Spelling suggestions: "subject:"regelefterlevnad"" "subject:"regelefterlevnaden""
1 |
Attityder till regler och regelefterlevnad på arbetsplatsOlaison, Henrik January 2012 (has links)
Den här studien syftar till att undersöka om medarbetares attityd till regler och regelefterlevnad på en arbetsplats varierar med faktorer som anställningstiden, kön och personalkategori. Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning med frågeställningar som belyser olika delar av regler och regelefterlevnad, både ur ett generellt och ur ett individuellt perspektiv. Försöksdeltagarna är tjänstemän och verkstadsanställda på ett medelstort mellansvenskt företag inom tillverkningsindustrin. Undersökningen visar på att det finns en skillnad i attityden mellan grupperna och att personer med lång anställningstid har en negativare inställning till regler och regelefterlevnad är personer med kort anställningstid, men att skillnaden inte är statistiskt signifikant.
|
2 |
Legitima normer för att bryta mot regler och rutinerSvensson, Lisa, Hoang, Julia, Hoang, Laura January 2006 (has links)
Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation. Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång. Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser. Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott. Legitimeringen av regelavvikelser beror indirekt på vilken uppfattning individen har av regelefterlevnad och regelbrott. Legitimeringen påverkas direkt av faktorerna; avvikelsens karaktär, cheferna som bra föredömen, bakomliggande motiv, uteblivna sanktioner och oskrivna normer och regler. Det finns både likheter och olikheter mellan fallföretagen gällande de faktorer som har betydelse för legitimeringsprocessen. Inom samtliga organisationer är regelbrottets karaktär och uteblivna sanktioner faktorer som påverkar avvikelsers legitimering. Skillnader mellan fallen är att väktarföretaget och vården inverkas mer av oskrivna normer än i det tillverkande företaget som påverkas mer av cheferna som föredömen. Inom vården har bakomliggande motiv betydelse för legitimering. Stress och tidsbrist är även ett godtagbart motiv som legitimerar regelbrottet inom vården och det tillverkande företaget. Förslag till fortsatt forskning: Vi har tre förslag på vidare forskning inom ämnet: Förslag 1: Vidare forskning om både inre och yttre faktorer som påverkar regelsystemets utformning. Förslag 2: En annan intressant aspekt är varför inte organisationerna gör någon förändring eller tar bort de regler som är legitima att bryta mot. Förslag 3: För att möjliggöra en mer djupare forskning för hur regel- och rutinbrott legitimeras föreslås genomförande av deltagande observationer.
|
3 |
Legitima normer för att bryta mot regler och rutinerSvensson, Lisa, Hoang, Julia, Hoang, Laura January 2006 (has links)
<p>Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott.</p><p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.</p><p>Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång.</p><p>Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.</p><p>Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott. Legitimeringen av regelavvikelser beror indirekt på vilken uppfattning individen har av regelefterlevnad och regelbrott. Legitimeringen påverkas direkt av faktorerna; avvikelsens karaktär, cheferna som bra föredömen, bakomliggande motiv, uteblivna sanktioner och oskrivna normer och regler. Det finns både likheter och olikheter mellan fallföretagen gällande de faktorer som har betydelse för legitimeringsprocessen. Inom samtliga organisationer är regelbrottets karaktär och uteblivna sanktioner faktorer som påverkar avvikelsers legitimering. Skillnader mellan fallen är att väktarföretaget och vården inverkas mer av oskrivna normer än i det tillverkande företaget som påverkas mer av cheferna som föredömen. Inom vården har bakomliggande motiv betydelse för legitimering. Stress och tidsbrist är även ett godtagbart motiv som legitimerar regelbrottet inom vården och det tillverkande företaget.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi har tre förslag på vidare forskning inom ämnet: Förslag 1: Vidare forskning om både inre och yttre faktorer som påverkar regelsystemets utformning. Förslag 2: En annan intressant aspekt är varför inte organisationerna gör någon förändring eller tar bort de regler som är legitima att bryta mot. Förslag 3: För att möjliggöra en mer djupare forskning för hur regel- och rutinbrott legitimeras föreslås genomförande av deltagande observationer.</p>
