The purpose of this paper is to investigate and describe how principals in Swedish schools handle the issue concerning the participation of political parties. I want to find out a) What factors are the most  important  accordning  to  principals  when  deciding  if  political  parties  and/or  political  youth associations should be allowed in to schools or not? What are their positions on the issue? b) What does  the  process  look  like  when  schools  decide  to  invite  political  parties  and/or  political  youth associations? Who is responsible for inviting the politicians? c) How do principals view the new addition to the school law? How will it affect their work situation in the future?The study is qualitative and based on semi-structured interviews with seven principals from different schools in and around central Sweden. The main theoretical starting points are Herbert A. Simons theory of human decision making and organisational theory in the form of Michel Lipskys theory of the street-level bureaucrat. I´m also using an operationalized version of three categories highlighted by Sture Långström and Arja Virta to describe how pricipals approach the subject; the avoiders, the diggers and the tactics.My  conclusions  are  that  principals  have  a  positive  or  neutral  attitude  to  political  parties participating in schools. They percieve it as a possible tool to help shape the students into being active democratic citizens. Altough the principals are still keen on remaing in control of the day-to- day operations in the schools. Visits have to be informative for the students and a part of the regular education.  Schools  therefore  invite  more  often  for  debates  then  allow  political  parties  to  set  up tables in the corridors. Not all schools invite on a regular basis, some not at all. If schools invite it´s mostly in or around election time. Much of this can be attributed to the teachers. Principals tend to view teachers of social studies as having a special responsibility to take initiative. Teachers mostly plan invitations around election time. Therefore chances decrease that political parties also will be invited between elections.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur skolledare, i egenskap av mellanchefer, upplever sin yrkesautonomi i relation till psykosocial arbetsmiljö. Vårt examensarbete är en pilotstudie till vetenskapsrådsprojektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som leds av Wermke och Salokangas (2015). Yrkesautonomi handlar om individens självbestämmande och inflytande inom olika arbetsområden och om individens möjlighet att påverka sin arbetssituation. Detta anses vara av stor vikt för den psykosociala arbetsmiljön. För att undersöka detta utgår studien från tre forskningsfrågor; Hur autonomt upplever skolledarna sitt arbete?, Vad och vem påverkar deras autonomi? och Vad finns det för samband mellan upplevd autonomi i arbetet och de olika aspekterna i psykosociala arbetsmiljö hos skolledarna?                       Studien har en kvantitativ ansats och baseras på en enkätundersökning som besvarats av 55 skolledare. Respondenterna är från två olika urvalsgrupper, 29 av dem studerar vid Rektorsprogrammet i Uppsala och 26 av dem kontaktades genom Facebookgrupper för skolledare och rektorer. Studien använder sig av fyra domäner från Wermke och Salokangas (2016) multidimensionella modell för autonomi samt Krav- och kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) för att undersöka psykosocial arbetsmiljö. Forskningsöversikten presenterar dels studier som behandlar skolledaren, som mellanchef i skolsystemet och dels studier inom området psykosocial arbetsmiljö.                       Studiens resultat kartlägger hur skolledarna upplever sin autonomi inom olika arbetsområden samt vad och vem som påverkar autonomin. Högst autonomi upplever skolledarna inom strategiskt arbete. Över lag anser sig skolledarna ha relativt mycket autonomi, men de upplever sig samtidigt starkt styrda av högre chefer, något som är kännetecknande för en klassisk mellanchefsroll. Vidare indikerar resultatet att det finns samband mellan de två teorierna och starkast är det mellan rektorernas strategiska arbete och upplevd kontroll i arbetet. / Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany

