Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar på rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. Många lärare upplever arbetsbördan för stor och så även rektorer. Detta visar på en organisation som inte mår riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrån kärnverksamheten, undervisningen. Medarbetarnas bild av organisationsutveckling behöver synliggöras. För att fokusera på skolutveckling och pedagogiskt ledarskap utifrån medarbetarnas perspektiv har jag fokuserat på relationen mellan rektor och medarbetare.  Interaktionen dem emellan kan skapa utveckling, något som är grundläggande i skolans värld. I denna undersökning har organisationsforskning och skolforskning bearbetats och analyserats tillsammans med empirin.  Empirin är samlad genom olika slags intervjuer som har sin grund i de systemteoretiska och Socialkonstruktivistiska teorierna. Dessa har även legat som grund för den analys av empirin som gjorts. Empirin visade att relationen mellan rektorer och medarbetare är god och att rektorerna utför ett pedagogiskt ledarskap. Den visade också att relationen inte användes för att utmana och utveckla medarbetarnas undervisning. Relationen var snarare till för att skapa trygghet, stabilitet och förtroende. Det pedagogiska ledarskapet som utfördes var på organisationsplan, som underlättade för medarbetarna att utföra sitt arbete. Men detta påvisades inte. Förväntningar mellan medarbetare och rektorer uttalades sällan och medarbetarna var omedvetna om rektorns ansvar för deras utveckling.   Slutsatserna är att rektorerna står för den trygghet och tydlighet som organisationen i övrigt saknar, vilket bidrar till att de inte kan vara utmanande. Om organisationen skulle stå för stabilitet skulle rektorerna kunna stå för variation och utmaningar. Relationen mellan rektorerna och medarbetarna är subjektiv vilket gör att förväntningar som annars skulle kunna ställas på en objektiv rektorsposition inte ställs. Samma sak gäller motsatta led. Att rektorerna inte ställer krav på sina medarbetare med hänsyn till deras situation. Det är en ständig balansgång mellan subjekt och objekt, men en distans till professionen skulle hjälpa organisationen att utvecklas. Dessutom kommuniceras inte det pedagogiska ledarskapet mellan rektorer och medarbetare, vilket bidrar till att det osynliggörs. / Educational leadership leads to development. This assumption is the basis for this study, which focuses on the principals educational leadership in relationship with employees. Many teachers feel the burden too great and so even principals. This indicates an organization that does not feel really good. In order to create development that will lead to more stops in the organization needs school development must rest on the core business, teaching. Employee image of organizational needs visibility. In order to focus on school improvement and educational leadership based on the employees' perspective, I have focused on the relationship between the headmaster and staff. The interaction between them may create development, which is essential in the world of school. In this study, organizational research and educational research processed and analyzed with the empirical data.   The empirical data is collected through various interviews that are rooted in the system theory and social constructivist theories. These have also been the basis for the analysis of empirical data gained. The empirical data showed that the relationship between principals and employees is good and that principals perform an educational leadership. It also showed that the relationship was not used to challenge and develop their employees' tuition. The relationship was rather to provide security, stability and confidence. The educational leadership were performed on the organizational chart, which made ​​it easier for employees to do their work. But this was not detected. Expectations between employees and principals were spoken rarely and employees were unaware of the principal's responsibility for their development.   This concluds that principals are responsible for the security and transparency of the organization in general lacks, which helps that they can be challenging. If the organization would stand for stability would headmasters able to stand for variety and challenges. The relationship between the principals and the employees is subjective allowing the expectations that could otherwise be imposed on a principal objective position is not reset. The same applies to the opposite point. The principals do not require their employees with respect to their situation. It is a constant balancing act between subject and object, but a distance to the profession would help the organization evolve. Additionally communicated not pedagogical leadership between principals and employees, which contributes to the rendered invisible.

In 2014 came new guidelines for after-school centers. These guidelines clarifies that it is the principal who is pedagogically responsible for the after-school centers. Due to that fact we became interested in investigating how principals describe their educational leadership for after-school centers.   With qualitative interviews as a method we have investigated how four principals describe their educational leadership for the after-school center based on the new guidelines and how they talk about their employees and the after-school centers.   Our results are based on the empirical material we received from these interviews. By analyzing this empirical material, based on the theory of situational leadership, we received answers to our research questions.