|
4 |
IFRS 13 och dess upplysningskrav : En studie om regelefterlevnad på Nasdaq Helsinki och Nasdaq StockholmHolm, Martin, Lantz, Max January 2017 (has links)
Studien undersöker till vilken grad företag som är noterade på Nasdaq Helsinki och Nasdaq Stockholm inom bank-, fastighets- och skogsbranschen följer upplysningskraven för tillgångar värderade till verkligt värde enligt IFRS 13. Flera oberoende variabler kontrolleras om de har någon påverkan på regelefterlevnaden. Variablerna som undersöks är skuldsättning, företagsstorlek, bransch, kontrollorgan samt lärande. Data insamlas genom bearbetning av företagens årsredovisningar. Efterlevnaden av upplysningskraven sammanställs i ett index som visar på en total regelefterlevnad på 93,32%. Av de oberoende variablerna är det endast bransch som har en signifikant påverkan på regelefterlevnaden. Det är banksektorn som visar sig ha ett negativt samband med efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 13. Storlek visar en indikation på ett positivt samband medan övriga variabler inte visar på något samband alls.
|
5 |
Bolagsstyrning i bankkoncerner : En analys utifrån sanktionerna mot Swedbank och SEB för bristande åtgärder mot penningtvätt / Corporate governance in banking groups : An analysis based on the sanctions against Swedbank and SEB for inadequate measures against money launderingKoc, Julia January 2021 (has links)
Bekämpningen av penningtvätt på kapitalmarknaden är ett viktigt arbete för att värna om det finansiella systemets stabilitet. Banker har en synnerligen viktig roll i upprätthållanden av en trygg och ändamålsenlig kapitalmarknad till följd av verksamheternas riskfyllda natur. Under de senaste åren har flera svenska storbanker utpekats som särskilt bristfälliga i det penningtvättsförebyggande arbetet av såväl nationella som utländska tillsynsmyndigheter. Det gemensamma för dessa banker är att de bedrivs genom koncernorganisationer där en moderbank disponerar över flera helägda dotterbanker i aktiebolagsform. I två färska beslut från Finansinspektionen (FI) om att ingripa mot Swedbank och SEB för bristande åtgärder mot penningtvätt, särskilt i bankernas baltiska verksamheter, skildras den styrningsproblematik som uppstår i aktiebolagsrättsliga bankkoncerner. Att varje bolag är att betrakta som en självständig juridisk person är en hörnpelare i den svenska aktiebolagsrätten. Det innebär att en moderbank enligt aktiebolagsrättsliga grundprinciper endast har möjlighet att utöva inflytande över dotterbankerna på bolagstämman i egenskap som aktieägare. Samtidigt uppställer de finansiella regelverken och föreskrifterna krav på att regelefterlevnaden ska uppfyllas på gruppnivå, vilket ålägger ansvaret för att dotterbankerna bedriver ett effektivt penningtvättsarbete på moderbankerna. För egen del anförde de båda moderbankerna att de utökade kraven på styrning och kontroll av dotterbankerna som förutsätts enligt de finansiella bestämmelserna hindras av det tillämpliga associationsrättsliga regelverket. Således finns det inneboende svårigheter med att styra dotterbanker på detaljnivå till följd av den rådande normkonflikten mellan de aktiebolagsrättsliga- och finansiella regelverken. För att stärka regelefterlevnadsnivån och därmed skydda det finansiella systemets stabilitet och allmänhetens förtroende för kapitalmarknaden argumenteras i denna uppsats att den svenska aktiebolagsrätten bör modifieras. Som förslag anförs det att särskilda regler för banker alternativt en materiell koncernrätt bör inrättas för att tillförse moderbanker med en lagstadgad rätt att styra koncernerna i linje med regelefterlevnadskraven på gruppnivå. En sådan modifiering skulle underlätta moderbankers möjligheter