Skolan är en relationsintensiv verksamhet där människors olikheter kan skapa motsättningar och konflikter. Dessa konflikter kan bemötas och hanteras på ett konstruktivt sätt vilket kan generera i positiva förändringar och utveckling medan en destruktiv hantering av konflikten kan ge negativa konsekvenser för dels anställda dels arbetsmiljö. Eftersom rektor är den som är ytterst ansvarig för skolans arbetsmiljö har jag velat undersöka rektorers upplevelser och erfarenheter av konflikter och konflikthantering. Syftet med studien har varit att synliggöra samt beskriva fyra rektorer på grund- respektive gymnasieskolans upplevelser och erfarenheter av arbetsplatskonflikter mellan vuxna samt konflikthantering ur ett ledarskaps perspektiv. Frågeställningar jag ville ha svar på i arbetet var: Vilket synsätt har rektorerna på konflikter? Vilka erfarenheter och upplevelser har rektorerna av arbetsplatskonflikter? Hur ser rektorerna på arbetsplatskonflikter utifrån ett ledarskapsperspektiv? Hur ser rektorernas konflikthantering ut på individ-, grupp- samt organisationsnivå? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats, vilket har gett mig möjlighet att få ta del av rektorernas subjektiva åsikter och förståelse av sin livsvärld. Mitt fokus har varit att hitta likheter och skillnader i deras uppfattningar och den valda undersökningsmetoden är intervjuer. Studiens resultat pekar på att rektorernas förhållningssätt utgår från det relationella perspektivet, där fokus är bemötande och anpassning till individ, situation samt kontext. Jag har funnit likheter i rektorernas synsätt och förhållningssätt till konflikter, medarbetare samt ledarskap. Medan erfarenheter, upplevelser, bemötande, agerande och konflikthantering visar på mer eller mindre uppenbara skillnader, beroende på att det kräver anpassning utifrån den specifika kontext, situation samt individer som rektorerna möter. Det centrala tycks vara rektorernas positiva syn och förhållningssätt till konflikter, medarbetare och konflikthantering samt intresse och mod att våga ta tag i meningsskiljaktigheter, motsättningar och konflikter. Min tolkning är att det inte fordras utbildning i konflikter/konflikthantering för att kunna hantera konflikter konstruktivt utan att det är en inlärningsprocess som sker över tid i praktiken.

Denna studie syftar till att belysa hur demokrati och dess värdering kommer till uttryck bland gymnasieelever som går Ekonomiprogrammet, deras lärare och rektor. Studien har sina utgångspunkter i Englunds (2007) samtalsdemokrati begrepp. I ett sådant perspektiv samtalar parter med varandra och försöker att komma överens även temporärt. Respekt och tolerans finns bland parter. Samtalen är dessutom lärarstyrda. Läraren initierar, leder samtalet och avslutar det när det blir behövligt.En kombination av enkät- och intervjustudie valdes för denna studie. Enkäter möjliggjorde att jag samlat mer än 50 ekonomi- och handelselevers åsikter om elevinflytande. Dessutom svarade femton lärare som undervisade dessa elever på lärarenkäten. Intervju med rektorn på Ekonomiprogrammet och två förstelärare som har arbetat med elevinflytande har bidragit till en djupare analys hur demokrati uttrycks på skolan.Analys av resultaten visar bland annat att demokratiska arbetsformer är tidskrävande för lärare som är ansvariga för både överföring av ämneskunskaper och demokratiska värderingar. Dessutom finns olika verktyg, kursvärderingar exempelvis, i skolan som underlättar för skolledningen att öka demokrati i skolan. Återkoppling som ett viktigt element för elevernas demokratiska upplevelse presenteras som en kompletterande parameter till Englunds fyra kännetecken på samtalsdemokrati.

The purpose of this study is to investigate how school principals view frame factors effect on musical education. Previous studies indicate that music teachers find that frame factors as classrooms, musical equipment and group sizes influence which musical activities they can use. The individual pedagogue can also be seen as a frame factor. The method of this study is semi structured interviews with six school principals. These interviews show that the school principals think that their schools have the required means to provide musical education in secondary school. The principals say that they often have possibility to make investments in the musical education after a dialogue with the school’s music teacher. All school principals stress that the particular pedagogue is the most important frame factor. / Syftet med studien är att undersöka hur rektorer ser på ramfaktorers påverkan på musikundervisningen. Tidigare forskning visar att musiklärare upplever att ramfaktorer som lokaler, utrustning och gruppstorlekar påverkar valet av musikaliska aktiviteter i undervisningen. Även den enskilde pedagogen tas upp som en ramfaktor. Studiens metod är halvstrukturerade intervjuer med sex rektorer. Studien visar att rektorerna upplever att deras skolor har goda förutsättningar att bedriva musikundervisning på högstadienivå. Rektorerna anser också att investeringar oftast kan genomföras efter dialog med musiklärarna. Samtliga rektorer i studien framhåller den enskilde pedagogen som den avgörande ramfaktorn för musikundervisningen.

