Syftet med min undersökning var att undersöka, beskriva och förstå hur rektorer resonerar när de skapar en specialpedagogtjänst och beslutar vilka arbetsuppgifter specialpedagogen ska ha. Vidare ville jag studera vilken roll rektorn anser att specialpedagogen har på skolan. Resultatet av undersökningen skulle sedan jämföras med vad som framgår i examens-ordningen om specialpedagogens arbetsuppgifter och roll i skolan.I undersökningen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den halvstrukturerade intervjun. Jag intervjuade sex rektorer inom grundskolan.Resultatet visar att specialpedagogernas arbetsuppgifter och roll i skolan överensstämmer, med något undantag, med vad som står i examensordningen. Det framkommer att specialpedagogerna fungerar i liten utsträckning på organisationsnivå. Jag anser mig ha fått en god förståelse för hur rektorerna resonerar när de skapar en specialpedagogtjänst och beslutar vilka arbetsuppgifter specialpedagogen ska ha.

Förväntat kunskapsbidrag: Min förhoppning är att den här studien bidrar till en fördjupad uppfattning på specialpedagogen i grundskolan. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera rektorers perspektiv på specialpedagogens yrkesroll och uppdrag i grundskolan. Frågeställningar: Vad har rektorerna i grundskolan, F-6, för förväntningar på specialpedagogen? Vad skapas det för möjligheter och svårigheter i den pedagogiska verksamheten utifrån rektorernas reflektioner kring specialpedagogens yrkesroll och uppdrag i grundskolan, F-6?Teori: Uppsatsen förhåller sig till systemteori och ett sociokulturellt perspektiv. Det systemteoretiska perspektivet riktar in sig på hur system fungerar, och hur system förändras. Ett sociokulturellt perspektiv innebär att lärandet ses som en process som sker hos individen i samspel med sin omgivning.Metod: Metoden för den här uppsatsen har utgått från en kvalitativ studie. Intervjuerna genomfördes utifrån Trosts (2010) tankar om intervjuguide. Urvalsgruppen består av fyra rektorer, där samtliga arbetar i kommunala grundskolor, F-6, i sydöstra Sverige. Bearbetningen och analysen kring datainsamlingen görs genom transkribering. Därefter följer en redovisning av datainsamlingens resultat. Presentationen av resultatet har gjorts genom olika teman med förtydligande relevanta citat. Varje tema avslutas med delanalys och tolkning av resultatet utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Resultat: Undersökningens resultat visar att samtliga informanter uppfattar specialpedagogen som en person med en fördjupad kompetens kring arbetet med barn i svårigheter och kring arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Det framkommer likaså att specialpedagogen uppfattas som ett handledningsstöd till den pedagogiska skolverksamheten. Samtliga informanter anser att det är väsentligt att specialpedagogen har förmågan att kunna samverka tillsammans med elever, föräldrar, skolpersonal och externa aktörer. Vidare har informanterna arbetslivserfarenheter av att specialpedagogen tillhör den centrala elevhälsan, vilket lyfte fram informanternas önskan om att ha tillgång till varsin specialpedagog knuten till respektive grundskola. Syftet är att informanterna efterfrågar ett rektorsstöd, där tanken är att specialpedagogen, utöver sin handledande och stödjande roll, även bistår rektor i olika arbetsområden samt ansvarar för och samordnar de elevärenden som finns på skolan.Specialpedagogiska implikationer: Genom att specialpedagogen förhåller sig på individ-, grupp- och organisationsnivå synliggörs elevens behov och förutsättningar. Konsekvensen blir när specialpedagogen har en begränsad tid på skolan om denne ingår i den centrala elevhälsan. Det vill säga om specialpedagogen arbetar mot flera grundskolor. En annan konsekvens kan vara att efterfrågan på stödinsatser är bred. Till exempel kan det uppstå att det finns flera undervisande lärare som samtidigt ber om särskild stöd till elever i svårigheter, vilket kan leda till konflikter och missförstånd i dialogen om resurser. Då gäller det för specialpedagogen att kunna möta dessa tankar på ett professionellt sätt, och ställa relevanta frågor som exempelvis vad har eleven för behov och vad för stöd behöver tillgodoses? Vidare kan den specialpedagogiska konsekvensen leda till att medarbetarna inklusive rektor inte har något förtroende för specialpedagogen. Det skulle innebära att arbetet med elever i svårigheter brister och att arbetsfördelningen inte främjar utvecklingen för den pedagogiska skolverksamheten. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det betydelsefullt att fundera över vad det får för konsekvenser när elever i svårigheter inte uppfyller de lägsta kunskapsmålen. En reflektion är att skolan behöver aktivt arbeta med inkluderande lärmiljöer, och att stödinsatserna uppnår en tillgänglighet som tillgodoser elevens behov i den utstäckning som det är möjligt. Påföljden kan bli att skolan inte uppfyller en likvärdig skolgång och då blir det bland annat specialpedagogens roll att främja ett gemensamt specialpedagogiskt förhållningssätt. För att det ska lyckas behöver det infinna sig ett förtroendekapital och mandat för specialpedagogens yrkesroll och uppdrag.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jämföra rektors respektive specialpedagogens syn på specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Vilken är specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingår i skolan ledningsgrupp? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på individanpassningen i skolan? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på integration/segregation? Och vem äger specialpedagogiken på skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger på tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse på dessa skolor. Rektorerna ser specialpedagogen som en viktig faktor i utvecklingsfrågor medan specialpedagogen ser den största vinsten i att tillvarata och ge en röst till de elever som har det lite tuffare i skolan.

