SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn på traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare är studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med genus, utifrån formuleringarna i läroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och två rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utläsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna. Eftersom det saknas en gemensam definition kring begrepp kopplade till genus i styrdokumenten kan detta leda till en stor tolkningsfrihet hos gemene pedagog. Informanterna saknar teoretiska kunskaper om genus och detta kan förklaras med bristande utbildning och kompetensutveckling.

SammanfattningAsadi, Elize & Serwanga, Caroline (2017). ”Vilka förutsättningar behövs” En studie kring vad som påverkar specialpedagogens handledningsarbete. “What conditions are needed”A study of what affect the special education supervisor's work. Malmö: Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund och syfteUnder vår specialpedagogiska utbildning läste vi en kurs som hette ”Att leda professionella samtal” som väckte vårt intresse för handledning. När vi har arbetat på olika arbetsplatser har vi sett att handledning från specialpedagogen förekommit i olika utsträckning oberoende av när de har utbildat sig. Vi är nyfikna på varför specialpedagogerna arbetar med handledningsuppdraget olika mycket. Utifrån det har vi konstruerat syftet med denna studie som är att undersöka vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Med studien vill vi bidra med kunskap för oss och andra specialpedagoger om vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Till vår hjälp använde vi oss av följande två frågeställningar:-Hur uppfattar specialpedagogen sitt arbete kring handledningsuppdraget?-Vilka uppfattningar har specialpedagogen om vad som påverkar handledningsarbetet på medarbetar-, grupp- och organisationsnivå?Teori I studien använder vi Gjems (1997) tolkning av systemteorin där hon anser att varje system består av en grupp människor som i sin tur består av olika delar. Vi har använt oss av ordet aktör istället för del eftersom begreppet aktör tydligare anger den påverkan handlingar av olika slag på specialpedagogens handledningsuppdrag. I vår studie ser vi de olika yrkeskategorierna som exempelvis specialpedagog och rektor som olika subsystem inom det överordnade systemet, som i det här fallet är en skola. Gjems (1997) menar att aktörerna håller ihop systemet genom att samverka och stå i relation till varandra. Den ömsesidiga påverkan som sker betyder att alla handlingar och beteende får effekt på samtliga aktörer i systemen. En annan sak som kan påverka ett system är en yttre och inre struktur (Gjems, 1997). Fokus på vår studie kommer att synas genom den yttre strukturen där aktörerna i systemet anpassar sig efter omgivningen och de förutsättningar de ställs inför. Öquist (2014) är en referens som används i studien. Han anser att ledningens hållning är avgörande för hur organisationens aktörer kommer att fungera tillsammans. Han menar att ledningens uppgift är att kommunicera en övertygande bild av deras vision.MetodvalI insamlandet av empirin använde vi oss av en kvalitativ ansats där vi intervjuat sex specialpedagoger. När vi fick bekräftelse på att deltagarna kunde delta i vår studie skickade vi ett missivbrev samt en intervjuguide till dem. Intervjuguiden var ett stöd för oss som intervjuade och ett sätt att skapa förtroende hos informanterna. Intervjuguiden gav informanterna möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Det insamlade materialet transkriberades ordagrant i sin helhet, dock utlämnades typiska taluttryck.Resultat och specialpedagogiska implikationerUr ett helhetsperspektiv visar resultatet att specialpedagogens förutsättningar i handledningsarbetet påverkas av många olika faktorer. Rektorns och specialpedagogens utbildning och tidigare erfarenheter har en påverkan på hur handledningsarbetet genomförs. Specialpedagogerna vars rektorer har en specialpedagogisk utbildning upplever att rektorerna har förförståelse för handledningsuppdraget. Samtliga specialpedagoger känner förtroende för sina rektorer och att de upplever att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan dem och övriga medarbetare. Förutom rektorns viktiga roll i att förmedla en tydlig vision och syfte med handledingsarbetet är de yttre faktorerna som tid, miljö och gruppindelning faktorer som påverkar specialpedagogens arbete. Samtliga faktorer kan skapa obalans i skolans olika system och därmed även påverka specialpedagogens handledning. Det visar sig att det inte bara är faktorer som ligger i våra händer som blivande specialpedagoger som påverkar hur vi kommer att arbeta med handledningsuppdraget. När vi i vår kommande yrkesprofession ska arbeta med handledningsuppdraget ska vi komma ihåg att tänka på följande: Vilka förutsättningar finns i organisationen och har rektorn tid och möjlighet att engagera sig i handledningsarbetet tillsammans med oss?Nyckelord handledning, förutsättningar, specialpedagog, rektor, skolutveckling, systemteori

Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; ”Vad är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan?”, ”vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsans uppdrag?” och ”vilken funktion har rektor i elevhälsan?” vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor. Kortfattat resulterade studien i att rektorer ansvarar för elevhälsan och fattar beslut som rör elevhälsans uppdrag samt vilka yrkesprofessioner som ska medverka. Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan är att all information kring elever behövs synliggöras i elevhälsan. Studie- och yrkesvägledare motiverar elever för framtiden som är en del av elevhälsans uppdrag. De teoretiska begrepp som analyserat empirin och genererat fram resultatet är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Begreppen är utformade av Aaron Antonovsky som grundar sig i KASAM teorin. Meningsfullhet analyserar vad det finns för meningsfullhet i studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begriplighet analyserar rektors funktion i elevhälsan och hanterbarhet analyserar vilka handlingsvägar studie- och yrkesvägledare använder sig av i elevhälsan.

Titel: Rektor – skolans pedagogiska ledare.En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare.Det övergripande syftet är att försöka få en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och då utifrånrektors egen horisont. Problemet preciseras på följande sätt: Hur leder rektor skolan som pedagogiskledare? Problemet består i att försöka tolka, analysera och förstå rektors uppfattning av sitt uppdragsom pedagogisk ledare. Fokus ligger på rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare.En inventering av statens krav och förväntningar på rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar,regeringens skrivelser och statliga utredningar. Kommuners krav och förväntningar - så som deframkommer i platsannonser och i skolplaner - beskrivs. Samhällsansvaret för rektors utbildning tasupp. Skolverkets granskning av hur rektor genomför sitt uppdrag inleder litteraturgenomgången.Förhållandet mellan begreppen chefskap och ledarskap diskuteras. Ledarskap ur olika perspektiv lyftsfram.Studien angriper problemet utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Intervjun användes förinsamling av data; 14 rektorer intervjuades.Resultat; beskrivningskategorier:Flanören. Att vara Flanör innebär att påverka genom att finnas med ute i verksamheten - medundantag för planerade klassrumsbesök. Det handlar om att påverka medarbetarna på ett informelltsätt. Detta kan ske i t.ex. personalrummet eller i rasthallen.Såningskvinnan agerar strategiskt; det finns en klar avsikt med hennes agerande: enförändring/förbättring av verksamheten är målet. Hon vet emellertid inte på förhand vad som islutänden blir resultatet av hennes agerande, men hennes agerande avser att leda till förbättring avverksamheten.Följaren tar del av vad som är på gång i verksamheten, i arbetslagen och på enheten. Hon fångar uppidéer och lyfter fram dem i ljuset. Hon vet att alla ”goda” idéer inte behöver komma från henne, ochhon är tillräckligt klok att inte stå i vägen för dessa idéer. Tvärtom, hon hjälper till att rasera hinder förutveckling av verksamheten.Förebilden ser sig som förebild i sitt agerande inför medarbetarna. Förebildligheten gäller att ihandling visa sitt förhållningssätt till andra människor, förebildligheten gäller när hon planerar ochleder pedagogiska möten och samtal med medarbetarna.Relationsbyggaren arbetar på att försöka skapa goda relationer till och mellan medarbetarna. Hon sertill att medarbetarna får gemensamma upplevelser genom att de t.ex. gör icke-vardagliga händelsertillsammans och genom att skolan bygger traditioner. Medarbetarsamtal lyfts fram som en viktigrelationsskapare mellan medarbetare och skolledare.Studierektorn planerar kompetensutvecklingsdagar för medarbetarna; hon ser till att det finns en rödtråd i den kompetensutveckling som planeras.Läraren leder direkt medarbetarnas lärande; hon skriver frågeställningar att samtala om, hon föreläser.Lärande ledare handlar om rektor som lärande person. Det rör sig om lärande i mötet med andramänniskor; det rör sig om rektorsutbildning, om nätverk, konferenser etc.Problemlösaren reagerar på oförutsedda händelser; de kan vara av två slag: det kan vara problem somlöses under dagen (t.ex. en lärare ber rektor att samtala med någon elev som enligt läraren missköttsig) eller sådana som kräver ett långsiktigt och tålmodigt arbete (t.ex. konflikter i personalgruppen).Den pedagogiska administratören använder organisation och budget som pedagogiska verktyg.Elevstödjaren deltar i arbetet med elever som hamnat i svårigheter och som har rätt till stöd. Hon följerarbetet på nära håll och kontinuerligt.Demokraten samarbetar med medarbetarna när det gäller planering av kommande läsårs pedagogiskakonferenser, vid budgetarbete och vid framtagande av lönekriterier osv.Stöttan stödjer och handleder medarbetarna.