att leda koncernernas arbete mot penningtvätt och risken för att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt skulle minska. / The fight against money laundering on the capital market is an important work to protect the stability of the financial system. Banks play a significantly important role in the upkeeping of a safe and expedient capital market due to the risky nature of the businesses. In recent years, several Swedish banks has been pointed out as particularly deficient with AML-compliance by national and foreign supervisory authorities. What binds these banks together is that they are operated by group organizations whereas one parent bank possesses over multiple wholly owned limited liability companies, LLCs. In two recent decisions by the Swedish Financial Supervisory Authority to intervene against Swedbank and SEB for inadequate measures against money laundering, especially in the Baltic subsidiaries, the problems that occur in limited liability company groups with controlling the subsidiaries was clearly exhibited. According to the Swedish Companies Act, every LLC is considered to be an independent judicial person. Therefore, the basic principles of the company law, states that a parent bank can only govern its subsidiaries through the shareholders general meeting in their capacity as a shareholder. At the same time, the financial regulations demands that the compliance is to be fulfilled on group level, which means that the responsibility for the subsidiaries conducting an effective work against money laundering lies upon the parent banks. Both parent banks emphasized the fact that the level of governance and control that is required by the financial provisions is hindered by the Companies Act. Because of the prevailing normconflict between the LLC- and financial laws, there are inherent difficulties with governing and controlling subsidiaries AML-compliance. It is argued in this Master Thesis that the Swedish Companies Act needs to be modified in order to strengthen the level of compliance and hence protect the stability of the financial system and the public trust for the capital market. As a suggestion, it is stated that special rules for banks alternatively a codified law for company groups should be introduced to provide parent banks with a statuary right to manage the group in accordance with the compliance requirements on group level. A regulation like the just mentioned would favor parent banks possibilities to govern the groups AML-compliance and the risk of the financial system being used for money laundering would decrease.
|
6 |
Med siktet inställt på antikorruption : En studie om utvecklingen av Saabs korruptionsförebyggande arbete mellan år 2011 och 2020Källqvist, Emil, Persdahl, Jens January 2021 (has links)
År 1987 avslöjades en svensk vapentillverkares inblandning i en muthärva i Indien. En order på 410 artilleripjäser värd åtta miljarder kronor hade föregåtts av utbetalning av mutor till indiska tjänstemän. Den så kallade Boforsaffären är bara ett av många exempel på försvarsbranschens historiskt problematiska relation till korruption och mutor. År 2011 utgjorde branschen fortfarande 40% av den totala korruptionen i världen. Ryktesrelaterade risker och utvecklad lagstiftning har orsakat att vapentillverkare lagt särskilt mycket krut på att förebygga korruption sedan dess. Syftet med denna studie är att undersöka utvecklingen av svenska vapentillverkaren Saabs korruptionsförebyggande arbete mellan år 2011 och 2020. Korruption är ett växande problem i världen och företag pratar alltmer om förebyggande insatser i deras offentliga rapporter. Arbetets underlag har huvudsakligen samlats in från Saabs års- och hållbarhetsrapporter, företagets interna rapporter om korruptionsförebyggande strategier samt företagets uppförandekod. Sekundärdatan har kompletterats med två intervjuer med medarbetare på Saab i syfte att få en djupare förståelse för antikorruptionsstrategiernas omfattning. Studiens resultat pekar på en utveckling i flera områden av företagets totala korruptionsförebyggande arbete mellan år 2011 och 2020.
