<p>Telefonen har blivit ett redskap för människor som söker kontakt med hälso- och sjukvården vilket har medfört krav på ökad tillgänglighet till den telefonrådgivning som ges vid hälsocentraler. Telefonrådgivning på hälsocentral utförs av distriktssköterskor och är en svår, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom kräver tålamod och flexibilitet. Telefonrådgivning medför ibland svåra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid än tidigare. Syftet med studien var att få kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrådgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrådgivning. Tio distriktssköterskor intervjuades. I resultat framkom att informanterna upplevde att arbetet i telefonrådgivning innebär att ta snabba beslut, en del beslut är svåra och vissa beslut upplevdes som obekväma. Informanterna upplevde att de alltid måste balansera olika krav. Informanterna beskrev att de känner tacksamhet för sin egen kompetens och erfarenhet som kommer väl till användning vid de ständiga prioriteringarna och den fördelning av resurser som förekommer. Informanterna beskrev flera olika känslomässiga upplevelser. Informanterna menade att tiden ofta är för begränsade för varje patientärende och finns tidsutrymme för noggrann dokumentation, känns det som en bonus.</p> / <p>The phone has become an important tool för people seeking contact in health services this has led to greater demands on the availability of telephone advice given at the health centers. Telephone counseling at health centers conducted by the district nurses, is a difficult, important and responsible task which requires both patience and flexibility. Telephone counseling involves sometimes difficult priorities for the district nurse. Telephone counseling has resulted in a change of district nurse tasks and occupies more of the district nurse working hour than before. The purpose of this study was to gain insight into how district nurses experience working with telephone advice and how they experience the ability to write in the patient records. Ten district nurses were interviewed for the study, all working in health center with telephone counseling and with home nursing, reception work or child health. The results found that the informants experienced that working in a telephone counseling means above all, to make quick decisions, some difficult decisions and some decisions are perceived as inconvenient. The informants experienced that they always have to balance various demands. The informants described that they feel gratitude for their own skills and their own experiences for use at all these priorities and allocation of resources at the present. The informants had various emotional experiences. The informants believed that time is often too limited for each patient case and if time is sufficient for careful documentation, it feels like a bonus.</p>

<p>The aim of this paper is to define the perceived consumer values that physical record stores create in order to compete with other distribution technologies. A qualitative method has been used, based on interviews with managers of three records stores in Stockholm. Interviews with their customers have been conducted also. The content has been analyzed with passable theories and the two sources have been compared when adequate.The conclusion of the study is that the physical record stores create many different consumer values, and that many of these are hard to transfer to other distribution technologies. One of the most important values for the consumer is that the personnel have a broad knowledge about music. Other notable values are the emotional feelings of searching for something and the atmosphere the record store creates. A pattern that is visible is that the niche record stores create more consumer values then the commercial record store. The conclusions indicate that there are opportunities for niche physical record stores and that the future for the record stores is not as bleak as may be perceived.</p>

