Syfte: Ett ökat användande av cykeln ger ett minskat utsläpp från transportsektorn och skapar en mer levande stadsmiljö, dock ger en ökad mängd trafikanter även en ökad risk för konflikter och olyckor. Hastighetsskillnaden mellan fotgängare och cyklister är stora och med allt fler eldrivna fordon på gång- och cykelbanan blir denna hastighetsskillnad ännu större. Det är därför viktigt med ett fungerande gång- och cykelvägnät. Målet med denna studie är att bidra med förbättring av samspelet mellan cyklister och fotgängare genom att utreda orsaker till konflikter samt att undersöka hur större kommuner utformar gång- och cykelbanor. Metod: Observationer har genomförts vid korsningar på huvudcykelstråket i Jönköpings Kommun, konflikter och flöde har observerats. Data har även samlats in genom semistrukturerade intervjuer med trafikingenjörer och trafikplanerare från fyra större kommuner. Insamlade data har strukturerats efter teman tagna ur det teoretiska ramverket, dessa teman är utformning, riktlinjer och VGU, separering eller samspel och konflikter. Resultat: Studien har visat att det saknas normer kring hur man beter sig på gång- och cykelbanan vilket påverkar trafikanternas attityd till trafikregler och medtrafikanter. Under de sammanlagt 10 observationstillfällena observerades 15st konflikter. Av dessa var 47% på grund av att minst en trafikant inblandad bröt mot trafikreglerna. Oftast inträffar konflikter mellan olika trafikslag, fotgängare och cyklister. Av de 15st konflikter som observerades var 80% mellan olika trafikslag. Studien visar inte något samband mellan inträffade konflikter och hur vida utformningen når upp till rekommendationer i GCM och VGU. Dock kan förbättringar göras, otydligheter i utformningen gör att trafikanter inte vet hur de ska placera sig och samspela med andra trafikanter på gång- och cykelbanan. För att utformningen ska respekteras är det viktigt att trafikanterna få det utrymme som krävs. Konsekvenser: Gång- och cykelbanorna måste göras tydliga och sammanhängande för att de ska användas rätt och respekteras. Fotgängare och cyklister bör ses som två olika trafikslag och ytorna dem färdas på bör utformas efter det. Ett förbättringsförslag är att skapa en standard vid utformning av gång- och cykelbanor som är anpassad för tätorten. Begränsningar: Arbetet är begränsat till större kommuner och observationerna är genomförda i korsningar på endast en kommuns huvudcykelvägnät. Flera intervjuer och observationer i kommuner av olika storlek hade behövt genomföras för att göra arbetet generellt applicerbart. / Purpose: Increased use of bicycles will reduce emissions from the transport sector and create a more vibrant urban environment, however, an increased number of shared-path users will increase the risk of conflicts and accidents. The speed difference between pedestrians and cyclists is large and with more and more electric vehicles on the pedestrian and bicycle lane, this speed difference is even larger. A functioning pedestrian and bicycle road network are important. The aim of this study is to help improve the interaction between cyclists and pedestrians by investigating the causes of conflicts and investigating how larger municipalities design pedestrian and bicycle lanes. Method: Observations were made on crossings in the main cycle path in Jönköping municipality where conflicts and flow were noted. There were also interviews with traffic planners and traffic engineers from four medium sized municipalities. The data collected was sorted by different themes from the theoretical framework. These themes are configuration, guidelines and VGU, separation or interplay and conflicts. Findings: The study has shown that there are no standards on how to behave on the pedestrian and bicycle lane, which affects road users' attitude to traffic rules and fellow road users. During the total of 10 observations, 15 conflicts were observed. Of these, 47% were due to at least one road user involved breaking the traffic rules. Most often, conflicts occur between different types of traffic, pedestrians and cyclists. Of the 15 conflicts observed, 80% were between different types of traffic. Studies do not show any connection between conflicts that have occurred and the extent to which the design reaches recommendations in GCM and VGU. However, improvements can be made, uncertainty in the design means that road users do not know how to position themselves and interact with other road users on pedestrian and bicycle lanes. It is important to give users enough space to make them respect the configuration. Implications: Reasons of conflicts are uncertainties in the configuration, speed differences and pedestrians moving unpredictable. There is a lack of norm of how to behave on the shared path. The configuration of shared paths needs to be clearer and it need to be coherent to make the users respect and use it properly. Pedestrians and cyclists should be seen as two different kinds of transportation and the surfaces they travel on should be designed as such. A suggestion is to create a standard in configuration of shared paths that is suited for the urban centre. Limitations: The study is restricted to larger municipalities and the observations were made at intersections on only one municipality's main cycle road network. Additional interviews and observations in municipalities with different sizes would be needed to make the findings more applicable.