The aim of this study is to quantify principals' professional opinion on school uniform. Qualitative interviews were conducted with five primary school principals to ascertain what they consider the phrase 'school uniform' to imply. The principals' arguements for and against scool uniform were investigated, in addition to how they gauged the importance of the discussion of school uniform. The qualitative data collected was subjected to a discourse analysis, in order to identify the principals' implicit motivations. The results of this study show that the principals interviewed did not consider school uniform to be a particularly hot topic, and none of them had previously read any research regarding school uniform. All of the principals mentioned the fact that a school uniform infringes on children's rights, namely their freedom of expression. None of the principals mentioned arguments for school uniform on the grounds of improved discipline, grades or attendance but rather mentioned the possibility that school uniform might 'level the playing field' with regard to children's clothing. This indicates that Swedish principals do not experience issues regarding poor discipline, grades or attendance to the degree that potential resolutions have been researched. Instead the issues that the principals experience pertain to differences in children's socioeconomic backgrounds, and the challenges this encompases; as such the principals were more interested in potential resolutions so such issues. That being said, none of the principals interviewed actually believed that school uniform would resolve the differences between children from different socioeconomic classes.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur ett urval av skolledare fattar beslut om läxor i årskurserna 4–6 i grundskolan, hur besluten implementeras i verksamheten och hur skolledarna motiverar och kommunicerar sina ställningstaganden inför berörda parter.För att kunna svara på detta ville jag titta närmare på hur skolledare fattar beslut om läxor i grundskolans årskurs 4–6. I denna undersökning intervjuades därför sex skolledare i tre olika kommuner om hur de fattar beslut om läxor för att se vilka variationer som finns i deras uppfattningar om läxor.I intervjuerna framkom det att samtliga skolledare överlämnat beslutet om läxor till sina lärare samt att skolledarnas uppfattning är att lärare arbetar väldigt olika med läxor. Denna undersökning visar ett resultat som kan tolkas som att läxor ses som mer eller mindre självklara i skolan. Samtidigt belyser denna undersökning de svårigheter som finns med läxor i förhållande till elevernas rätt till en likvärdig utbildning utifrån elevernas individuella behov och förutsättningar. / The purpose of this study was to contribute knowledge about how a selection of school leaders makes decisions about homework and how they communicate and motivate their decisions in their organisation.To answer this, I wanted to look more in depth at how school leaders make decisions about homework in elementary school grades 4–6. In this survey six school leaders in three different municipalities were interviewed on how they make decisions about homework and what variations there are in their perceptions of homework.In the interviews it emerged that all school leaders in this study handed over the decision regarding homework to their teachers and that the school leaders' view were that their teachers choose to work very differently with their pupils’ homework. This study shows results that can be interpreted that homework is seen as more or less mandatory in school. At the same time, this study illustrates the difficulties that exist with homework in relation to the students right to equivalent education based on the students’ individual needs and prerequisites.

Studien har för avsikt att undersöka och visa hur arbetet kan se ut för en skolas elevhälsoteam i arbetet gällande elever i behov av särskilt stöd samt rektors plan kring detta arbete. Vidare syftar studien att undersöka hur elevhälsan utvärderar sitt arbete för att ha en så framgångsrik verksamhet som möjligt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, totalt fem stycken, varav en med rektor och fyra med personal ur en och samma skolas elevhälsoteam. Ytterligare material som samlats in är skollag, styrdokument och tidigare forskning som sedan ställts mot det insamlade materialet från intervjuerna. Analysen har gjorts utifrån den konstruktivistiska teorin för att få ett ytterligare djup. Direktiven från Skolverkets sida är otydliga för elevhälsan i det praktiska arbetet. Det finns många generella direktiv men få specifika kring hur personalen ska arbeta eller utvärdera sitt arbete. Fastän dessa direktiv kan anses otydliga har den intervjuade skolan, enligt dem själva, på framgångsrikt sätt anammat elever i behov av särskilt stöd genom tätt samarbete och högt engagemang kring detta arbete.