<p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Syfte. </strong>Utvärdera omvårdnadsdokumentationens kvalité och omfattning i elektronisk patientjournal på kirurgisk vårdavdelning. <strong>Metod.</strong> De senaste 60 journalerna från två kirurgiska vårdavdelningar valdes ut genom bekvämt urval. Varje journal lästes och bedömdes av båda författarna. Varje steg i omvårdnadsprocessen utvärderades efter granskningsmall och bedömdes som fullständig, för omfattande eller ofullständig. <strong>Resultat.</strong> Standardvårdplan användes i alla granskade journaler. Antalet steg i omvårdnadsprocessen som fanns dokumenterade varierade mellan fem och nio. Anamnes, status och effekter av åtgärder fanns beskrivna i majoriteten av journalerna. I samtliga journaler fanns utförda åtgärder dokumenterade. Omvårdnadsepikris fanns i större delen av njurtransplantationsjournalerna, men inte alls i struma/hyperparatyroidism (HPT)-journalerna. Majoriteten av uppdaterade status bedömdes som ofullständiga.<strong> </strong>Sexton av struma/HPT-journalerna innehöll inte anteckningar i rapportbladet. Av dem som hade rapportbladsanteckningar bedömdes majoriteten vara för omfattande. Samtliga njurtransplantationsjournaler hade för omfattande anteckningar i rapportbladet. Ingen av journalerna hade en individuell vårdplan. <strong>Slutsats.</strong> Omvårdnadsdokumentationen i den elektroniska patientjournalen bedömdes som ofullständig då det inte gick att få en tydlig bild av patientens omvårdnadsproblem och omvårdnadsbehov. Kvalitén på dokumentationen behöver förbättras. Detta kan ske genom att minska dokumentationen i rapportbladet och istället använda standardvårdplan och uppdaterat status i större omfattning. Fortsatt utbildning och återkoppling krävs för att förbättra dokumentationen.</p></p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><p><strong>Aim. </strong>To evaluate the quality and extent of the nursing documentation in electronic health record on surgical ward. <strong>Method. </strong>The latest 60 health records from two surgical wards were selected by convenience sample. Both authors read each health record. Every step of the nursing process was evaluated with a nursing documentation audit and was classified as complete, too extensive or incomplete. <strong>Results. </strong>Standardized care plan was used in all electronic health records. Numbers of steps documented in the nursing process were five to nine. Nursing history, status and outcome were documented in most health records. Done interventions were documented in all health records. Goiter/hyperparathyroidism (HPT)-records had no nursing discharge note, while the kidney transplantation-records had one in almost every health record. Majority of updated statuses were evaluated as incomplete. Sixteen of the goiter/HPT-records had no notes of occasional matters, all kidney transplantation-records had too extensive notes. No individualized care plan was found. <strong>Conclusion. </strong>The total nursing documentation in the electronic health records were evaluated as incomplete. The quality of documentation needs to be improved. This can be achieved by less documentation of occasional matters, using the standardized care plan, updating status more often and further education and feedback.</p></p>

Distress tolerance and experiential avoidance are important aspects of the coping process. In the current study, both were examined in relation to Body Mass Index and self-reported disturbances in mood and eating behavior. Distress tolerance was measured behaviorally and via self-report to elucidate the manner in which a) the ability to tolerate emotional distress, and b) the ability to persist behaviorally in the presence of stress-inducing stimuli were related to self-reported levels of depression, anxiety, maladaptive eating habits, and bodily concerns. A sample of 73 undergraduate students participated, and height, weight, and waist circumference were measured. Increased experiential avoidance was associated with increased weight status; however, this was true only for the morbidly obese group (n = 1). Increased experiential avoidance and decreased self-efficacy significantly predicted less rewarding eating experiences. Individuals with lower distress tolerance on the DTS reported increased depression, anxiety, and experiential avoidance, and were more likely to indicate eating disturbances and concerns on self-report measures, although distress tolerance generally was unrelated to eating behaviors as indexed on food diaries. These results were not replicated utilizing a behavioral measure of distress tolerance. Future directions for research designed to examine these variables in overweight and obese populations are discussed.

This study has the purpose of looking at the current and future position of recordlabels from a context involving the technological developments, while theopportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industryfind themselves in an ever changing climate where traditional supply chains arethreatened by new technology, the record labels need to change the way they workin order to maintain their existence in the music industry. The study has beenconducted by interviewing a number of people involved in the music industry, byusing a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that thetraditional way of doing business by treating music as a product that makes revenueis gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties inorder to survive and be profitable, especially since artists can now in control ofactivities that used to be controlled by the record label.

Telefonen har blivit ett redskap för människor som söker kontakt med hälso- och sjukvården vilket har medfört krav på ökad tillgänglighet till den telefonrådgivning som ges vid hälsocentraler. Telefonrådgivning på hälsocentral utförs av distriktssköterskor och är en svår, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom kräver tålamod och flexibilitet. Telefonrådgivning medför ibland svåra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid än tidigare. Syftet med studien var att få kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrådgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrådgivning. Tio distriktssköterskor intervjuades. I resultat framkom att informanterna upplevde att arbetet i telefonrådgivning innebär att ta snabba beslut, en del beslut är svåra och vissa beslut upplevdes som obekväma. Informanterna upplevde att de alltid måste balansera olika krav. Informanterna beskrev att de känner tacksamhet för sin egen kompetens och erfarenhet som kommer väl till användning vid de ständiga prioriteringarna och den fördelning av resurser som förekommer. Informanterna beskrev flera olika känslomässiga upplevelser. Informanterna menade att tiden ofta är för begränsade för varje patientärende och finns tidsutrymme för noggrann dokumentation, känns det som en bonus. / The phone has become an important tool för people seeking contact in health services this has led to greater demands on the availability of telephone advice given at the health centers. Telephone counseling at health centers conducted by the district nurses, is a difficult, important and responsible task which requires both patience and flexibility. Telephone counseling involves sometimes difficult priorities for the district nurse. Telephone counseling has resulted in a change of district nurse tasks and occupies more of the district nurse working hour than before. The purpose of this study was to gain insight into how district nurses experience working with telephone advice and how they experience the ability to write in the patient records. Ten district nurses were interviewed for the study, all working in health center with telephone counseling and with home nursing, reception work or child health. The results found that the informants experienced that working in a telephone counseling means above all, to make quick decisions, some difficult decisions and some decisions are perceived as inconvenient. The informants experienced that they always have to balance various demands. The informants described that they feel gratitude for their own skills and their own experiences for use at all these priorities and allocation of resources at the present. The informants had various emotional experiences. The informants believed that time is often too limited for each patient case and if time is sufficient for careful documentation, it feels like a bonus.