Bakgrund Som statsanställda ska lärare vid Sveriges statliga universitet och högskolor lojalt följa de regler som gäller för verksamheten. Mer kunskap behövs dock kring de faktorer som predicerar högskolelärares förhållningssätt till och arbete i enlighet med det regelverk som gäller i kontakten med studenterna och vid bedömning av studentprestationer. Metod En webbenkätundersökning (n = 3625 svar) genomfördes med syfte att genom bivariat korrelation och multipel regressionsanalys predicera svenska universitets- och högskolelärares (1) rapporterade a-steg från det nationella regelverket i förvaltningslagen och högskoleförordningen respektive (2) intention att följa regelverket. Följande prediktorer ingick i analysen: Upplevda konsekvenser för (3) läraren själv respektive (4) andra om regelverket inte följdes; (5) kollegornas regelefterlevnad; (6) upplevd förmåga och möjlighet att följa regelverket; (7) upplevelse att regelverket är betungande, onödigt och ineffektivt (överbyråkratisering); utbildning i (8) juridik respektive (9) statsvetenskap; (10) organisatorisk rättvisa; (11) studenternas bemötande av läraren; (12) negativ attityd till studenternas rättigheter och ställning. Därutöver ingick de demografiska variablerna (13) kön, (14) ålder och (15) anställningstid. Resultat De erhållna multipla regressionsmodellerna förklarade 25 % av variansen i intention att följa regelverket (ej signifikant bidrag från prediktorerna 8 och 11) respektive 11 % av variansen i avsteg från regelverket (endast signifikant bidrag från prediktorerna 2, 3, 5, 6, 8, 11 och 14). Intention att följa regelverket förklarade ensamt 5 % av variansen i avsteg från regelverket. Slutsats Intention att följa regelverket och avsteg från regelverket kan i viss utsträckning förklaras av studiens prediktorer. Stor andel varians förblir dock oförklarad och effektstorlekarna var genomgående små. Mer preciserade beteenden förmodas ge högre förklaringsvärde i fortsatta studier. / Background According to the Swedish Instrument of Government (regeringsformen), “public power is exercised under the law” (chap. 1, art. 1, sec. 3). This states that, being public servants, teachers at Sweden’s public-sector universities and university colleges must loyally abide by the rules that are applicable to their sector. Despite the higher education sector being the largest public service sector in Sweden (with 76 000 employees and 350 000 students), and a very great deal of discretion is given to the teachers – when giving grades, for instance, as the student is not allowed to appeal against the grading decision to a higher institution – there is an apparent lack of research dealing with university teachers’ relation to the regulations. The aim of this study is to investigate variables that predict university teachers’ intention to comply with the regulations and act in accordance with the national rules that apply in the meeting with students and when assessing student performances. Method A web survey (n = 3625 received responses; response rate: 14.8 %; 1822 females, 1775 males, 28 other; age M = 51.1 years, SD = 9.3 years) was conducted in April of 2020 with the aim of predicting Swedish university and university-college teachers’ (1) self-reported breach of national regulations found in the Swedish Administrative Procedure Act (förvaltningslag) and Higher Education Ordinance (högskoleförordning) and their (2) intention to comply with the regulations. The following predictors were included in the analysis: Perceived consequences for (3) the teacher and for (4) others (i.e. students, the higher education institution itself and society) if regulations were not followed; (5) the extent of rule abidance among the teacher’s colleagues (descriptive norms); (6) perceived ability and possibility to abide by the rules (behavioral control); (7) perception of the rules being burdensome, unnecessary and ineffective (level of red tape); education in (8) law or (9) political science (“1” coded as having an education in the field); (10) organizational justice; (11) how the students treat the teacher (interpersonal justice); (12) negative attitude towards the students’ rights and position.In addition, the demographic variables (13) gender (“1” coded as female), (14) age and (15) years of employment were included as control variables. Results Breach of national regulations The ten most common rule-breaking behaviors performed by the teachers included Assessing a student without being able to distinguish the student’s performance from that of other students, for instance in group exams (39.3 %) Using derogative expressions (e.g. made fun of, using foul language) about a student internally in the organization towards a colleague (30.0 %) Refraining from responding to a student’s questions, e.g. in an e-mail or in a conversation (17.8 %) Taking other factors into consideration than the student’s expressed knowledge when deciding to pass a student. For instance, considering lack of time and resources; the student’s need for student financial aid to make a living, which depends on the student’s completed courses; your department’s need of state funding based on the student’s completed education (12.0 %) Giving different supplementary assignments based on the reason for the student’s missing attendance (11.4 %) Giving a single student