No description available.

Den här studien handlar om planeringstid i förskolan med fokus på förskollärare och rektorers uppfattningar. Syftet med studien är att undersöka förskollärare och rektorers upplevelser av planeringstidens betydelse för kvaliteten på förskolans utbildning. Studien har följt den kvalitativa forskningstraditionen, vilket innebär en inriktning på vad informanterna tycker och tänker. För insamling av data genomfördes halvstrukturerade intervjuer, i dessa deltog både verksamma förskollärare och rektorer. För att analysera studiens insamlade data har en didaktisk teori använts. Denna teori har medfört att resultatet har kunnat tolkats utifrån olika relationer inom förskolans verksamhet, samt hur detta påverkar planeringstiden och kvaliteten på utbildningen. Studiens resultat visar att mängden planeringstid och innehåll varierar. Vidare visar resultatet att samtliga informanter belyser vikten av planeringstid, där majoriteten av informanterna lyfter att de har för lite planeringstid. En konsekvens av detta beskrivs vara att barnens lärande påverkas negativt samt att förskollärare känner sig stressade och otillräckliga. Förutsättningar för att planeringstid ska bidra till ökad kvalitet beskrivs i studiens resultat vara gott samarbete mellan arbetslag och rektorn. En av studiens slutsatser är att en utbildning av hög kvalitet kan skapas om alla i arbetslaget prioriterar planeringstiden och ser värdet av den.

Syftet med vår studie är att undersöka och beskriva rektorers perspektiv på samundervisning som strategi för att främja inkludering, samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer rektorerna beskriver i arbetet med att skapa förutsättningar för samundervisning. Vi använde oss av ledarskapsteori som teoretiskt perspektiv för att förstå och diskutera studiens resultat. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och det insamlade datamaterialet analyserades sedan genom tematisk analysmetod. Vi genomförde ett strategiskt urval som består av 9 informanter varav 6 är rektorer och 3 är biträdande rektorer. Samtliga arbetar i grundskolor som använder tvålärarsystem som samundervisningsmetod. Studiens resultat visar att rektorerna har en positiv syn på samundervisning som inkluderingsstrategi, där lärares kompetens och vilja att samarbeta anses vara framgångsfaktorer och schemaläggning för samplanering och lärarparens kemi påpekas som utmaningar. Studiens resultat visar dessutom att ekonomi, lokaler och stöd från ledningen är viktiga förutsättningar för att kunna bedriva samundervisning och främja inkludering. Studiens slutsats är att samundervisning i form av tvålärarskap är en undervisningsstrategi som främjar inkludering eftersom fler elever får den undervisning de behöver i det reguljära klassrummet. Det krävs dock en tydlig ledning som arbetar med att stödja lärarna och skapa förutsättningar för att få samundervisningen att fungera.