Denna studie är avsedd att utreda vilka förutsättningar rektorer har att utföra sitt arbete samt om det skiljer sig åt mellan kommunala skolor och friskolor. Detta har undersökts genom att studera den bakomliggande ledningsstrukturen samt styrverktygen och hur de har format förutsättningarna för rektorer. Studien baseras på intervjuer med huvudmän, rektorer och en kvalitetschef från den kommunala skolan respektive friskola. Studien visar att styrverktygen; mål, kommunikation, mandat och beslut samt stödfunktioner och till viss del ledningsstruktur formar förutsättningen för rektorn. Dessa styrverktyg har också undersökts för att se hur väl de fungerar för att skapa rätt förutsättningar för rektorns arbete i den kommunala respektive friskoleverksamheten. Från resultaten som erhållits i denna studie anser vi att styrverktygen inte fungerar optimalt för att skapa bra förutsättningar till rektorerna, för att utföra sitt arbete. Framförallt har resultaten visat på att rektorer i friskolan har bättre förutsättningar än rektorer i den kommunala skolan. / This study is intended to investigate the prerequisites for the principals to perform their work and whether they differ between schools. This has been investigated by studying the underlying management structure and the management instrument and how they have shaped the prerequisites for the principals. The study is based on interviews with princi- pals and a quality director from both public school and private school. The study shows that the management instruments goals, communication, mandate and decision as well as support functions, and to some extent the management structure, shapes the prerequisites for the principals. These management instrument have also been looked into more thor- oughly, in order to see how well they work to create the right conditions for the principals in the public school and private school. From the results that was obtained from this study, we could see that the management instruments don’t work optimally in order to give the right prerequisites for the principals. Mainly have the results shown that the principals in the private school have better perquisites than the principals working in the public school.

I den senaste skollagen är det tydligt att skolors elevhälsoarbete främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Skolverket, skolinspektionen och aktuell forskning visar att skolor, nu sju år efter att lagen trätt i kraft, fortfarande är kvar i det åtgärdande arbetet.Syftet med denna studie är att genom specialpedagogs och rektorers uppfattning av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, öka kunskaper om faktorer som möjliggör och/eller försvårar uppdraget. Skolnivån i studien är gymnasiet.Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och metodansaten är hermeneutik. Studiens empiriska underlag består av sju semistrukturerade intervjuer med rektorer/ biträdande rektorer och specialpedagoger. Resultatet visar på elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete till stor del är kvar i det förebyggande arbetet men att processer är i gång för en förändring. Processen tar tid och är svår i vissa lägen vilket leder till att personalen upplever frustration. Resultatet visar också på att specialpedagoger och rektorer/biträdande rektorer uppfattar uppdraget relativt samstämmigt men skillnader finns, där orsaken bottnar i maktstrukturer. Vidare framkommer det att en konkurrerande situation uppstår mellan specialpedagog och försteläraruppdrag när försteläraruppdrag kopplas till skolutveckling och specialpedagog inte var inbjuden att delta.

Denna studie syftar till att synliggöra och lyfta fritidspedagogers, fritidshemlärares samt rektorers upplevelser och tankar om ansvar och arbetsfördelning. Studien behandlar hur arbetsfördelningen, arbetslaget och arbetsuppgifterna påverkas av behörig eller obehörig personal i fritidshemmet. Studien har genomförts via intervjuer och mailkorrespondens. Resultatet för studien visar att behörig personal i fritidshemmet upplever sig bära det pedagogiska huvudansvaret för fritidshemmets verksamhet, men även gällande vägledning och planering av uppgifter för den obehöriga personalen i verksamheten. Rektorerna anser sig bära det yttersta och övergripande ansvaret för att skapa förutsättningar för sin personal så att de ska kunna utveckla och utöva sin yrkesprofession.

Syftet med studien är att undersöka fritidshemspersonalens och skolledningens positioneringsarbete av fritidshemsverksamheten och fritidshemspersonalen med utgångspunkt i nya läroplansdelen. Studien baseras på kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer på fem olika grundskolor där informanterna består utav både rektorer, biträdande rektorer, samt fritidshemspersonal. Studien påvisar att skolorna har kommit olika långt med implementeringen av del 4 för fritidshem. Både skolledning och fritidshemspersonal uttrycker att det är bra att fritidshemmet har fått en egen läroplansdel, men att det också är viktigt att det finns personal som förstår hur den ska användas. Det framkom även att samtliga skolor har stora rekryteringsproblem av utbildad personal till fritidshemmet, vilket tycks försvåra effektiviteten av implementeringen. För implementering av fritidshemmets styrdokument är det nödvändigt med en mycket engagerad och stöttande skolledning och personal. En anmärkningsvärd slutsats påvisar att avtalen mellan fritidshemspersonal och skollärare är olika och skapar problem i samverkan mellan skolan och fritidshemmet.

