<p>Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka rektorers syn på arbetet med åtgärdsprogram, att se vilka rutiner som finns vid upprättande av dokumenten och att ta reda på om det finns likheter, respektive olikheter vid rutiner och upprättande av åtgärdsprogram, beroende på vilket stadium rektor ansvarar för. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun där 48 rektorer besvarat en enkät.</p><p>Resultatet visar att det finns likheter vid upprättande av åtgärdsprogram, kring rutiner och innehåll i dokumenten. Ytterligare likheter som framkommer är viss fokusering på individnivå liksom att elevens styrkor och svårigheter skrivs fram i dokumentet. Att åtgärdsprogrammet beskriver elevens situation på gruppnivå verkar inte vara så vanligt förekommande och det råder en viss tveksamhet när det gäller utformningen på organisationsnivå.</p><p>När det gäller elevens delaktighet så visade resultatet att elevens ansvar tydliggörs i åtgärdsprogrammet men att elevens syn på sin skolsituation inte var lika vanligt förekommande när dokumenten skrevs fram.</p><p>Vårdnadshavares delaktighet skiljer sig åt i grupperna. I de lägre åldrarna anser rektorerna att vårdnadshavares synpunkter tas tillvara och att deras ansvar framgår. I HÅ-gruppen framkommer vårdnadshavarnas ansvar medan synen på barnets skolsituation inte tillvaratas, i lika hög grad som i de lägre åldrarna.</p><p>Rektors ansvar för att det ska finns en tydlig organisation för arbetet kring ÅP verkar de lägre åldrarna ha mer upparbetade rutiner för än vad rektorer i de högre åldrarna har, framför allt när det gäller ansvaret för att utredningen genomförs.</p><p>Rektorer som ansvarar för de lägre åldrarna anser, till viss del, att deras personal fått utbildning i hur man skriver åtgärdsprogram, vilket inte alla rektorer för de högre åldrarna var eniga om. Men det framkommer, att det finns en vilja och medvetenhet att förbättra arbetet kring åtgärdsprogram bland rektorerna och att det pågår ett arbete kring de riktlinjer som kommunen arbetat fram vid upprättande av dessa dokument.</p>

<p>Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare. Rektorerna själva anser sig inte hinna med allt det som de skulle vilja prioritera. Tiden räcker inte till och i stället arbetar de mest med resursfördelning, tjänstefördelning, lokalfrågor m.m.</p>

<p>Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna. Deltagare i nätverket är forskare från högskolan, personer från kommunerna, vilka arbetar med skolutveckling samt representanter från berörda fackförbund.</p><p>Forskningen har hittills, till största del, utgått från de nya lärarnas egna uppfattningar om sin situation. Under en nätverksträff uppkom dock önskemål från en deltagande kommun om ökad kunskap kring hur rektor ser på de nya lärarnas situation, grundat kring det ansvar de har. Utifrån denna nya och intressanta vinkling valdes detta forskningsområde inför föreliggande examensarbete. Med anledning av att området är relativt outforskat sågs även möjligheten att bringa, åtminstone en liten mängd, ny kunskap. Då förslaget på forskningsområde kom från en kommun kom examensarbetet att få en uppdragsgivare på förvaltningsnivå.</p><p>Syftet, att studera hur rektor ser på nya lärares första tid i yrket, formulerades av uppdragsgivaren och författaren tillsammans. Som avgränsning av syftet formulerades tre frågeställningar, hur ser rektor på nya lärare, hur ser rektor på nya lärares kompetens och hur tänker rektor vid anställning av nya lärare?</p><p>Undersökningens karaktär är en fallstudie av samtliga 17 rektorer i X kommun. Rektorerna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Svaren har därefter skrivit ned på papper, dock inte ordagrant. Utifrån utsagorna har sedan resultatet utarbetats. Detta har redovisats inom respektive frågeställning.</p><p>Resultatet visar att rektorer har en god bild av de nya lärarnas arbetssituation. I de flesta fall erbjuds mentor, enligt det framarbetade avtalet med förvaltningen i kommunen. I övrigt erbjuder de inget nämnvärt stöd. Vid rekrytering är det arbetslagets sammansättning som är den tyngst avgörande faktorn. De flesta av rektorerna tänker inte annorlunda vid anställning av en ny lärare jämfört med en erfaren trots att det är väl medvetna om vilken arbetssituation de möter. För att få en förståelsegrund till resultatet har relevant litteratur kring rektorsrollen, rektors kontext, rektorsyrkets historiska utveckling samt arbetslagslitteratur bearbetats. Lundgren, Svedberg, Arfwedson samt Hallerström är exempel på författare som nyttjats för detta.</p>