SammanfattningSyftet med vår studie är att studera hur fyra rektorers värdegrundsarbete kan analyserasutifrån några av Andy Hargreaves och Dean Finks dimensioner för ett hållbart ledarskap. I vår studie har vi valt att använda Hargreaves och Finks tre dimensioner som ”vår” teori. Som metod använder vi oss av intervjuer. Då vi värnar om rektorernas integritet för att de är offentliga personer är rektorerna anonyma i studien. Den sammanfattande analysen tyder på att samtliga rektorer tycks ha, vad det gäller dimensionerna längd och bredd, ett stort ledarskap. Djupet skiljer sig något mellan rektorerna, detta bl.a. pga. av deras anställningstid. Avslutningsvis finns en diskussion om framtida forskning och rektorns troliga framtida roll.

Närvaro är ett begrepp som ofta förekommer när skolan diskuteras. Det kan handla om elever, lärare eller rektors närvaro i skolan. Motivet med den kvalitativa studie som följer är att med begreppet närvaro undersöka rektorers påverkan på lärares arbete. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förstå hur lärare upplever och erfar närvarande rektorer. De frågor som studien söker svar på är: Hur upplever och beskriver lärare det närvarande ledarskapet? Vad innebär en närvarande rektor ur lärarens perspektiv? och Hur, ur lärares perspektiv, påverkar rektors närvaro lärarens arbete? Det teoretiska perspektivet har varit att med begreppet närvaro undersöka olika verksamhetsområden där lärares och rektorers vardag möts. För att undersöka lärares upplevelser av den närvarande rektorn gjordes ett skevt och målstyrt urval. Skolor med ett omnämnt ledarskap valdes för att få ett resultat. Efter analys visade resultatet att närvaro upplevs på olika sätt av lärare beroende på verksamhetsområde. Rektors närvaro kan delas in i två olika fält. Det ena fältet är en närvarande rektor i frågan. Det är en rektor som planerar verksamheten, strukturerar upp tiden, men som även lämnar över ansvaret till läraren. Det andra fältet är en närvarande rektor i rummet. Det är en rektor som finns fysiskt i skolbyggnaden och som kan svara på frågor i stunden. Lärarna upplever att en rektor är närvarande i rummet när denne kan ställa upp om läraren behöver det. Olika verksamhetsområden har i studien undersökts: uppstarten inför ett nytt läsår, bedömning, en vanlig arbetsdag, undervisning, nationella prov samt konflikter. I dessa verksamhetsområden är rektor närvarande på olika sätt. Slutsatsen är att rektors närvaro möjliggör för lärare att utföra sitt dagliga arbete. Den fysiska närvaron är lika viktig som den strukturella och organisatoriska närvaron. Med begreppet närvaro synliggörs hur och när lärares och rektors komplexa vardag möts.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamheten i förskolan förhåller sig till visionen en förskola för alla. Mer specifikt är att undersöka hur pedagoger, föräldrar och rektor uppfattar begreppet en förskola för alla. Tanken är även att se hur uppfattningen om visionen skiljer sig mellan pedagoger, rektor och föräldrar samt hur den aktuella förskolan arbetar för att förverkliga visionen samt vilka möjligheter och svårigheter som uppstår i förverkligandet av denna vision. Resultatet blev att alla intervjuade personer uppfattade att en förskola för alla innebar att alla är välkomna oavsett bakgrund, etnicitet, religion, sexuell läggning etc. Enligt rektorn och pedagogerna på förskolan var det viktigt att tillgodose allas behov och anpassa verksamheten så alla kan vara med. Rektorn uttalade sig om att alla barn är allas barn och man har ansvar för alla barn. I undersökningen framkom det en svårighet att uppfylla visionen då tiden för att hinna med var knapp. Föräldrarna lyfte även fram att förskolan gjorde ett bra arbete för att förverkliga visionen och att de såg utveckling hos sina egna barn. Metoden som användes för att få fram detta resultat var intervjuer med pedagoger och rektor. Föräldrarna svarade skriftligt på hemskickat formulär.