan göras för att öka livskvaliteten. I syftet ingick även att beskriva hur personer med MS upplever fatigue som är ett av huvudsymtomen av sjukdomen samt vad som kan göras för att lindra följderna av fatigue. Artiklarna har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Cinahl, tillgängliga via Högskolan Dalarnas proxyserver och granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa att de var av en god kvalitet. Sökord som användes var: “multiple sclerosis”, “quality of life”, “nursing” och “fatigue”. Av de artiklar som användes i resultatet var 10 kvantitativa, fyra kvalitativa i en användes båda ansatserna. Resultatet visade att personer med MS generellt sett har en sämre livskvalitet än den övriga befolkningen. Mycket av patienternas livskraft går åt till att bara klara av det dagliga livet. Många personer med MS upplever en stor frustration relaterad till att vilja men inte kunna. Ofta har den försämrade livskvaliteten sin orsak i det sociala livet. Fatigue har ofta en stor påverkan på livet för personer med MS. Det finns en mängd varierande icke farmakologiska behandlingsmetoder som med fördel kan användas för att öka livskvaliteten och minska följderna av fatigue. Exempel på dessa är kylväst, träning och yoga.

Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån tidigare forskning beskriva personers upplevelse av att leva med myelom under olika perioder i sjukdomsförloppet. Artikelsökningen genomfördes via databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att myelom för många var en okänd sjukdom vilket gjorde att god individanpassad information ansågs vara betydelsefull. Egenskaper hos vårdpersonalen som exempelvis förmåga att ingjuta hopp, vara empatisk samt ha goda kunskaper om sjukdomen sågs som särskilt önskvärda. Synliga tecken på cancersjukdom som exempelvis håravfall och viktnedgång upplevdes besvärande då känslan av att vara annorlunda i vissa fall bidrog till att personen undvek sociala sammanhang. Kvarstående besvär efter behandling som trötthet och smärta kunde göra att personens förmåga att vara aktiv hämmades. Sjukdomen kunde även medföra kognitiva besvär som exempelvis nedsatt minne och brist på koncentrationsförmåga. Trots att sjukdomen ofta påverkade livet negativt upplevde ändå många positiva förändringar i form av att de uppskattade sina nära relationer i högre grad än tidigare samt insåg hur värdefullt livet var. I resultatet framkom att upplevelserna var individuella men att vissa likheter utmärkte sig under sjukdomens förlopp. Myelom kunde påverka personerna fysiskt, psykosocialt, andligt och ekonomiskt. Denna kunskap kan vara till hjälp för att öka förståelsen för dessa patienter och dess närstående.

Im Rahmen einer prospektiven Studie wurden zwischen Juli 2007 und Oktober 2008 Patienten mit Prostatakarzinom in der Klinik für Urologie des Universitätsklinikums Leipzig befragt. Die Lebensqualität und Lebenszufriedenheit wurden mit Hilfe von Selbstbeurteilungsfragebögen (EORTC QLQ-C30, SF-8 und FLZM) erfasst. Insgesamt lagen Daten von 276 Patienten vor. Ziel der Arbeit war es, den Verlauf von Lebensqualität und Lebenszufriedenheit über drei Monate nach dem Klinikaufenthalt zu beobachten, sowie diese Daten mit denen der Allgemeinbevölkerung zu vergleichen. Weiterhin wurden verschiedene Einflussfaktoren auf Lebensqualität und Lebenszufriedenheit bewertet. Prostatakarzinompatienten gaben die schlechteste Lebensqualität zum Zeitpunkt vierzehn Tage nach Entlassung aus der Klinik an. Innerhalb von drei Monaten erreichten sie wieder das Ausgangsniveau an Lebensqualität. Insgesamt zeigten sich kaum klinisch bedeutsame Unterschiede in der Lebensqualität zwischen Patienten und Allgemeinbevölkerung. Die Lebenszufriedenheit nahm im Verlauf zwar ab, jedoch gaben die Prostatakrebspatienten zu fast allen Zeitpunkten eine ähnliche oder sogar höhere Lebenszufriedenheit als die Vergleichsgruppe an. Die einzige, aber wichtige Ausnahme hiervon bildete der Bereich Sexualität, hier waren die Patienten nach 3 Monaten deutlich unzufriedener als die Männer der Allgemeinbevölkerung. Alter, Bildungsgrad und die seit Diagnosestellung vergangene Zeit stellten sich im Gegensatz zum Tumorstadium als Einflussfaktoren für die Beurteilung der Lebensqualität dar. Alle diese Faktoren zeigten jedoch keinen signifikanten Einfluss auf deren Lebenszufriedenheit. Die Korrelationen zwischen den drei eingesetzten Fragebögen waren fast ausnahmslos positiv, entsprechend einer gleichsinnigen Variabilität. Eine generelle psychoonkologische Betreuung aller Patienten scheint nicht notwendig, jedoch sollten Ärzte für die Probleme des Einzelnen sensibilisiert sein um rechtzeitig Hilfe anbieten zu können.