<p>This work is a study of how the principal's educational leadership designs in two different forms of organization. I have chosen to do a comparative study between how two headmasters identify educational leadership, and to what level they feel they can act as educational leaders in their school. The comparison is made between two educational organizations, and two principals’ image, one in Sweden and one in New Zealand. I have chosen interview as method and I have only two respondents on the grounds that is the person's unique perception I want to bring into focus. Since the study is small and the respondents are few I have not been able to draw any general conclusions. But under the circumstances and results of my study I have drawn my own conclusions about what educational leadership means and what impact the organization has for the rector to serve as educational leaders. Succinctly, this can be expressed as follows; Being an educational leader and to exercise educational leadership is about you as president in all your decisions based on what is best for students. And about the organization I have come to the conclusion that it does not make much difference to the principal's ability to function as educational leaders, however, is the organization that sets up guidelines for how the head teacher designs his or her educational leadership.</p>

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare. Rektorerna själva anser sig inte hinna med allt det som de skulle vilja prioritera. Tiden räcker inte till och i stället arbetar de mest med resursfördelning, tjänstefördelning, lokalfrågor m.m.

Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna. Deltagare i nätverket är forskare från högskolan, personer från kommunerna, vilka arbetar med skolutveckling samt representanter från berörda fackförbund. Forskningen har hittills, till största del, utgått från de nya lärarnas egna uppfattningar om sin situation. Under en nätverksträff uppkom dock önskemål från en deltagande kommun om ökad kunskap kring hur rektor ser på de nya lärarnas situation, grundat kring det ansvar de har. Utifrån denna nya och intressanta vinkling valdes detta forskningsområde inför föreliggande examensarbete. Med anledning av att området är relativt outforskat sågs även möjligheten att bringa, åtminstone en liten mängd, ny kunskap. Då förslaget på forskningsområde kom från en kommun kom examensarbetet att få en uppdragsgivare på förvaltningsnivå. Syftet, att studera hur rektor ser på nya lärares första tid i yrket, formulerades av uppdragsgivaren och författaren tillsammans. Som avgränsning av syftet formulerades tre frågeställningar, hur ser rektor på nya lärare, hur ser rektor på nya lärares kompetens och hur tänker rektor vid anställning av nya lärare? Undersökningens karaktär är en fallstudie av samtliga 17 rektorer i X kommun. Rektorerna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Svaren har därefter skrivit ned på papper, dock inte ordagrant. Utifrån utsagorna har sedan resultatet utarbetats. Detta har redovisats inom respektive frågeställning. Resultatet visar att rektorer har en god bild av de nya lärarnas arbetssituation. I de flesta fall erbjuds mentor, enligt det framarbetade avtalet med förvaltningen i kommunen. I övrigt erbjuder de inget nämnvärt stöd. Vid rekrytering är det arbetslagets sammansättning som är den tyngst avgörande faktorn. De flesta av rektorerna tänker inte annorlunda vid anställning av en ny lärare jämfört med en erfaren trots att det är väl medvetna om vilken arbetssituation de möter. För att få en förståelsegrund till resultatet har relevant litteratur kring rektorsrollen, rektors kontext, rektorsyrkets historiska utveckling samt arbetslagslitteratur bearbetats. Lundgren, Svedberg, Arfwedson samt Hallerström är exempel på författare som nyttjats för detta.

Vår uppsats handlar om hur en invandrartät och icke invandrartät skola arbetar för att förbättra elevernas skolprestationer vad gäller betygen. Då den ena skolan är invandrartät utgör svenska2 och modersmålsundervisningen grunden för deras kunskapsinhämtande. Eftersom denna skola har en hög andel invandrarelever får de också tillägg till grundpengen vilket ger dem större frihet att fördela resurserna inom verksamheten. Den andra skolan, som har få invandrarelever, får däremot inget tillägg till grundpengen trots att även de har elever som är i behov av stöd. Där får skolledningen istället försöka fördela resurserna på bästa vis. Metoden vi använde oss utav var kvantitativ då vi hämtade statistik genom Statistiska Centralbyrån och Skolverket. Den kvantitativa informationen från statistiken har vi tolkat genom intervjuer med rektorer på vardera skolan samt ställt kompletterande frågor till utbildningskontoret i den ena kommunen. Frågorna till utbildningskontoret behövdes för att förklara lite mer detaljerat hur de delar ut resurser till skolorna i den icke invandrartäta kommunen då detta inte kunde besvaras av skolledningen. Dessa intervjuer utgjorde den kvalitativa metoddelen i arbetet. Det vi kom fram till var att skolorna har olika slags problematik att ta itu med och tillvägagångssättet därmed blir annorlunda. Rektorerna på de två skolorna gör allt som står i deras makt för att kunna erbjuda eleverna en så god skolgång som möjligt efter de resurser som de har att fördela.