Detta examensarbete har som syfte att belysa förskollärares erfarenheter i arbetet med förskolebarn i sorg. Förhoppningarna är att få en fördjupad förståelse om vad som kan påverka arbetet. De frågeställningar som ställts genomsyrar yrkesverksammas upplevelser, vilket arbetssätt som tillämpas och vad som kan påverka arbetet med barn i sorg. Bakgrunden presenterar tidigare forskning, litteratur inom området och styrlagar som berör arbetet med barn i sorg. En kvalitativ metod innefattande intervjuer har använts där sex förskollärare och två rektorer inom förskolan, har återspeglat sina upplevelser av barn i sorg. I resultatet presenteras informanternas erfarenheter, arbetssätt med barn i sorg och vikten i samarbetet med vårdnadshavare samt andra resurser inom området. I diskussion och slutsats argumenterar vi om trygghet i förskolan, bearbetningsprocessen, sanningsenliga samtal om döden, påverkan i arbetet med barn som förlorat en närstående samt barns reaktioner. Här diskuteras även krisplaner och resurser som pedagoger har till förfogande.

Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur rektorer i grundskolan reflekterar och resonerar kring sex- och samlevnad. Dessutom ämnar studien undersöka hur rektorer i grundskolan tolkar och reflekterar kring skrivelser rörande sex- och samlevnad i läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Vi vill även analysera hur rektorer översätter dessa reflektioner till det praktiska arbetet i sin skolverksamhet. De frågeställningar vi utgått från är “Hur kan rektorers reflektioner kring och tolkningar av sex- och samlevnad tolkas och förstås?”, ”Hur översätter rektorer läroplanens skrivelser utifrån sina egna reflektioner rörande sex och samlevnad i sin roll som pedagogisk ledare?” samt ”Hur blir denna översättning synlig i det praktiska arbetet i skolverksamheten?”. Studien har sin grund i semistrukturerade intervjuer med sex olika rektorer. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån översättningsmodellen och teorin om teacher agency. Det slutliga resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisningen innehåll, utformning och plats i skolverksamheten dikteras av flertalet olika faktorer. Detta tar sig i uttryck utifrån egna erfarenheter, den sociala, kulturella och materiella kontext som är skolan, yttre faktorer och styrdokument. Alla dessa faktorer samspelar med varandra och skapar en arena för handlande och genom handlandet så ges olika förutsättningar för sex- och samlevnadsundervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers syn på studie- och yrkesvägledningens betydelse i årskurs 1-6 samt hur de leder det arbetet. Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju verksamma rektorer samt en verksam biträdande rektor. I åtanke vid urvalet fanns även en önskan om att få en geografisk spridning, samt representanter av både manligt och kvinnligt kön. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar tematiserades och analyserades det insamlade materialet med hjälp av The Dots Analysis (Law & Watts, 1977), Social Cognitive Career Theory (Lent, Hackett & Brown, 2002) samt careership-teorin (Hodkinson & Sparkes, 1997). Resultatet visade att antalet aktiva och strategiska insatser på de intervjuades skolor var ganska få. Rektorerna verkade medvetna om de nationella styrdokument som finns beträffande studie- och yrkesvägledning. Vidare ansåg rektorerna att studie- och yrkesvägledning är viktigt för barnen.