This study investigated the significant differences and correlations on college students' quality of life and their occupational selections. A total of 870 college students were stratified randomly selected from 15 Taiwanese colleges. All participants completed "quality of life" and "occupational selections" scales. In addition, 4 target students with either the highest total scores on quality of life or with the highest total scores on occupational selections were recruited for individual follow-up interview. Independent t-test, one-way ANOVA, and canonical correlation assessed the similarities and differences between groups. The initial findings were as follows: 1. College students¡¦ quality of life and occupational selections appear to have upper middle satisfaction and identification. 2. Female college students' mean score on the dimension of "domestic factor' was significantly higher than their male counterparts. 3. The first birth born college students' total mean on the "quality of life' and the dimension of "mental health' were significantly higher than the last birth born college students. 4. College students with high educational expectation had significantly higher mean scores on the "occupational selections", dimensions of "domestic factor' and "occupational / social factor' than these low educational expectation participants. 5. College students from mothers with high educational levels presented significantly higher means on "quality of life ' and the dimension of "occupational / social factor" than their counterparts. 6. College students from mothers with high educational levels presented significantly higher means on "quality of life', "occupational selections' and the dimension of "occupational /social factor' than their counterparts. 7. Students come from private technology colleges presented significantly higher mean scores on "quality of life', "occupational selections', and dimensions of "physical health' ,"individual factor' and "domestic factor' than their counterparts. 8. High academic achievement college students' mean scores on the "quality of life', and the dimensions of "social health' and "individual factor' were significantly higher than these low academic college students. 9. College students from high income families presented significantly higher means on the dimensions of "mental health' and "social health' than these low income families¡¦ college students. 10. There were significant canonical correlations between college students' quality of life and occupational selections. Based on these results, some educational implications and suggestions are discussed.

Health-related quality of life (HRQOL) assessment has emerged as a vital health outcome measure in clinical trials, healthcare services and evaluation, and population health outcomes research. Reliability, validity, and parent-child agreement of the PedsQL™ 4.0 Generic Core Scales were examined using child self-report and parent proxy-report age subgroup data on over 8,000 children ages 5-16 years from the PedsQL 4.0 Generic Core Scales DatabaseSM. The PedsQL™ 4.0 Generic Core Scales demonstrated good internal consistency reliability for children as young as 5 years; healthy children across the age subgroups demonstrated a statistically significant difference in HRQOL (better HRQOL) than children with a known chronic health condition. Confirmatory factor analysis demonstrated that a 5-factor model fit almost identically across the age subgroups, providing further evidence that children as young as 5 years are reliable and valid self-reporters of their HRQOL. Parent-child agreement was in the moderate-to-good range, with parents reporting significantly higher PedsQL™ 4.0 scores across the age subgroups. In conclusion, the analyses support the reliability and validity of child self-report in children as young as 5 years old.

Older adults represent a growing part of the population of the United States. Due to decreased physical activity, dietary changes, and alterations in metabolic rate this population is susceptible to an increased rate of diseases. The generation entering older adulthood is one which welcomed fast food and meal replacement foods allowing them to adapt to a more sedentary lifestyle and to need programs of preventative health. The Nutrition and Life Satisfaction Survey was used to investigate gardening as a preventative health intervention for older adults. This instrument was used to compare older (age 50+) gardeners and nongardeners on their perceptions of personal life satisfaction, nutrition, health, and gardening habits. The instrument was posted online at the Aggie Horticulture website in spring 2005. Respondents differentiated themselves as gardeners or nongardeners by responding positively or negatively to the question “Do you garden?” Then, they completed the questionnaire about their quality of life andhealth status and, for gardeners, their gardening habits. Results indicated that gardeners had more desirable responses: Overall quality of life scores were higher for gardeners compared to nongardeners, and four individual quality of life statements yielded more positive answers by gardeners. Additionally, gardeners reported a higher consumption of total fruits and vegetables, including herbs, and of vegetables only including herbs. Personal reports of physical activity and of perceived health were higher among gardeners. Females were more likely than males to garden and spend a higher percentage of their budget on fruits and vegetables. Higher consumption of fruits and vegetables and higher levels of physical activity result in healthier lifestyles and, in turn, can increase quality of life.