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie: Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt): Tycker rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet? Hindrar lärare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet?   Vilket stöd rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt): Vilket stöd får rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap? Vilka brister finns det i lärarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap? Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central. Undersökningen visar att rektorer ofta nämner ord som diskussion, gemenskap och förtroende. De nämner också ofta orden mål, resultat och förutsättningar när de beskriver sin organisation i förhållande till rektorns pedagogiska ledarskap. Dessa ord är alltså centrala och påverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Även om samtliga rektorer uttrycker sig med dessa ord, är det inte säkert att de omsätts på samma sätt av alla. Hur organisationen når sitt mål, kan vara olika beroende på rektorns arbetssätt och hur denne bygger upp verksamheten. / The purpose of this qualitative study is to investigate if and how teachers can support the principal’s leadership. The research will be executed from the perspective of principals.The following questions will be used in purpose to find the answers of the study:What teachers think about the pedagogical leadership (abstract):Do principals think that it is difficult to manage the pedagogical leadership?Do teachers prevent principals from managing their pedagogical leadership?What sort of backing do the principals want from the teachers regarding their pedagogical leadership?What sort of backing the principals do get (concrete):What sort of backing do the principals get from the teachers regarding their pedagogical leadership?What sort of shortages are there regarding the teachers backing of the principals leadership?The theoretical chapters of the study contain information about the principals’ juridical, administrative and economical responsibilities. The chapters also contain information about the principal’s pedagogical leadership but, also about the relation between principals and teachers. The relation between principals and teachers is important because without a relation, no leadership will exist. A relation will not exist without communication. Communication is therefore central in the existence of a relation. The survey shows that principals often use words such as discussion, togetherness and trust when describing their organization compared to their pedagogical leadership. They also mention words such as goals, results and conditions. These words are therefore essential and they influence the principal’s pedagogical leadership. Even though all principals mention these words, it is not certain that they all execute them in the same way. How the organization reaches its goal, depends on how the principal work and how the organization is composed.

No description available.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka rektorers syn på arbetet med åtgärdsprogram, att se vilka rutiner som finns vid upprättande av dokumenten och att ta reda på om det finns likheter, respektive olikheter vid rutiner och upprättande av åtgärdsprogram, beroende på vilket stadium rektor ansvarar för. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun där 48 rektorer besvarat en enkät. Resultatet visar att det finns likheter vid upprättande av åtgärdsprogram, kring rutiner och innehåll i dokumenten. Ytterligare likheter som framkommer är viss fokusering på individnivå liksom att elevens styrkor och svårigheter skrivs fram i dokumentet. Att åtgärdsprogrammet beskriver elevens situation på gruppnivå verkar inte vara så vanligt förekommande och det råder en viss tveksamhet när det gäller utformningen på organisationsnivå. När det gäller elevens delaktighet så visade resultatet att elevens ansvar tydliggörs i åtgärdsprogrammet men att elevens syn på sin skolsituation inte var lika vanligt förekommande när dokumenten skrevs fram. Vårdnadshavares delaktighet skiljer sig åt i grupperna. I de lägre åldrarna anser rektorerna att vårdnadshavares synpunkter tas tillvara och att deras ansvar framgår. I HÅ-gruppen framkommer vårdnadshavarnas ansvar medan synen på barnets skolsituation inte tillvaratas, i lika hög grad som i de lägre åldrarna. Rektors ansvar för att det ska finns en tydlig organisation för arbetet kring ÅP verkar de lägre åldrarna ha mer upparbetade rutiner för än vad rektorer i de högre åldrarna har, framför allt när det gäller ansvaret för att utredningen genomförs. Rektorer som ansvarar för de lägre åldrarna anser, till viss del, att deras personal fått utbildning i hur man skriver åtgärdsprogram, vilket inte alla rektorer för de högre åldrarna var eniga om. Men det framkommer, att det finns en vilja och medvetenhet att förbättra arbetet kring åtgärdsprogram bland rektorerna och att det pågår ett arbete kring de riktlinjer som kommunen arbetat fram vid upprättande av dessa dokument.