Studiens syfte är att bidra med en översikt av hur rektorer beskriver sitt pedagogiska ledarskap i fritidshemmet. De forskningsfrågor som har använts är: • Vad beskriver rektorer som viktiga kvalitéer och förmågor i det pedagogiska ledarskapet i fritidshemmets verksamhet? • Hur arbetar rektorer för att leda fritidshemmets verksamhet? En kvalitativ metod har använts när den empiriska datan har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med verksamma rektorer från olika skolområden inom samma kommun. Datan har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen har inhämtat inspiration från fenomenologin. Det som framgick i resultatet var att rektorer anser det som viktigt med en tydlig kommunikation och att personalen får vara delaktiga i beslutsfattning. De påtalar även vikten av att lyfta fritidspersonalens kompetenser och att detta kräver en förkunskap om fritidshemmets verksamhet. Rektorerna berättar att de delegerar ansvar och vill fungera som ett stöd i strävan på en självorganisering.

Sammanfattning/Abstract Håkansson, Yvonne och Olsson, Maria (2022). Om mandatet att driva elevers läsutveckling Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag handlar om hur speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling arbetar i skolutvecklingssammanhang för att utveckla elevers läsförmåga samt beskriva vilka konkreta arbetsuppgifter specialläraren arbetar med för att utveckla elevers läsning. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur några speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling arbetar i skolutvecklingssammanhang för att utveckla elevers läsförmåga samt beskriva vilka konkreta arbetsuppgifter specialläraren arbetar med för att utveckla elevers läsning. Frågeställningar: 1. Hur kan speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling bidra med sina fördjupade och specialiserade kunskaper i arbetet med att utveckla elevers läsning?2. Vilka förutsättningar ges speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling för att driva skolutvecklingsuppdrag med syfte att utveckla elevers läsning? Teori Studiens teoretiska utgångspunkter är professions- och organisationsteorin. Organisations- och professionsteoretiker som använts är Abbott (1988), Blossing (2003), Brante (2009), Jacobsen (2013) och Holmqvist (2021). Metod Undersökningen är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex rektorer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultat Studiens resultat visar att speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling primärt undervisar elever enskilt eller i mindre grupp. Speciallärarna beskriver att uppdraget innehåller en mängd olika arbetsuppgifter, mer eller mindre relevanta för uppdraget. Ingen av speciallärarna har en given roll som skolutvecklare, vilket inte ses som eftersträvansvärt. Rektorernas svar tyder på att speciallärarens huvudsakliga uppgift är det elevnära arbetet men poängterar en önskan om att ta tillvara speciallärarens kompetens på skolövergripande nivå. Enligt speciallärarna används specialiseringskunskaperna oftast på individnivå. Arbetet med eleverna fokuseras på att screena elevers avkodningsförmåga och läshastighet. Att screena och följa upp resultatet, ses som en specialistkompetens. Uppdraget formas utifrån screening-resultaten. Handledning och pedagogiska samtal är ett nytt och lite känsligt uppdrag men som på vissa skolor gett goda effekter i verksamheten. Screeningar anges som grund för samtal, testresultat ger legitimitet åt samtalet. Ingen av informanterna beskriver hur en speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling arbetar proaktivt eller bidrar inom skolans befintliga utvecklingsområde. Svaren från speciallärarna tyder på att de står tillbaka och förstelärarna och specialpedagogerna tar över utvecklingsarbetet trots att speciallärarna observerar brister i elevernas läsundervisning. Rektorerna nämner att förstelärare och specialpedagoger leder skolutvecklingsuppdragen, om specialläraren är intresserad får de vässa armbågarna. Specialpedagogiska implikationer Studien visar att rektorerna har en vision att speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling ska vara en del av arbetet inom läs- och skrivområdet. Om fler elever ska nå läsframgång behöver elevernas läsutveckling bli hela skolans angelägenhet. Ett sätt att lyckas med detta är att specialläraren finns med i de forum där skolutveckling planeras och att specialläraren både får och tar mandatet att driva skolutveckling gällande språk-, skriv och läsutveckling. Nyckelord handledning, läsning, rektor, skolutveckling och speciallärare