Studie- och yrkesvägledning är ett frågetecken för en del människor, vi som blivande studie och yrkesvägledare har märkt detta i konversation med människor vi möter. Hur studie- och yrkesvägledningen styrs och organiseras är något som vi inte hittat tidigare forskning kring. Studiens syfte är att undersöka implementeringen av skollagen genom att undersöka hur rektor styr och organiserar studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Studiens frågeställningar är följande:1. Hur planerar, utvärderar och utvecklar rektor arbetet med studie- ochyrkesvägledningen på grundskolan?2. Hur ansvarsfördelar rektor arbetet och hur samordnar rektor samarbetet mellanpersonalen i arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan?3. Hur styr rektor arbetet med kontinuerlig vägledning på grundskolan?4. Hur styr rektor vägledningen utefter elevers behov av vägledningssamtal?Vi har i studien använt implementeringsteori som teoretisk utgångspunkt för att analysera resultatet och implementeringen av Skolverkets allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning. Vi har använt en kvalitativ i form av intervjuer med sex grundskolerektorer. Studien visar på att de flesta av rektorerna inte arbetade med att planera, utvärdera eller utveckla studie- och yrkesvägledningen på skolan även fast att de uttryckte vilja för det och visade på förståelse av innebörden i de allmänna råden. Studien visade också på att det oftast var studie- och yrkesvägledarna som startade initiativet i att skapa ett samarbete mellan dem och lärarna på skolorna eftersom rektorerna ansåg att det fanns en distinkt skillnad i deras arbetsuppgifter utifrån deras yrkesprofessioner. Den kontinuerliga vägledningen på skolorna lyste med sin frånvaro trots att rektorerna visade på förståelse för betydelsen. Slutligen så visar studien på att rektorerna på samtliga skolor visade på att de kunde, ville och förstod att de skulle ge eleverna, var och en med sitt behov, vägledningssamtal.