|
7 |
Bankanställdas attityder till AML-arbetet och utövade interna kontroller / Bank HPSOR\HHV attitudes to AML work and exercised internal controlsJõeäär, Ragne, Lindgren, Sandra January 2022 (has links)
Attityder bland bankanställda är viktiga för att förstå nivån av riskmedvetenhet och därmed även förmåga att upptäcka penningtvättstransaktioner i större omfattning. Attityder kan anses vara viktiga på grund av att banker bär det främsta ansvaret i att bekämpa penningtvätt. Eftersom aktuell media har rapporterat att det förekommer situationer då banker blir skyldiga att betala stora summor pengar i böter, tyder det på attdet finns befintliga brister i den interna kontrollen inom de finansiella institutionerna.Tidigare forskning kring medarbetarnas attityder inom banker har varit tunn men visar att det är en av de viktigaste faktorerna som bidrar till att arbetet utförs korrekt. Eftersom det är medarbetarna som möter kunderna först, har forskningen även visat på att attityder behöver kontrolleras och styras åt en viss riktning för att förbättra dem. I syfte att studera medarbetarnas attityder gentemot AML-arbetet allmänt men även till de utövade kontrollerna, har det genomförts kvalitativa intervjuer på tre banker i Västsverige. På så vis har det varit möjligt att studera bankanställdas inställningar gentemot kraven som ställs på dem samt hur de upplever de interna kontrollerna. Det visar sig att medarbetarnas attityder är positiva främst på grund av den nya lagen som infördes år 2017 men även eftersom bankerna har rekryterat individer med rätt inställning från början. Bankerna har lyckats skapa förtroende bland medarbetare, vilket i sin tur ökar medarbetarnas vilja att utföra arbete i enlighet med regler och riktlinjer, detta trots anti-penningtvättsarbetets belastning. Vidare är medarbetarnas inställning till de interna kontrollerna positiv eftersom de upplevs snarare som vägledande och hjälpsamma än någonting som utövas på grund av att det saknas tillit.
|
8 |
Regelefterlevnad gentemot LOU : En utmaning för stor för svenska sekundärkommuner? / Compliance towards The Public Procurement Act : A challenge to big for Swedish municipalities?Solsjö, Arvid, Melin, Andreas January 2018 (has links)
Bakgrund: Under 2015 gjordes upphandlingspliktiga inköp för cirka en sjättedel av Sveriges BNP vilket visar på de betydande pengabelopp som upphandlingsförfarandet innefattar. Samtidigt är det också ett stort antal organisationer som är berörda av upphandlingslagstiftningen där bland annat Sveriges sekundärkommuner ingår som en del av organisationerna. Tidigare studier på global nivå har visat på bristande regelefterlevnad gentemot upphandlingslagstiftning men att studera fenomenet i en svensk kontext har inte tidigare låtit sig göras. Det finns därför både samhällsrelevans såväl som teoretisk relevans att studera fenomenet närmare i en svensk kontext. Syfte: Syftet med vår studie är att bidra med ökad förståelse för hur regelefterlevnaden hos svenska sekundärkommuner har sett ut gentemot lagen om offentlig upphandling och dess grundläggande principer. För att öka förståelsen vill vi synliggöra faktorer som har påverkat regelefterlevnaden hos sekundärkommunerna. Metod: Denna studie utförs genom en innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag. En ansats tillämpas där både positivism och hermeneutik återfinns i olika delar av studien. Gällande empiriskt underlag så bygger det på sekundärdata i form av revisionsrapporter som sekundärkommunerna publicerat. Slutsats: Studiens resultat konstaterar att regelefterlevnaden har varit bristfällig i motsvarande 75 procent av de svenska sekundärkommunerna. De faktorer som påverkat regelefterlevnaden mest har varit interna regler och rutiner, ansvarsfördelning och uppföljning. Motsatsvis har utbildning och kompetens samt förekomst av en central databas ej visat sig ha samma påverkan på regelefterlevnaden. / Background: In 2015 procurement affairs were made for about one sixth of Swedish BNP which is pointing at the considerable amounts of money that the procurement procedure involves. Simultaneously there is also a large amount of organizations who are affected by the procurement legislation where secondary municipalities of Sweden is one of these organizations. Earlier studies on a global basis have been providing evidence pointing at lack of compliance towards procurement legislation but studying of this phenomenon in a Swedish context has not previously been done. It is therefore relevant to study this phenomenon closer, both socially as well as theoretically, in a Swedish context. Purpose: The purpose of our study is to contribute to a further understanding of how compliance in secondary municipalities of Sweden have been towards The Public Procurement Act and its basic principles. In order to contribute to this further understanding, we want to make factors visible which have affected compliance in secondary municipalities. Methodology: This study is performed through a content analysis using both quantitative and qualitative elements. An abductive approach is applied were both positivism and hermeneutic can be found in different parts of the study. Regarding the empirical basis it is built up by secondary data which is based on audit reports that secondary municipalities have published. Conclusion: The results of the study indicate that compliance towards The Public Procurement Act have been insufficient in 75 percent of the Swedish municipalities. The factors that have affected the compliance most have been internal rules and procedures, division of responsibility and follow-up of the procurement process. On the contrary, education and competence as well as the presence of a central database have not shown to have the same effect on compliance.
