Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat. I syfte att identifiera dominerande forskningstraditioner och trender inom området ”pedagogiskt ledarskap” har jag studerat framför allt svenska texter, men också internationella, om skolledning. Litteraturen har avgränsats till tidsperioden 1990-2011 samt svenska och anglosaxiska texter. Resultatet, som presenteras i en forskningsöversikt, visar att pedagogisk ledning kan utövas på flera nivåer och i olika organisationer. Det pedagogiska ledarskapet i skolan tecknar konturerna av den framgångsrike rektorn och rektorn som inte lever upp till förväntningarna. Orsakerna till varför rektor inte lever upp till förväntningarna om det pedagogiska ledarskapet kan ses utifrån fyra perspektiv; rektor har inte kunskaper och kompetens, rektor får tolka själv, rektor har inte kontroll samt rektor befinner sig i korstryck. Inom det beskrivna perspektivet att rektor får tolka själv ges exempel från de dimensioner av pedagogiskt ledarskap, som finns beskrivna i den genomgångna litteraturen.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få större förståelse för förhållandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan använda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar: - Vilka krav upplever mellanchefen från personal, ledning, samhälle och sig själv? - Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande? - Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress? Metod Studien består av en kvalitativ undersökningsmetod där sex chefer har intervjuats angående rollen som mellanchef. Fem av dem ingår och en har tidigare ingått i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats ordagrant vilket gör att data inte sorterats ut innan analys och tolkning. De har bearbetats genom upprepad genomläsning av det transkriberade materialet och sedan sammanfattats var för sig. Relevanta tankegångar och citat för frågeställningarna har därefter plockats ut. Vidare kopplas materialet ihop med de teoretiska modeller kring ledarskap och stress som studien grundar sig på. Resultat De övergripande kraven från mellanchefens olika relationer består av att personalen vill bli sedda, från ledningen att budgeten ska hållas samt administrativa krav och från samhället att verksamheten ska följa de riktlinjer som är uppsatta. Kraven mellanchefen har på sig själv handlar om att uppfylla de krav som ställs från personal, ledning och samhälle samt att inte kräva mer av sig själv än att göra sitt bästa. Orsaker till känsla av upplevd stress är det administrativa arbetet, att det dyker upp oväntade saker som ska göras eller lämnas in, ekonomiska krav samt att balansera och motsvara alla krav som ställs ifrån de relationer en mellanchef har. Slutsats Motstridiga krav och förväntningar samt brist på kontroll kan ge upphov till upplevd stress. Som mellanchef krävs strategier för att hantera problematiken och hitta en balans i tillvaron. Strategierna kan bestå av prioritering, planering, gränsdragning, stöd, reflektioner, "gilla läget", koppla bort arbetet samt göra saker som skapar må bra känslor.

Ledarskapet i skolan är omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast på resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan består i optimal måluppfyllelse för alla elever som får sin utbildning där. Då har inställning och attityder till barn i behov av särskilt stöd en stor betydelse. Det ställs höga krav på att skolans pedagoger ser möjligheter att förändra miljö, metoder, innehåll och bemötande om alla elever ska få de förutsättningar för måluppfyllelse de har rätt till. En förutsättning är att skolan som helhet har en inkluderande inställning till sitt arbete med eleverna. Rektor står för skolans ledning och måste enligt sitt uppdrag främja detta arbete. För mig har syftet med denna studie varit att undersöka om rektor har möjlighet att med sitt ledarskap förankra en inkluderande inställning i pedagoggruppen, så att den blir synlig i pedagogernas diskussioner och förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd. Om det finns stöd för att detta lyckats är min nästa fråga om det kan avläsas i åtgärdsprogrammens formuleringar. Jag har använt mig av fallstudier för att genomföra min undersökning. Fem skolor i en större kommun i södra Sverige har varit föremål för en studie i tre delar. Rektorerna på de fem skolorna har intervjuats om hur de ser på sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. På varje skola har en fokusgrupp, med  epresentanter från samtliga arbetslag på skolan, diskuterat två dilemman som om det gällt två elever på den egna skolan. Åtgärdsprogram som under en termin upprättats i två årskurser på skolan har kopierats och avidentifierats för att kunna studeras vad gäller innehåll och formuleringar. Rektorsintervjuer, fokusgrupper och åtgärdsprogram har sedan analyserats för att söka stöd för inkluderande uttryck i tal och skrift. Resultaten visar i fyra av de fem skolorna på uttryck och beskrivningar hos rektorerna som tyder på en inkluderande inställning och som också bekräftas i handlingar såsom förändringar i organisationen och utvecklingsarbete på skolan. Fokusgrupperna på dessa fyra skolor har också i sina diskussioner visat på en inkluderande inställning genom att inrikta diskussionen på förändringar av miljö, metoder, innehåll och bemötande. Däremot finns inte en sådan inställning speglad i åtgärdsprogrammen på någon av skolorna. Dessa innehåller formuleringar som till största delen är individinriktade. På den femte skolan representerar både rektor och fokusgrupp ett mer integrerande arbetssätt, där problemen och åtgärderna förläggs till den enskilda eleven.

Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå. Studiens resultat bör betraktas som lokalt betingat med tanke på dess ringa deltagarantal och dess geografiska begränsning, dock bör det finnas ett visst mått av relaterbarhet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta är viktigt att studera då elevers skolproblematik har ökat både pedagogiskt och socialt. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med rektorer från både kommunala och fristående skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de såg på det skolsociala arbetet. Studien omfattade även hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt någon förändring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som låg till grund för denna uppsats framställdes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrävande. Studiens huvudresultat och slutsats är att skolsocialt arbete idag omfattar en större del socialt arbete än tidigare, vilket tar tid och ekonomiska resurser från det pedagogiska arbetet. Vi frågar oss om detta kan vara en bidragande orsak till att kunskapsresultaten bland svenska elever har minskat. / Title: The future starts in school – Principals’ experience of managing school social work in elementary schools.The aim of this essay was to examine how five principals described their experiences of managing the school social work in elementary schools. This is important to study since student educational and social failure in school has increased. Using qualitative interviews with principals from both municipal and privately owned schools we examined how the principals’ experiences influenced the school social work. The study included how the principals described their complex professional role and if the principals had experienced any changes in the school social work over time. In the literature on which this essay was based on, school social work was described as complex and time consuming. The essay’s conclusion is that school social work today includes a lot of social work, which takes time and financial resources from the educational process. We question if this can be a contributing reason to the decrease in knowledge results among Swedish students.

Aim  The aim of the study is to, from a comparative perspective, examine principals’ view of leadership in successful schools. Questions:  How do the principals describe their own leadership? What subject positions do the principals take? Method  Three principals were interviewed in the study. The interviews lasted for about 60 minutes. The interviews were recorded and transcribed. The interviews were analyzed according to the theories of transformative and instructional leadership and also which of the three subject positions supporter, pedagogical leader and chief the principals enabled.   Results  The principals had not an entirely consistent approach to school leadership. Two of the principals spoke of leadership in accordance to the transformative theory with a focus on development and change. The third principal described his leadership in a manner more similar to the instructional theory with clear top-down approach and focus on school to be a safe place for students in a troubled area. All headmasters enabled in some degree all three subject positions however, they had one position each as they foremost enabled.  Conclusions  The headmasters’ view of leadership differs on some points which could indicate that the leadership needs to be adapted to the specific school in order to make the school and the headmaster successful. Common to all headmasters was that they had a strong commitment to the mission and students. The headmasters are taking different positions when they talk about leadership. This may be because they tend to use transformative or instructional leadership. The instructional leadership is beneficial in the beginning of the structuring of a school. In light of growing maturity in the organization, it is possible to switch to transformative leadership which gives the principal greater opportunities to work with future visions and the school's overall goals. / Syfte och frågeställningar  Studiens syfte är ur ett komparativt perspektiv undersöka rektorers syn på ledarskap i framgångsrika skolor. Frågeställningar:  Hur beskriver rektorerna sitt eget ledarskap? Vilka subjektspositioner intar rektorerna? Metod  Tre rektorer intervjuades i studien. Intervjuerna pågick under ca 60 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna analyserades enligt teorierna om transformativt och instruerande ledarskap samt vilka av de tre subjektspositionerna supporter, pedagogisk ledare och chef rektorerna intog.  Resultat  Rektorerna har inte en helt samstämmig syn på skolledarskap. Två av rektorerna talade om ledarskapet i enlighet med den transformativa teorin med fokus på utveckling och förändring. Den tredje rektorn beskrev sitt ledarskap på ett sätt som mer liknar den instruerande teorin med tydlig toppstyrning och fokus på att skolan ska vara en trygg plats för elever i ett oroligt område. Samtliga rektorer aktiverade i någon grad alla tre subjektspositioner dock hade de varsin position som de främst aktiverade.  Slutsats  Rektorernas syn på ledarskap skiljer sig på en del punkter vilket skulle kunna tyda på att ledarskapet behöver passa för den specifika skolan för att skolan och rektorn ska kunna bli framgångsrika. Gemensamt för rektorerna var att de hade ett starkt engagemang för uppdraget och eleverna. Rektorerna tar olika positioner när de talar om ledarskap. Detta kan bero på om de tenderar att leda transformativt eller instruerande. Det instruerande ledarskapet är fördelaktigt i början av struktureringen av en skola. I takt med ökande mognad inom organisationen finns det möjlighet att växla till transformativt ledarskap vilket ger rektorn större möjligheter att arbeta med framtidsvisioner och skolans övergripande mål.