the possibility for a retake, without offering the same opportunity to the other students in the course being in a similar situation (10.4 %) Refraining from notifying the vice-chancellor of there being grounds for suspecting that a student has attempted to deceive during an examination (9.6 %) Using a different examination format from the one/those stipulated in the course syllabus (9.2 %) In the document containing the grading decision, refraining from stating the names of all teachers that have helped with the assessment of a test (8.9 %; 10.4 % of the examiners) With the purpose of easing your workload, informing a student that a supplementary assignment will be more laborious than the ordinary assignment (7.0 %) Predicting intention to comply with the regulations All variables had a significant bivariate correlation with intention to comply with the regulations, having directions of the relationships that were in accordance with those hypothesized. However, some relations changed when combining all variables using a linear multiple regression. The linear multiple regression model explained 25 % of the variance in intention to comply with the regulations. The following predictors had a significant negative association with intention: (3) Consequences for the teacher if regulations were not followed (β = −0.05) (4) Consequences for others if regulations were not followed (β = −0.23) (7) Red tape (β = −0.08) (9) Education in political science (β = −0.03) – contrary to what was expected (12) Negative attitude towards the students’ rights and position (β = −0.04) (14) Age (β = −0.04) (15) Time of employment (β = −0.04) The following predictors had a significant positive association with intention: (5) The extent of rule abidance among colleagues (β = 0.08) (6) Perceived ability and possibility to abide by the rules (β = 0.15) (10) Organizational justice (β = 0.04) (13) Gender (β = 0.14) Contrary to expectation, these predictors did not have any significant contribution: (8) Education in law (11) How the students treat the teacher Predicting breach of regulations All variables, except (9) education in political science, had a significant bivariate correlation with breach of regulations, having directions that were expected from the hypotheses. However, many variables were found to have a non-significant contribution when combining all variables using a linear multiple regression. Intention to comply with regulations, by itself using bivariate correlation, explained 5 % of the variance in breach of regulations (r = −0.23). The linear multiple regression model explained 11 % of the variance in breach of regulations. The following predictors had a significant positive association with breach of regulations: (3) Consequences for the teacher if regulations were not followed (β = 0.06) (8) Education in law (β = 0.04) – contrary to what was expected The following predictors had a significant negative association with intention: (2) Intention to comply with the regulations (β = −0.15) (5) The extent of rule abidance among colleagues (β = −0.05) (6) Perceived ability and possibility to abide by the rules (β = −0.10) (11) How the students treat the teacher (β = −0.11) (14) Age (β = −0.08) Contrary to what was expected, these predictors did not have any significant contribution: (4) Consequences for others if regulations were not followed (7) Red tape (9) Education in political science (10) Organizational justice (12) Negative attitude towards the students’ rights and position (13) Gender (15) Time of employment Limitations The following limitations should be considered and accounted for in future research: Due to assumed response bias and socially desirable responding, the reported level of intention to comply with the regulations is probably inflated while the reported number of rules broken is probably deflated. Differing specificity levels of the behaviors have been studied, resulting in a difference in compatibility. Variables 2–7 included more general questions about the regulations, while actual breach of regulations (variable 1) have included more specific rule-breaking behaviors. Some rule-breaking behaviors included in this survey fall within a gray area. Some respondents, for instance, report it being difficult to determine when criticism towards a student could be perceived as offensive. Thus, there is room for improvement regarding the wording of the items in the developed instrument. What constitutes a violation of the rules is ultimately decided by a legal institution (e.g. a court of law). The assumptions for the linear multiple regressions were not met in terms of homoscedasticity and normality of the residuals due to extreme skewness of the data. This affects the reliability of the multiple-regression models. The internal consistency of the measure of negative attitude towards students’ rights and position was low (Cronbach’s α = −0.60) and the items should be improved to increase the reliability. Conclusion The intention to comply with the regulations and the breaches of the regulations can to some extent be explained by the predictors included in this study. However, a large portion of the variance remains unaccounted for and the general effect sizes were small. More specific behaviors are assumed to contribute to better reliability in future studies.

