No description available.

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt – muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Skolan skall ge varje elev rika möjligheter att utveckla sina möjligheter att kommunicera så att varje individ får tilltro till sin språkiga förmåga (Lgr-11, s. 9).   Eftersom praktiskt taget all verksamhet i skolan förutsätter läsande och skrivande, blir det snart svårt för den som inte redan tidigt läser och skriver. I vår undersökning använder vi oss av litteraturstudier och vänder oss till specialpedagoger som dagligen arbetar med barn/elever som har läs- och skrivsvårigheter för att vidare undersöka hur dessa använder bilden som hjälpmedel. Det vi tar upp i studien är barns tidiga bildskapande, samt bild- och textförhållandet som handlar om hur barn förhåller sig och använder sig av bilder, samt bildens relation till texter i olika kontexter. Begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter behandlas. Reggio Emilias filosofi med sina estetiska läroprocesser i praktiken lyfts fram som en alternativ metod och problematiseras. I läroplanen för förskolan står det att arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Studiens resultat visar på att den största skillnaden ligger hos pedagogernas värdering av bildens funktion, men att bilden är ett viktigt hjälpmedel för barn som skall lära sig läsa och skriva.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande.   Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande.   När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön ändras. I denna uppsats kan du läsa vidare om vad man som pedagog kan göra för att se och utforma inomhusmiljön utefter barnens behov och vad både barn och vuxna vinner på det.

Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn på den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. På Reggio Emilia inspirerade förskolor benämner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fått fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön är mycket viktig när det kommer till barns lärande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lärande. Det är viktigt med en föränderlig miljö på förskolan tycker dessa pedagoger. Även rummets utformning tycker dessa pedagoger är väsentlig. Rummet ska tala sitt tydliga språk. Tillgängligheten av materialet är en förutsättning för barns lärande situationer anser de tillfrågade pedagogerna. Miljön har med andra ord en relativt stor betydelse när det kommer till barns lärande och meningskapande i alla fall om jag tittar på de resultat jag fått fram av de sex intervjuade förskolepedagogerna på förskolan Regnbågen.

The aim of this graduate essay is to elucidate and compare the approach to learning that emerges in texts about the two educational practices Montessori and Reggio Emilia. The guiding research questions in this study are: What do Montessori and Reggio Emilia that learning is about? The mean Montessori and Reggio Emilia that learning goes to? How do you describe the Montessori and Reggio Emilia justification why it is important to learn?  Through a poststructural theoretical framework and text analysis the study focused on what has been written about learning in the traditions of Montessori and Reggio Emilia. The results of the study indicate that both Montessori and Reggio Emilia look at the child in a similar way in which the child have the desire to explore and learn. Both pedagogy traditions think that the child will develop into independent people who can change society in the future for the better and with a democratic basis. The study also reveals how the Swedish curriculum (Skolverket, 98/10) is inspired both by the Reggio Emilia and Montessori traditions through describing how preschool should stimulate and challenge the child's development and learning, utilize and strengthen the interests of children to learn to conquer new experiences, knowledge and skills.

InledningBarns intresse för språk och skriftspråk i förskolan är anledningen till vårt intresse för denna studie. Att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi tar tillvara barns naturliga nyfikenhet för bokstäver. Vår bild av denna pedagogiska filosofi är att de har ateljéer som stimulerar skapandet hos barnen, men att de har mindre fokus på skriftspråket.SyfteSyftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger inom Reggio Emilia filosofin beskriver sitt arbetssätt med att stimulera barns intresse för skriftspråket, i åldern 1-5 år.MetodI denna studie har vi valt att använda en fenomenografisk forskningsansats, en kvalitativ undersökning med fokusgruppsintervjuer som redskap. Vi kan med denna metod tolka deltagarnas tankar och uppfattningar om ett visst ämne, där fokus har varit på deras olika uppfattningar, det vill säga variationen i hur de förstår ämnesområdet.ResultatResultatet visar på att pedagogerna arbetar aktivt med att stimulera och utmana barns verbala språk och språkutveckling, men vi upplevde att pedagogerna inte arbetade så medvetet med skriftspråket. De nämnde att den verbala kommunikationen mellan barn och mellan barn och vuxen främjar barns språkutveckling. De använder många olika material på ett varierande sätt för att tillgodose alla barns olika sätt att närma sig skriftspråket. Pedagogerna använder både helordsmetoden och ljudningsmetoden i sitt arbete med barnen. De påtalar vikten av att använda språklekar som ingår i den dagliga verksamheten, såsom rim och ramsor, högläsning, återberättande och sång.

Syftet med föreliggande studie är att öka förståelsen kring musicerandets villkor i förskolan. Frågorna som väglett studien är: Vad hindrar pedagogerna att iscensätta musicerande i förskolan? Vad befrämjar musicerande i förskolan? Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjufrågor. I studien används begrepp från det socio-kulturella och det postmoderna perspektivet samt Reggio Emilias filosofi. Tre teman identifierades, pedagogens hinder för musicerande, miljöns musicerande villkor och pedagogens musicerande villkor. Resultatet visar att hinder uppstår inom musicerandet och detta kan ses utifrån olika aspekter.  Resultatet visar också att pedagogerna förespråkar att musiken är viktig i verksamheten, men att det krävs viss kompetens för att tillämpa den på ett meningsfullt sätt. Villkor för musicerandet blir då: att lärarutbildningen ser till att förskollärarna har tillräcklig med kompetens för att ha musik i verksamheten; att musikalisk kompetens likställs med den kompetens en ateljérista har inom bild och skapandeämnet; att reflektera kring den pedagogiska musikmiljön; undanröja hinder och skapa möjlighet för att musicera.

Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare som arbetar Reggio Emilia-inspirerat ser på Reggio Emilia-filosofin samt hur de uppfattar barns lek och sin egen roll i barns lek i förhållande till filosofin. Vi valde kvalitativa intervjuer som metod där vi intervjuade sju förskollärare som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Resultatet efter databearbetningen visar att alla förskollärare i stort sett har en liknande syn på vad Reggio Emilia-filosofin innebär för dem. De arbetar exempelvis utifrån barnens intressen och ser barnet som kompetent. Samtliga förskollärare anser att lek är viktigt för barnen. Några lyfter fram hur de inte ser skillnad på att leka och lära medan andra vill använda leken som ett verktyg till att utveckla olika förmågor hos barnen. De betonade framförallt miljön som en stor del i både Reggio Emilia-filosofin och till att stimulera barnens lek. Flera förskollärare lyfte fram att miljön ska vara utmanande, estetisk och vacker. Samtliga hävdade att de både ska vara observerande och deltagande i leken beroende på situation. Resultatet visar dock att förskollärarna väljer att närvara och observera mer i leken än att delta.

<p>Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan. De flesta föräldrarna uttryckte att det var bådas ansvar att föräldrasamverkan initieras. Alla föräldrar nämnde stressig miljö som ett hinder för samverkan och naturliga möten i verksamheten. Några föräldrar kände att de inte fick tillräckligt med daglig kontakt med personalen. Föräldrarna var över lag nöjda med informationen de fick om och från verksamheten samt om deras barn.</p>

Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan. De flesta föräldrarna uttryckte att det var bådas ansvar att föräldrasamverkan initieras. Alla föräldrar nämnde stressig miljö som ett hinder för samverkan och naturliga möten i verksamheten. Några föräldrar kände att de inte fick tillräckligt med daglig kontakt med personalen. Föräldrarna var över lag nöjda med informationen de fick om och från verksamheten samt om deras barn.