Enligt skollagen ska rektorn vara huvudansvarig för sin skolverksamhet. I uppdraget ingår administrativa uppgifter och pedagogiskt ledarskap, vilket innebär att rektorn har två skilda logiker att hantera, managerialism och professionalism. Den kvalitativa undersökningen fokuserar därmed på hur det pedagogiska ledarskapet ska utövas parallellt med administrativa uppgifter där ekonomiska styrförutsättningar skiljer kommunala och fristående verksamheter åt. Pedagogiskt ledarskap ska leda till goda studieresultat hos eleverna och anses därför som viktigt. Direkt forskning om rektorns delade ledarskap har inte skett inom skolvärden men däremot inom sjukvården som har flera likheter till skolverksamhetens organisation. Inom sjukvården har professionalism och managerialism, i en så kallad hybridroll, ansetts svår för en person att klara, vilket är detsamma för rektorn. Utifrån detta undersöktes ifall det var möjligt för två personer att dela lika på rollen som rektor, ett så kallat samledarskap. Dock går det inte enligt lag att genomföra då varje skolverksamhet endast får ha en ordinarie rektor. Inslag av samledarskap kan däremot appliceras som en lösning för rektorn, genom att exempelvis delegera uppgifter till en biträdande rektor.I och med att ledningsgrupperna ser olika ut samt har olika styrförutsättningar har även utfallet blivit olika i de olika skolformerna. Inom den kommunala skolverksamheten har rektorn kunnat utöva mer pedagogiskt ledarskap då det i regel funnits en eller flera biträdande rektorer att samarbeta med och delegera administrativa uppgifter till. Detta tillskillnad från rektorer i fristående skolverksamheter som generellt är ensamma i ledningsgruppen. I de fall då rektorn är ensam i ledningen borde det därför vara bra att se över möjligheter för att tillsätta en biträdande rektor i ledningsgruppen för att verka som avlastning. Tillsättande av en biträdande rektor skulle underlätta rektorns arbete men då de fristående skolverksamheterna har ett bestående krav på att inte överskrida budgeten begränsas möjligheten att i varje enskilt fall tillsätta en biträdande rektor. / According to the Swedish school law, the principal is in charge for the school organization. The task includes administrative tasks and pedagogical leadership, which means that the headmaster has two distinct logics to deal with, managerialism and professionalism. The qualitative methodology study is focusing on the pedagogical leadership that must be exercised in parallel with administrative tasks where economic regulatory conditions are significant and differ between public and independent school activities. Pedagogical leadership should lead to good outcomes for the students and is therefore considered important. There has been no direct research concerning the principal's shared leadership within the school system but a lot of research within healthcare can be applied in this area since healthcare has several similarities to the school organization. A so-called hybrid role has within healthcare been considered difficult for one person to manage. In this role, professionalism and managerialism are combined which can be linked to the principal’s role where both logics have to be handled by one person. Based on this this study will examine whether it is possible for two people to share the role of the principal equally, a so-called shared leadership. However, it is not required by law to implement this solution when every school organization may only have one regular principal. Elements of shared leadership can, however, be applied as a solution for the principal, for example by delegating tasks to an assistant principal.Since the management teams are controlled differently the outcome has been various in diverse school systems. The principal of the public school has been able to practice more pedagogical leadership since there normally exist one or several assistant principals to whom they can delegate administrative tasks. This is different from principals in independent school organizations, which generally are alone in the management team. In cases where the principal is alone in the leadership, it should be useful to see whether there are opportunities to appoint an assistant principal to join the management team to ease the burden. The appointment of an assistant principal would facilitate the principals' work, but because of the independent schools’ permanent requirement not to exceed the budget, the possibility is limited to assign an assistant principal in each individual case.This study is written in Swedish

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillämpar anmälningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frågeställningar fokuserar på skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begränsningar samt vad de upplever behöver förändras för att underlätta arbetet kring anmälningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade någon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gå till väga när ett barn är utsatt eller när en anmälan ska göras. Studien visar att det finns behov av att se över om lärares anmälningspliktiga ansvar minskar eftersom rektorn ansvarar för anmälningarna. / <p>2015-06-18</p>

A systematic quality work is essential for anyone working in preschool, school,kindergarten and adult education to give children and students an equal education.Skollagen (2010:800) indicates that quality work should be focused on the nationalgoals of education. According to Skolverkets allmänna råd med kommentarer omsystematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) is the work to develop quality acontinuous process. Everyone's involvement and participation is therefore essential.Systematic quality work means to systematically and continuously monitor theactivities, analyze performance against national targets and based on that plan anddevelop. Although the work has been driven outside governmental policy documentssince 1997 shows, among others, Skolinspektionens audits of municipalities andschools that there is major deficiencies in the obligation to conduct a systematicquality work. It appears that more than half of the surveyed schools had deficienciesin its system quality work.This is the starting position this study takes on to and through literature review,document studies and interviews of principals is the subject problematized. The studyaims to examine how the principal manages and works with the systematic dailyquality work in the business with a view to increasing achievement. This is to giveprincipals and responsible principals an insight into the current situation ofprincipals' work with the systematic quality work.Results of the study show that in recent years there has been a positive developmentof principals' work with the systematic quality work. However, it is still the case thatdocumentation supporting the process can evolve even more.