This study concerns investigating an industry, i.e. system, which is subject to radical technological changes, and how actors within the system can enhance their innovation processes and manage technological shifts efficiently. The specific context in which these processes are investigated is the compliance departments within the Swedish insurance industry. The Swedish insurance industry constitutes a central pillar in the national economy, which is why the stability of the industry must be ensured. As a result, the insurance industry is subject to various regulations and the scope and amount of regulations have increased since the global financial crisis in 2008. In other words, the regulatory burden has increased while the risks of non-compliance pose a threat to incumbents' competitive position. In order to meet the pressure of increased regulatory burden as well as leverage on the pressure of digitalization, Regulatory Technology (RegTech) has been identified as a key focus area for Swedish insurance companies in enhancing their operational efficiency as well as reduce the risk of non-compliance. Consequently, the purpose of this study is to identify system challenges to adoption of RegTech as well as system enablers which suggest how the related innovation processes can be facilitated. The empirical data in this study consists of ten in-depth interviews with representatives from Swedish insurance companies as well as knowledge providers within RegTech. The study reveals 38 system challenges and 38 system enablers to adoption of RegTech in various dimensions related to market forces, organizational factors and product development aspects, to mention a few. The most commonly raised system challenges are based on that RegTech is related to cost-reduction and thus has limited impact on revenue-generation as well as the fact that the insurance industry is characterized for being conservative and rigid, to name a few. Two examples of commonly mentioned system enablers are increasing regulatory pressure which leads to uneconomical and resource-intensive compliance operations with an increasingly high risk of non-compliance, as well as that younger insurance companies have to deploy RegTech in order to survive in the long run. The results from the study are presented at landscape-, regime- and niche-level according to the theoretical frameworks of Multi-level Perspective of Sociotechnical Systems and Absorptive Capacity in conjunction with a relevant theoretical framework within compliance management, denoted the Efficient-investment-risk model. / Denna studie inkluderar undersökandet av en industri, med andra ord ett system, som genomgår radikala tekniska förändringar samt hur aktörerna inom detta system kan förbättra sina innovationsprocesser och hantera teknikskiften mer effektivt. Det specifika fallet i vilket dessa processer undersöks i är complianceavdelningar hos svenska försäkringsbolag. Den svenska försäkringsbranschen utgör en central pelare i den nationella ekonomin, vilket är anledningen till varför industrins stabilitet behöver värnas. På grund av detta omfattas industrin av en mängd olika regelverk och vidare har omfattningen samt antalet regelverk ökat sedan den globala finanskrisen 2008. Med andra ord har den regulatoriska bördan ökat medan risken av icke-compliance fortsätter att utgöra ett hot mot försäkringsbolagens marknadspositioner. För att möta det ökade regulatoriska trycket och dessutom dra fördel av trycket från digitaliseringsvågen har Regulatory Technology (RegTech) identifieras som ett nyckelområde för svenska försäkringsbolag i deras strategi att förbättra operationell effektivitet samt bibehålla låg risk av non-compliance. Följaktligen är syftet med denna studie att identifiera systemutmaningar inom anammandet av RegTech samt systemmöjliggöranden som kan underlätta innovationsprocesser relaterat till anammandet av RegTech. Den empiriska datan i studien består av tio djupgående intervjuer med representanter från svenska försäkringsbolag samt RegTech-experter som utgörs av bland annat konsultbolag samt teknikföretag. Studien avslöjar 38 systemutmaningar samt 38 systemmöjliggörare relaterat till anammandet av RegTech i en bredd av olika dimensioner så som marknadskrafter, organisatoriska faktorer, produktutveckling m.m. Bland de vanligast identifierade systemutmaningarna presenteras faktumet att RegTech är begränsat till kostnadsreducering och därmed inte har en direkt positiv inverkan på intäktsdrivandet. En annan vanlig systemutmaning är faktumet att försäkringsbranschen är konservativ och stel i dess natur. Ett exempel på systemmöjliggörare å andra sidan är trenden att det regulatoriska trycket ökar, vilket leder till att complianceprocesser behöver effektiviseras för att försäkringsbolag ska kunna bibehålla konkurrenskraft samt att konsekvenserna av non-compliance blir allvarligare. En annan möjliggörande faktor inom systemet är att unga försäkringsbolag är i stort behov av att anamma RegTech för att överleva ekonomiskt i det långa loppet. Studiens resultat är presenterat på landskap, regim samt nichenivå i enlighet med teorin multi-nivåperspektivet av sociotekniska system samt i enlighet med teoriområdet absorptionsförmåga. Utöver detta har även en teori inom compliance management vid namn Effektiv-investering-riskmodellen tillämpats.

This study investigates challenges that emerge for Swedish incumbent banks when pursuing compliance with IT security regulations, while simultaneously striving towards innovation in order to maintain market competitiveness in terms of digital payment service offerings. As competition increases within the payment service industry, developing innovative services becomes increasingly important. At the same time, it is essential that these solutions maintain a high level of IT security, both in terms of the preservation of customer trust as well as in terms of compliance with financial regulations. Consequently, the aim of this study was to contribute to research from an incumbent banking perspective, where theory together with a qualitative case study has revolved around the topics of technology, compliance, and innovation in the pursuit of identifying key challenges. The study included a series of interviews with respondents within banking, IT security, and compliance management. This resulted in three principal challenges regarding compliance and innovation within payment services at incumbent banks, along with proposed actions to be taken. Firstly, the necessity of incrementally transitioning from legacy infrastructure towards modernized platforms was established. Secondly, banks are encouraged to make trade-offs between regulations and deploying new products and services. Finally, for banks to engage in communication and collaboration within the organization as well as with regulators can facilitate compliance as well as promoting harmonization of regulations. / Denna studie undersöker de utmaningar som svenska storbanker står inför i en digitaliserad miljö där både IT-säkerhet och innovation behöver tillgodoses för att upprätthålla konkurrenskraft gällande betaltjänster. Då konkurrensen ökar inom betaltjänstsektorn blir utvecklingen av innovativa tjänster allt mer betydelsefull. Samtidigt är det viktigt att dessa lösningar håller en hög nivå av IT-säkerhet, dels för att bibehålla kundförtroende, men också för att banker lyder under finansiella regelverk. Följaktligen var syftet med denna studie att bidra till kunskap om utvecklingen av framtidens betaltjänster. Teori och empiri kretsade kring områdena teknik, regelverk och innovation, med en strävan att identifiera huvudutmaningar på området. I en kvalitativ fallstudie inkluderandes en serie intervjuer med experter inom banksektorn och ITsäkerhet. Resultaten visade att de viktigaste utmaningarna kopplat till regelefterlevnad och innovation inom betaltjänster för storbanker är nyttjandet av föråldrad teknik, behovet av en avvägning mellan att uppfylla regelverk och utveckling av nya produkter och tjänster, och slutligen kommunikation och samarbete inom både organisationen och med lagstiftare.