The aim of this paper is to define the perceived consumer values that physical record stores create in order to compete with other distribution technologies. A qualitative method has been used, based on interviews with managers of three records stores in Stockholm. Interviews with their customers have been conducted also. The content has been analyzed with passable theories and the two sources have been compared when adequate.The conclusion of the study is that the physical record stores create many different consumer values, and that many of these are hard to transfer to other distribution technologies. One of the most important values for the consumer is that the personnel have a broad knowledge about music. Other notable values are the emotional feelings of searching for something and the atmosphere the record store creates. A pattern that is visible is that the niche record stores create more consumer values then the commercial record store. The conclusions indicate that there are opportunities for niche physical record stores and that the future for the record stores is not as bleak as may be perceived.

Bakgrund: Musikindustrin har upplevt omvälvande förändringar det senaste decenniet, där skivbolagen har tappat 50 % av sin försäljning sedan år 2000. Minskningen beror till stor del på det teknologiska paradigmskifte som skett i och med digitaliseringens intåg i musikindustrin, ett intåg som förändrat marknadsvillkoren för berörda parter. Syfte: Syftet är att förstå hur marknadsledande företag påverkas och handlar under teknologiska paradigmskiften, med utgångspunkt från skivbolagsindustrin. Vidare ämnar vi undersöka vad skivbolagen har haft för roll inom musikindustrin och hur den ser ut i dag efter digitaliseringens intåg. Metod: Uppsatsen är baserad på fyra intervjuer samt en e-postkorrenspondens med personer som har upplevt industrins utveckling de senaste åren. Som komplement till intervjuerna används sekundärdata. Resultat: Skivbolagen upplevde svårigheter i och med det teknologiska paradigmskifte som digitaliseringen stod för. Skivbolagen har efter ett defensivt beteende där de motverkat förändringen börjat arbeta för att skapa affärsmodeller som är applicerbara på den digitala marknaden. Studien visar även att skivbolagen har en viktig roll i musikindustrin, då de fungerar som en samordnare för de många funktioner som är involverade i en musikproduktion. / Background: Music industry has experienced substantial change in the last decade, in which record companies have lost 50% of its sales since the year 2000. The decrease is largely due to the technological paradigm shift that has taken place with the digitalization of the music industry. These changes have changed market conditions for existing companies. Aim: The aim of this study is to understand how market leading companies affects from and act during changes in technological paradigms with a focus on the record industry. Furthermore we will investigate the record companies’ role in the market and what their role is today after the digitalization of the market. Method: This essay is based on four interviews and one e-mail correspondence with people who have experienced the development of industry in the last decade. As complement secondary data has been used. Results: Record companies suffered difficulties due to the technological change of paradigm which was the result of digitalization. After defensive behavior the companies started to create new business models applicable on the digital market. This study also shows that record companies do have an important role in music industry as whole, as they work as a coordinator to the many functions involved in a music production.