|
9 |
Redovisningsefterlevnad : Lagen om hållbarhetsrapporteringHolmberg, Mathias, Strandberg, Andreas January 2018 (has links)
Från och med räkenskapsåret 2017 behöver stora svenska företag upprätta hållbarhetsrapport enligt lagstadgade krav. Sverige anses generellt vara i framkant inom hållbara initiativ och åtaganden, dock visar tidigare internationell forskning att företag brister i att förmedla relevant information i hållbarhetsrapporter. Denna studie undersöker till vilken grad svenska företag följer lagen om hållbarhetsrapportering. Utifrån legitimitets- och den institutionella teorin söker studien även förklarande variabler till regelefterlevnadsgraden. Studien har utförts genom granskning utifrån lagens riktlinjer av noterade svenska företags hållbarhetsrapporter. Resultaten visar att endast cirka 10 % av de observerade företagen uppfyller lagkravet. För de undersökta förklarande variablerna kan endast storlek mätt i nettoomsättning säkerställas med statistisk signifikans. Nettoomsättningens storlek visas ha låg förklaringsgrad för företagens efterlevnad av hållbarhetsrapporteringslagen.
|
10 |
Ser inte skogen för alla träd : En studie om skogsbolags regelefterlevnadBergman, Oskar, Gustafsson, Viktor January 2016 (has links)
Background: 1990 the work begun to create a common framework for forestry and agriculture. 2001 the work resulted in IAS 41 made by IASB. The major change from going from national rules to IAS 41 was that assets and liabilities needed to be calculated to fair value instead of historical cost. The rules to compute fair value is complicated and therefore 2010 IASB released IFRS 13 to harmonize the how companies computed fair value. It is through the company’s annual report that they show compliance with IAS 41 and IFRS 13.By doing a comparative study of several countries that report according to IFRS, the purpose of the study is to extend the field of research for forestry companies that reports according to IAS 41 and the new standard IFRS 13. To answer the purpose, we examine if there are any differences in compliance between forestry companies in different countries and what any differences can be caused by. We designed two questions to answer the goal of this study. How are the compliance with the disclosure requirements in IAS 41 and IFRS 13. Have company-specific factors any correlation with compliance. Theory: There are a multitude of possibly explanations on why a company choose to comply or not comply with disclosure requirements. This study examines the intensity of supervisory body. A measurement made designed by Jackson and Roe (2009). Jackson and Roe (2009) argue that with a higher budget and a greater amount of staff the organization can investigate more accusations, prevent and punish non-compliance. In theory an authority that is more active will provided higher quality of the financial reports. Carvajaland Elliot (2009) also argue that non-compliance is an important issue because the credibility of financial markets relies on effective discipline and real consequences on non-compliance. If a supervisory body is passive and non-compliance does not lead to any consequences it can erode the credibility in financial markets. Method: The study is a comparative investigation on compliance of IAS 41 and IFRS 13. The study selection are 17 forestry companies from four different nations. We have developed two interpretations guides to help us determine if a company comply with IAS 41 and IFRS 13. This data is then computed to a disclosure index there every fulfilled disclosure is divided by all possibly disclosures. Then we tested if there were a difference in mean compliance between the four nations with an Anova-test. Lastly we tested if there were a correlation between our hypothesis and compliance with a t-test. Results: The study could not find a statistical significant difference between compliance and the four nations nor could we find a correlation between our hypothesis and compliance.
|
Page generated in 0.0826 seconds