SyfteSyftet med studien är att mäta hur mycket upplysningar banker listade på Nasdaq OMX Stockholm lämnar om riskfaktorer i sin årsredovisning enligt IFRS 7 riktlinjer och anvisningar. Avsikten är att få en uppfattning om svenska bankers regelefterlevnad. Studien avser även att undersöka om riskupplysningen har förändrats över tid. (År 2010, 2017 och 2023) MetodStudien antar en kvantitativ forskningsstrategi för att svara på studiens syfte. Innehållsanalysen ger studien inslag av kvalitativ forskning på grund av den subjektivitet som uppstår när varje årsredovisning ska gås igenom, analyseras och poängsättas med 1 eller 0. Forskningsunderlaget bygger på 12 bankers årsredovisningar. Resultat och slutsatserDenna studies resultat visar på att det finns brister i riskupplysningarna som svenska banker redovisar. År 2010 var medelvärdet för regelefterlevnad bland alla undersökta banker 49 procent, år 2017- 57 procent och år 2023 - 66 procent. Flest punkter uppfyllda med riskupplysningar lämnar de större bankerna men även hos dessa menar vi att förbättringspotential finns. Generellt är det högst regelefterlevnad för kreditrisk och likviditetsrisk medan punkterna som handlar om marknadsrisker har varit lägst regelefterlevnad inom. Examensarbetets bidragStudien ger kunskap till olika intressenter som vill kunna ta genomtänkta beslut där information om risk är relevant. De kan genom denna studie erhålla ökad förståelse och kunskap om IFRS 7. Denna studie är så vitt vi vet den enda studien som studerar svenska banker noterade på Nasdaq OMX i Sverige och är därför en viktig byggsten i det vetenskapliga fältet. Förslag till fortsatt forskningFör framtida forskare föreslår vi djupare analyser i ett bredare underlag, fler företag, fler punkter och fler årtal är exempel på hur vidare forskning skulle kunna läggas upp. Fortsatt forskning bör söka efter mer tydligt definierade mått på riskupplysningar som ger jämförbara resultat. / AimThe purpose of the study is to measure how much information banks listed on Nasdaq OMX Stockholm provide about risk factors in their annual report according to IFRS 7 guidelines and instructions. The purpose is to get an idea of Swedish banks' compliance. The study also intends to investigate whether risk disclosure has changed over time (in 2010, 2017 and 2023). MethodThe study adopts a quantitative research strategy to answer the study's purpose. The content analysis gives the study elements of qualitative research due to the subjectivity involved in reviewing, analyzing and scoring each annual report with 1 or 0. The research data is based on the annual reports of 12 banks. Results and conclusionsThe results of this study show that there are shortcomings in the risk disclosures reported by Swedish banks. In 2010, the average compliance rate among all banks surveyed was 49 per cent, in 2017 - 57 per cent and in 2023 - 66 per cent. The largest banks report the highest levels of compliance with risk disclosures, but we also believe that there is potential for improvement among these banks. In general, compliance is highest for credit risk and liquidity risk, while the items dealing with market risks have been the least complied with. Contribution of the thesisThe study provides knowledge to various stakeholders who want to make informed decisions where information about risk is relevant. They can through this study gain increased understanding and knowledge of IFRS 7. This study is to our knowledge the only study that studies Swedish banks listed on Nasdaq OMX in Sweden and is therefore an important building block in the scientific field. Suggestions for further researchFor future researchers, we suggest deeper analyses on a broader material; more companies, more items and more years are examples of how further research could be organized. Further research should look for more clearly defined measures of risk disclosure that can provide comparable results.