SAMMANFATTNING Syfte. Utvärdera omvårdnadsdokumentationens kvalité och omfattning i elektronisk patientjournal på kirurgisk vårdavdelning. Metod. De senaste 60 journalerna från två kirurgiska vårdavdelningar valdes ut genom bekvämt urval. Varje journal lästes och bedömdes av båda författarna. Varje steg i omvårdnadsprocessen utvärderades efter granskningsmall och bedömdes som fullständig, för omfattande eller ofullständig. Resultat. Standardvårdplan användes i alla granskade journaler. Antalet steg i omvårdnadsprocessen som fanns dokumenterade varierade mellan fem och nio. Anamnes, status och effekter av åtgärder fanns beskrivna i majoriteten av journalerna. I samtliga journaler fanns utförda åtgärder dokumenterade. Omvårdnadsepikris fanns i större delen av njurtransplantationsjournalerna, men inte alls i struma/hyperparatyroidism (HPT)-journalerna. Majoriteten av uppdaterade status bedömdes som ofullständiga. Sexton av struma/HPT-journalerna innehöll inte anteckningar i rapportbladet. Av dem som hade rapportbladsanteckningar bedömdes majoriteten vara för omfattande. Samtliga njurtransplantationsjournaler hade för omfattande anteckningar i rapportbladet. Ingen av journalerna hade en individuell vårdplan. Slutsats. Omvårdnadsdokumentationen i den elektroniska patientjournalen bedömdes som ofullständig då det inte gick att få en tydlig bild av patientens omvårdnadsproblem och omvårdnadsbehov. Kvalitén på dokumentationen behöver förbättras. Detta kan ske genom att minska dokumentationen i rapportbladet och istället använda standardvårdplan och uppdaterat status i större omfattning. Fortsatt utbildning och återkoppling krävs för att förbättra dokumentationen. / ABSTRACT Aim. To evaluate the quality and extent of the nursing documentation in electronic health record on surgical ward. Method. The latest 60 health records from two surgical wards were selected by convenience sample. Both authors read each health record. Every step of the nursing process was evaluated with a nursing documentation audit and was classified as complete, too extensive or incomplete. Results. Standardized care plan was used in all electronic health records. Numbers of steps documented in the nursing process were five to nine. Nursing history, status and outcome were documented in most health records. Done interventions were documented in all health records. Goiter/hyperparathyroidism (HPT)-records had no nursing discharge note, while the kidney transplantation-records had one in almost every health record. Majority of updated statuses were evaluated as incomplete. Sixteen of the goiter/HPT-records had no notes of occasional matters, all kidney transplantation-records had too extensive notes. No individualized care plan was found. Conclusion. The total nursing documentation in the electronic health records were evaluated as incomplete. The quality of documentation needs to be improved. This can be achieved by less documentation of occasional matters, using the standardized care plan, updating status more often and further education and feedback.

Wenn ein Chirurg heutzutage während der Operation Informationen aus der Patientenakte benötigt, ist er gezwungen, sich entweder unsteril zu machen oder Personal anzuweisen, ihm die entspre-chenden Informationen zugänglich zu machen. Aus technischer Sicht ist ein System zur intraoperati-ven Bedienung und Darstellung sehr einfach zu realisieren. Grundlage dafür ist eine elektronische Patientenakte (EPA), welche beispielsweise softwaregenerierten oder eingescannten Dokumenten verwaltet. Die vorliegende Arbeit widmet sich den folgenden Fragen: Wird ein solches System im Operationssaal sinnvoll genutzt? Welche Methoden zur sterilen Bedienung kommen infrage? Wie muss die grafische Darstellung auf den Operationssaal abgestimmt werden? Kann durch das Imple-mentieren aktueller Kommunikationsstandards auf alle verfügbaren Patientendaten zugegriffen werden? Dazu wurden in einer ambulanten HNO-Klinik zwei Pilotstudien durchgeführt. In der ersten Studie wurde das erste auf dem Markt befindliche kommerzielle Produkt „MI-Report“ der Firma Karl Storz evaluiert, welches per Gestenerkennung bedient wird. Für die zweite Studie wurde ein EPA-System entwickelt (Doc-O-R), welches eine Vorauswahl der angezeigten Dokumente in Abhängigkeit des Eingriffs traf und mit einem Fußschalter bedient werden konnte. Pro System wurden ca. 50 Eingriffe dokumentiert. Dabei wurde jedes angesehene Dokument und der Nutzungsgrund protokolliert. Die Systeme wurden durchschnittlich mehr als einmal pro Eingriff genutzt. Die automatische Vorauswahl der Dokumente zur Reduzierung der Interaktionen zeigte sehr gute Ergebnisse. Da das behandelte Thema noch in den Anfängen steckt, wird in der Arbeit am Ende auf die Vielzahl von Möglichkeiten eingegangen, welche bezüglich neuartiger Darstellungsmethoden, Bedienvorrich-tungen und aktueller Standardisierungsaktivitäten noch realisiert werden können. Dadurch werden zukünftig auch die Abläufe in der Chirurgie beeinflusst werden.