Det har skett stora förändringar i skolkuratoryrket sedan den nya Skollagen (2010:800) infördes. Elevhälsan ska enligt lagen arbete förebyggande och främjande och stödja elevens utveckling mot målen. Syftet med studien är att presentera former för effektivare problemlösning i det skolsociala arbetet i grundskolan, med särskilt fokus på interaktionen mellan rektorn och skolkuratorn. De studier som finns visar att det finns en oklarhet kring skolkuratorns roll och dennes plats i skolans organisation (Isaksson, 2016). Likaså framgår att andra professioner gärna sätter agendan för vad skolkuratorn ska ha för arbetsuppgifter (Backlund, 2007). Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där åtta skolkuratorer som arbetar inom grundskolan intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. I studien beskrivs problemlösningskunskap utifrån flera discipliners perspektiv. De discipliner som använts för att förstå och tolka studiens resultat är socialt arbete, psykologi, filosofi och neurovetenskap. Sammanlagt har de skapat en generell problemlösningskunskap som tillsammans utgör den teoretiska ramen för den här studien. En tematisk analysmetod har strukturerats under fyra olika teamen och utifrån det har materialet sammanfattats. Den empiristyrda tematiska analysen har utgått ifrån mina frågeställningar, vilka är: Hur beskriver skolkuratorerna den nuvarande relationen med sin rektor? Hur beskriver skolkuratorerna en ideal relation med sin rektor? Vad har skolkuratorerna för åtgärdsförslag för att utveckla den nuvarande situationen? Vilka förslag är de mest populära? I resultaten har det framkommit att kvaliteten i skolkuratorernas upplevda relation med sin rektor är beroende av dennes erfarenhet i yrket samt graden av förtrogenhet med skolkuratorns kompetens. Det framgår även att skolkuratorerna önskar arbeta mer förebyggande och främjande än vad de gör nu samt att de efterlyser en högre grad av engagemang i elevhälsoarbetet från rektors sida. Vidare framgår att de efterlyser mer strukturerade uppföljningar av elevhälsoarbetet. Resultatet har tolkats som att rektorerna framförallt saknar en djupare medvetenhet om skolkuratorernas kompetens och acceptans för deras yrkesroll i grundskolans organisation. / There have been major changes in the school counselor profession since the new school law (2010:800) was introduced. In accordance with the law, pupil health shall work for prevention and promotion and support the student's progress towards the goals. The purpose of the study is to present forms for more efficient problem solving in the school's social work in primary school, with special focus on the interaction between the principal and the school counselor. Previous studies show that there is an uncertainty about the role of school counselors within the school organization (Isaksson, 2016). Likewise, other professions within the same organization set the agenda for the school counselor profession (Backlund, 2007). The study was conducted on a qualitative research perspective, where eight school counselors working in elementary school were interviewed based on semi structured interview method. The study describes problem-solving skills from the perspective of several disciplines. The disciplines used to understand and interpret the results are social work, psychology, philosophy and neuroscience. Together they have created a general problem solving knowledge and together they form the theoretical framework for this study. A thematic analysis method has been structured into four different teams, and from this, the data has been summarized. The empirical thematic analysis has been based on my questions. Which are: How do the school counselors describe the current relationship with their principal? How do the school counselors describe an ideal relationship with their principal? What do the school counselors propose to develop the current situation? What suggestions are the most popular? In the results, it has been found that the quality of the school counselor's experienced relationship with their principals depends on the principal’s experience in the profession and the degree of familiarity with the school counselor's skills. It also appears that the school counselors wish to work in a more preventive and promotive way than they do now, and that they call for a higher degree of commitment to student health work by the principal. Furthermore, they call for more structured follow-ups of student health work. The results, it has been interpreted, reflect the fact that the principals lack a deeper awareness of the school counselor’s competence and acceptance for their professional role in elementary school organization.