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten. EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005. Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1. Fokus i uppsatsen ligger på regleringen av ledningsarbetet. Riktlinjerna i GL 44 är mycket mer omfattande och specifika i sin utformning än vad råden i FFFS 2005:1 är. Råden i FFFS 2005:1 riktas till flera sorts företag under Finansinspektionens tillsyn, utöver kredit- och värdepappersinstitut som riktlinjerna i GL 44 riktas till, till exempel försäkringsbolag. De olika sorters institut som råden i FFFS 2005:1 riktas till, resulterar i att råden ej kan vara lika specifika som riktlinjerna i GL 44 är. I uppsatsen fokuseras dock på kreditinstituten. Fokuseringen på den interna styrningen syns väl i GL 44, till exempel finns det ett eget omfattande avsnitt som endast behandlar ledningsorgan, vilket någon motsvarighet ej finns för i FFFS 2005:1. Interna riktlinjer är även något som i GL 44 anses vara viktigt att ha i institut, och det uttalas på flera ställen i GL 44 att interna riktlinjer bör finnas på olika områden, som till exempel för ledningsorganets etiska och professionella uppträdande och ledningsorganets sammansättning. De interna kontrollorganen får även genom riktlinjerna i GL 44 ett större ansvar, genom till exempel att kontrollorganen bör ha det yttersta ansvaret för riskhanteringen i den dagliga verksamheten. I GL 44 har man även lagt stor vikt vid att öka insynen i institut samt på att instituten har adekvata informationssystem. Riktlinjerna i GL 44 riktas till hela unionen, istället för till endast företag under Finansinspektionens tillsyn, såsom det görs i råden i FFFS 2005:1. Detta är ett steg i riktningen mot en enhetligare reglering inom unionen, som är ett av målen med riktlinjerna i GL 44. I GL 44 ges sammanfattningsvis genom sin tydligare och specifikare utformning en bättre förståelse för kreditinstituten, för både kreditinstitutens medarbetare och intressenter, i jämförelse med FFFS 2005:1.

Bakgrund Upplysningar är ett ämne som ofta förekommer i den internationella redovisningsdebatten eftersom det utgör en nyckelfaktor för att förstå företagens finansiella rapporter. Det har även funnits ett intresse att förklara efterlevnadsnivån, där en stor del av forskningen undersökt företagsspecifika egenskapers påverkan på efterlevnaden. Under de senaste åren har forskning även intresserat sig för att undersöka huruvida bolagsstyrningsspecifika egenskaper kan påverka upplysningsgraden. Den internationella normgivaren IASB utvärderar även om redovisningsstandarderna kan vara en bidragande faktor till det omtalade informationsöverflöde som påstås finnas i årsrapporter, och om fler principer istället bör införas. Det kan dock finnas skäl till att först utvärdera efterlevnadsnivån för de minimikrav som ställs på företagen avseende upplysningar innan principer införs som skapar större frihet för företagen att lämna upplysning. Syfte Inom ramen för denna studie är syftet att åskådliggöra efterlevnadsnivån och kvantiteten av noter om aktierelaterade ersättningar över tid, och därmed skapa insikt för vilken information som förmedlas i de finansiella rapporterna och vilka upplysningskrav som har bristfällig efterlevnad. Studien ämnar även till att klargöra huruvida styrelseegenskaper och kvantiteten av noter kan påverka efterlevnaden av IFRS 2 för att belysa hur styrelsens sammansättning kan inverka på redovisningen och upprättandet av företagens årsredovisningar. Metod Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens syfte. Studien tillämpar en kvantitativ metod där text i årsredovisningar har kvantifierats och kodats i enlighet med metoden innehållsanalys. En dikotomisk poängsättning har använts i konstruktionen av studiens upplysningsindex. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har mätts i antal ord.     Resultat Efterlevnadsnivån för svenska börsnoterade företag låg på omkring 70 procent, med en minimal ökning om 1 procentenhet mellan de undersökta åren. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar visade inte heller på någon större förändring mellan åren och merparten av företagen låg mellan intervallet 501 till 1 500 ord i årsrapporterna. Regressionsanalysen ledde till att ingen av studiens hypoteser kunde accepteras då ingen variabel uppvisade statistisk signifikans. Slutsats Studien påvisar bristfällig efterlevnad av IFRS 2. Vidare kunde inga signifikanta samband konstateras mellan efterlevnaden och de bolagsstyrningsspecifika egenskaperna, vilket skiljer sig från internationella studier. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har varit relativt stabil mellan åren, dock har det totala antalet sidor i årsredovisningarna ökat med 16,9 procent vilket kan indikera på ett informationsöverflöde. / Background Disclosures are a topic that is often found in the international accounting debate because they are a key factor in understanding the financial reports of companies. There has also been an interest in explaining compliance levels, where a large part of the research has investigated the impact of firm specific characteristics on compliance. In recent years, research has also been interested in examining whether corporate governance characteristics can affect the degree of disclosure. The international standards regulator IASB are now at a stage where they evaluate whether accounting standards can be a contributing factor to the discussed information overflow in annual reports and whether more principles should be introduced instead. However, there may be grounds for evaluating the level of compliance for the minimum requirements before introducing principles that create greater freedom for companies to provide information or not. Purpose In the context of this study, the purpose is to