Syftet med studien är att undersöka vilka delar i specialpedagogutbildningen som specialpedagogen får användning av när denne kommer ut och arbetar i skolan. Får specialpedagogen arbeta med det som han/hon är utbildad i eller är det något helt annat som väntar? I litteraturgenomgången behandlas områden som specialpedagogisk kompetens, specialpedagogens samarbete med rektor/lärarna samt vilka elever som har rätt till specialpedagogisk undervisning och var den bedrivs. Ett systemteoretiskt angreppssätt har använts för studien. Det är en teori som ser på hur systemens olika delar påverkar och står i relation till varandra och hur människors relationer får systemet att hålla ihop.Studien utgörs av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och resultaten baseras på svaren från fem till viss del slumpvis utvalda högstadierektorer samt en gymnasierektor. Undersökningen indikerar att rektorer i stora drag vet vilken kompetens som specialpedagoger besitter men att han/hon inte alltid använder den fullt ut. Orsakerna till detta beror till del på att vissa rektorer inte tycker att skolan är betjänt av hela kompetensen, och till del på en ovana att nyttja den. Under begränsade resurser blir det ofta att traditionell individuell hjälp i form av specialundervisning prioriteras. Undersökningen visar dock att en tredjedel av de intervjuade rektorerna, i varierande grad, drar nytta av specialpedagogens hela kompetens, men majoriteten gör det alltså inte. / Six headmasters views on special educators task in school

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriseradeefter syn på fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idagpå deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren förfritidspedagoger.

Meningsfull fritid förekommer som begrepp i skollagen för att definiera fritidshemsverksamheternas arbete, men samtidigt är det något som vi inte tycker lyfts fram tillräckligt mycket ute i verksamheterna och i utbildningen. Syftet med denna studie har varit att uppmärksamma den meningsfulla fritiden på fritidshem ur ett vuxenperspektiv, med utgångspunkt i fritidspedagogers och rektorers synsätt på begreppet. Haglunds (2009) studie om fritid, Saar, Löfdahl och Hjalmarssons (2012) studie om fritidshemsverksamhet, samt Franzéns (2005) studie om ledarskap har använts som vetenskaplig grund för analysen. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med fritidspedagoger och rektorer på tre olika skolor, i tre olika kommuner. Resultatet av vår analys visar att barnen osynliggörs när en meningsfull fritid ska planeras på fritidshemmen, det finns en enighet av vad en meningsfull fritid är på skolorna och att en tydlig rektor gör att fritidspedagogerna känner sig säkrare i sitt arbete.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida skolor, utifrån rektorers perspektiv som dess pedagogiska ledare, arbetar med integration. Vi fokuserar på hur skolorna enligt rektorer förhåller sig till styrdokument och elevpopulationen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju högstadierektorer på sju olika skolor i en utvald kommun. Vårt teoretiska utgångsläge inbegriper ett sociologiskt förhållningssätt till våra empiriska data. Huvudresultatet i uppsatsen är att eleverna i den undersökta kommunen inte får likvärdig utbildning eftersom det på skolorna saknas handlingsplaner och mål för hur integrationsarbetet skall fortlöpa, vilket försvårar elevernas möjligheter att möta samhället.

In the marketized school system in Sweden, upper secondary schools compete for students. The principal is responsible for the school and the principal’s leadership actions are crucial for school and staff development. The purpose of this thesis was to explore and analyse the leadership actions of five principals responsible for upper secondary schools in rural areas, characterised by several years of a decrease in student enrolment. The empirical data was sampled through semi-structured interviews and analysed from an ecological approach to agency, which considers the principal's leadership actions in the interaction between individual capabilities and contextual factors (structural, material, and cultural factors), as well as temporal dimensions. The research questions were: What do the principals emphasize as important leadership actions to manage their current situation? How do they consider and justify these actions? In what ways are the principals' leadership actions enabled or hindered by cultural, structural, and material factors? How do the significance of past experiences and expectations for the future emerge when the principals talk about their leadership actions?The most significant leadership actions underlined by the principals involve ensuring the quality of education through necessary organisational changes, establishing effective collaborations and interactions with the local community, creating structures for new initiatives, and adapting to changing conditions and expectations of performance.The study concludes that principals can use their leadership actions to influence internal contextual factors within the school's organisation to achieve agency. However, when it comes to external contextual factors (outside the school), such as segregation or local structures in the municipality or declining student enrolment, the principal's room for action is very limited. All in all, the principals' opportunities to achieve agency in solving the critical situation of the school is thus limited, but as this study has shown, they rely on and enact a range of different leadership actions to maintain quality of education and ensure survival of the school.