illustrate the level of compliance and the quantity of notes on share-based payments over time, thereby creating an insight into what information is communicated in the financial reports and which disclosure requirements have inadequate compliance. The study also intends to clarify whether corporate governance characteristics and quantity of notes can affect compliance with IFRS 2 to illustrate how the composition of the Board of Directors can influence the accounting and preparation of the company’s annual reports. Method Four hypotheses have been formulated to answer the purpose of the study. The study applies a quantitative method where text in annual reports has been quantified and coded according to the method of content analysis. A dichotomous score has been used when constructing the study´s disclosure index. The quantity of information on share-based payments has been measured in number of words. Result The compliance level for Swedish listed companies was around 70 percent, with a minimal increase of 1 percent between the years surveyed. Nor did the amount of information on share-based payments show any significant change between the years and the majority of the companies ranged between 501 and 1 500 words in their annual reports. The regression analysis showed that none of the study´s hypotheses could be accepted as no variable showed statistical significance. Conclusions The study demonstrates a poor compliance with IFRS 2. Furthermore, no significant relationship between compliance level and corporate governance characteristics was found, which differs from international studies. The amount of information on share-based payments has been relatively stable over the years, however the total number of pages in the annual reports has increased by 16,9 percent, which may indicate an information overflow.

Cybersäkerhet är ett konstant växande hot mot organisationer, genom det ständigt ökade digitaliserade samhället, dock finns tecken på att medvetenheten hos organisationer ökar vad gäller cyberattacker och cybersäkerhet. Cyberattacker kan skapa konsekvenser som kan förhindra organisationens verksamhet. Detta lägger grunden till arbetet, att se hur försvarsförmågan har utvecklats. I värsta fall medför en cyberattack konsekvenser som kan äventyra en organisations överlevnadsförmåga. I och med det nya hotet ransomware, där hotaktören krypterar offrets filer och sedan kräver en lösensumma, har konsekvenserna kraftigt kommit att bli mer fatala. Metoderna för ransomware utvecklas av hotaktörerna vilket kan bidra till mer än bara ekonomiska konsekvenser för organisationen. Mot ransomware gäller i stort samma skyddsåtgärder som mot alla former av cyberattacker, däremot finns en del särskilt viktiga aspekter som belyses i detta arbete, till exempel implementering av backups, adekvat dataskydd samt god Patch Management (d.v.s. protokoll för att åtgärda sårbarheter i programvara). I arbetet sammanställs en branschkonsensus för hur organisationer skall arbeta gentemot cyberattacker, specifikt ransomwareattacker. Detta har gjorts genom en litteratur- och kvalitativ intervjustudie, som sedan har analyserats och diskuterats. Intervjustudien har genomförts hos organisationer som bedöms lämpliga för detta då de dagligen arbetar med cybersäkerhet. En av rekommendationerna är att ha en bra backuprutin, där man skapar, distribuerar och testar dessa. Genom arbetet belyses även hur god patch management bör implementeras. Slutligen presenteras även en ny metod, Ransomware 3.0 där hotaktörer stjäl en organisations IT-miljö för att sedan radera denna lokalt hos organisationen och sedan säljer tillbaka denna, som används av hotaktörerna, som hittills varit okänd, där vidare forskning bör vidtas. / Cybersecurity is a constantly growing threat against organisations due to the increasingly digitalisation of society, although there are signs that the consciousness at organisations has increased regarding cyberattacks and cybersecurity. Cyberattacks can create consequences that can restrain an organisations operations. This creates the foundation for this study, to see how the defence capabilities has developed. A cyberattack can, in the worst case scenario, threaten an organisations ability to survive. In regards to the new threat, ransomware, where the threat actor encrypts the victim’s files and demands a ransom, the consequences can be fatal. The new methods associated with ransomware, where the threat actor also exfiltrates the victim’s files, strongly impact the organisations ability to operate. This could lead to economic consequences, as well as damages towards stakeholder relations. Most protective measures applies towards ransomware, however there are some especially important aspects that are presented in this paper, such as implementation of backups, sufficient data protection as well as good Patch Management (protocol to patch vulnerabilities in software). In this paper, an industry consensus on how organisations should work against cyberattacks, especially ransomware, is compiled. This was performed through a litterature and a qualitative interview study. Both studies has been analysed and discussed.The interview study has been accomplished by interviewing appropriate organisations that work with cyber security daily. One of the recommendations is to have a good backup protocol, which implies creating, distributing and testing these backups. This paper also presents how a good patch management should be implemented. Finally, this paper presents a new method, Ransomware 3.0 where the threat actor steals an organisations IT environment, and then destroys the local copy at the organisation to then sell it back, that is used by the threat actors, that is still uncommon knowledge, where continued research have to be conducted.

I uppsatsen utreds försäkringsskyddet för skadeståndsansvar vid dataskyddsöverträdelser. GDPR är den centrala regleringen för personuppgiftsbehandling och fastställer ett antal principer som måste upprätthållas för att den ansvarige ska få behandla personuppgifter. Bryter den ansvarige mot förordningens principer har den registrerade rätt att kräva skadestånd enligt art. 82.1 GDPR. Förordningen fastställer tre kumulativa krav som måste vara uppfyllda för att skadeståndsskyldighet ska föreligga. Det innefattar att en överträdelse av GDPR har skett, att materiell eller immateriell skada till följd av denna överträdelse har uppstått och att det föreligger ett orsakssamband mellan skadan och överträdelsen. Förordningen innehåller även en bestämmelse som tar över medlemsstaternas nationella skadeståndsrättsliga bestämmelser, vilket innebär att GDPR ska tillämpas enligt sin ordalydelse och att de kumulativa kraven enligt art. 82.1 GDPR måste följas. Det innebär att nationella skadeståndsrättsliga begrepp inte bör jämställas med begrepp som framgår av art. 82.1 GDPR eftersom begreppen har tillkommit i en helt annan kontext. Exempelvis översätts i vissa fall materiella och immateriella skador till ekonomiska och ideella skador. Begreppen är inte synonyma och bör inte tillställas samma betydelse eftersom terminologin i art. 82.1 GDPR kan misstolkas. Försäkringsvillkoren som reglerar skadeståndsskyldigheten för dataskyddsöverträdelser och som även hänvisar till art. 82.1 GDPR, innehåller i vissa fall nationella skadeståndsrättsliga begrepp och även andra begrepp som inte framgår av förordningen. Det kan leda till att kongruensen mellan villkorens utformning och förordningens ordalydelse medför tolkningsproblematik vid bedömning om skadeståndsskyldighet föreligger. Därför bör försäkringsvillkoren endast innehålla sådan terminologi som framgår av art. 82.1 GDPR. Dataskyddsöverträdelser medför oftast att en stor grupp människor lider skada varför förordningen tillåter registrerade att föra grupptalan med hjälp av en ideell organisation enligt art. 80 GDPR. Teoretiskt sett kan skadeståndsbeloppen bli högre än försäkringsbeloppen varför det i sådana fall saknas ett försäkringsskydd för grupptalan för den personuppgiftsansvarige. Försäkringsvillkoren anger däremot ingenting om att försäkringen inte täcker ett sådant anspråk. Därmed ställs försäkringsbolagen inför utmaningen att hantera sådana anspråk, varför försäkringen bör uppdateras för att möta skadestånd i en grupptalan vid dataskyddsöverträdelser. / The essay investigates insurance coverage for liability for damages in the event of data protection breaches. GDPR is the central regulation for the processing of personal data and establishes a number of principles that must be upheld for the data controller to process personal data. If the data controller breaches the principles of the regulation, the data subject has the right to claim damages under Art. 82.1 GDPR. The regulation sets out three cumulative requirements that must be met for liability for damages to arise. This includes that a breach of the GDPR has occurred, that material or immaterial damage as a result of this breach has arisen, and that there is a causal link between the damage and the breach. The regulation also includes a provision that supersedes the national tort law provisions of Member States, which means that the GDPR shall be applied according to its wording and that the cumulative requirements under Art. 82.1 GDPR must be followed. This means that national tort law concepts should not be equated with concepts as set out in Art. 82.1 GDPR as the concepts have arisen in a completely different context. For example, in some cases, material and immaterial damages are translated into economic and non-economic damages. The concepts are not synonymous and should not be attributed the same meaning as the terminology in Art. 82.1 GDPR can be misinterpreted. The insurance terms and conditions that regulate liability for damages in the event of data protection breaches and also refer to Art. 82.1 GDPR, in some cases contain national tort law concepts and other concepts that are not evident in the regulation. This may lead to a lack of congruence between the wording of the terms and conditions and the wording of the regulation, resulting in interpretation issues when assessing whether liability for damages exists. Therefore, the insurance terms and conditions should only contain terminology as set out in Art. 82.1 GDPR. Data protection breaches usually result in harm to a large group of people, which is why the regulation allows data subjects to bring a collective action with the assistance of a not-for-profit organization under Art. 80 GDPR. Theoretically, damages awarded may exceed insurance coverage, which means there is no insurance coverage for collective actions for the data controller in such cases. However, the insurance terms and conditions do not specify that the insurance does not cover such a claim. Therefore, insurance companies are faced with the challenge of handling such claims, which is why the insurance should be updated to cover damages in a collective action in the event of data protection breaches.