Spelling suggestions: "subject:"detektor"" "subject:"collektor""
211 |
Hur används skolbibliotek? : En jämförande undersökning om skolbibliotekets användning i två grundskolorBerggren, Anna, Hansen, Ida January 2023 (has links)
Genom en kvalitativ studie via semistrukturerade intervjuer med rektorer och observationer av skolbibliotek har vi jämfört två skolors skolbibliotek i Mellansverige. Genom att kategorisera och tolka kunde vi analysera resultatet. Det som skilde sig från respektive skola var synen på skollagens utformning gällande skolbibliotek då en rektor ansåg att den var tillräcklig och den andra kunde se fördelar med ett förtydligande av skollagen. En annan aspekt var organisation och ansvar där en rektor hade mer översikt och var mer involverad i skolbibliotekets verksamhet än den andra rektorn. Den tredje aspekten var den pedagogiska verksamheten hos skolbiblioteket. Där visade en skola större ambitioner och tydliga visioner för framtiden med fler pedagogiska aktiviteter utanför skolbibliotekets väggar. Den andra skolan visade en mer traditionell syn på skolbibliotek som en lokal man endast hade högläsning i och lånade böcker från.
|
212 |
Fritidslärares och rektorers arbete med och tolkning av vila och rekreation / Leisure time teachers ́ and principals ́ work and interpretationof rest and recreationBennhagen, Felix, Kallanvaara, Pontus January 2023 (has links)
Studien ämnar att skapa förståelse för hur fritidslärare och rektorer tolkar och beskriverarbetet med vila och rekreation i fritidshemmets inomhusmiljö. Det är ett faktum attfritidsverksamheten ofta brottas med stora elevgrupper i trånga lokaler som inte ärändamålsenliga för den fritidsverksamhet som ska genomföras där. Tidigare forskningfastställer att den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet är av stor betydelse för elevernashälsa och välbefinnande vilket gör en studie av den fysiska omgivningen inne påfritidshemmet angelägen att genomföra. Studien baserar sig på kvalitativasemistrukturerade intervjuer med både fritidshemslärare och rektorer i syfte att få fram tvåolika personalgruppers perspektiv på möjligheten till vila och rekreation i inomhusmiljönpå fritidshemmet. Både ett miljöpsykologiskt samt ett systemteoretiskt perspektiv haranvänts som teoretisk bakgrund i analysen. Ett resultat som framkommer i studien är att detfinns en gemensam syn på att begreppen vila och rekreation är tätt sammankopplade medvarandra med den skillnaden att fritidslärare kopplar dem till lugna miljöer med lågljudnivå medan rektorerna kopplar dem till miljöombyten. Det råder enighet mellanfritidslärarna och rektorerna kring läroplanens uppdrag att vila och rekreation ska erbjudaseleverna i fritidshemmets verksamhet. Ett annat resultat visar att fritidshemmen inryms ilokaler som främst är designade för skolverksamheten, vilket informanterna uppleverförsvårar möjligheten att erbjuda vila och rekreation. Rektorerna i fråga beskriver att dearbetar aktivt med att möjliggöra för fritidshemspersonalen att arbeta med vila ochrekreation i inomhusmiljön genom strategiska åtgärdsplaner eller med hjälp avsjälvskattningar. Studien kommer även fram till att arbetet med vila och rekreation iinomhusmiljön på fritidshemmet måste bygga på relationer och samspel mellanfritidshemspersonalen och rektorerna om ett förbättringsarbete ska kunna ske inomområdet.
|
213 |
Rektorers perspektiv och inverkanpå specialpedagogers arbetsuppgifter i förskolan : En kvalitativ och kvantitativ undersökning av rektorers samverkan med specialpedagoger i förskolan / Principals' perspectives and impact on the tasks of special education teachers in preschool : A qualitative and quantitative study of principals' collaboration with special education teachers in preschoolGranberg, Julia, Hedström, Evelina January 2023 (has links)
På 1990-talet skrevs specialpedagogik in i styrdokument för förskolan för första gången. I och med de växande barngrupperna och att barn i behov av stöd fick en mer självklar plats iförskolan ställdes det också krav på en bättre pedagogisk kvalité. På grund av detta fanns detett ökat behov av specialpedagogisk kompetens även i förskolan. (Siljeberg, 2011).Specialpedagogens roll har förändrats genom tiderna utifrån styrdokument och politikensriktning. Specialpedagogens arbetsuppgifter har gått från ett kategoriskt perspektiv till ett merrelationellt perspektiv. Trots att det idag finns läroplaner och skollag som understryker hurutbildningen ska ske så har forskningen fortfarande en segregerande diskurs. (Se bl.a. Ahlberg,2015 samt Hjörne & Säljö, 2013). Dahlberg och Lenz Taguchi (2018) skriver att i den specifikaförskolan framträder vilken människo- och kunskapssyn som finns. Rektorer ansvarar för attfördela arbetet inom förskolan och rektorernas yrkesroll är enligt en intervjustudie av Persson(2019) komplext då rektorerna både har personalansvar och ska vara pedagogiska ledare. I denna studie har vi genom en enkätstudie och fyra kompletterande semistruktureradeintervjuer undersökt försekolrektorers syn och inverkan på specialpedagogens arbetsuppgifteroch inriktning. Resultatet har sen diskuterats utifrån forskningsfrågorna och de specialpedagogiska teorierna. Resultatet visar att nästan alla rektorer som deltagit i enkäten svarar att specialpedagogerna ideras rektorsområde skriver administrativa handlingar, utför observationer, deltar i möten medvårdnadshavare och fortbildar hela rektorsområden. Via intervjuerna nämns liknandearbetsuppgifter, men även att specialpedagogerna lägger mycket tid på handledning avarbetslag, något som inte framkom i enkätresultatet. I enkätsvaret svarade i stället medpartenav rektorerna att specialpedagogen lägger mellan 3-4 på en skala mellan 1-6 av sin tid påhandledning medan alla de intervjuade beskrev detta som en viktig arbetsuppgift. En av rektorerna berättar i sin intervju om arbetet med att få bort synen på att specialpedagogenska arbeta en mot en och i stället ska fokus läggas på att handleda arbetslag och användametoder som berör hela barngruppen. Rektorn beskriver sin roll i detta förändringsarbete på ettmer organisatoriskt plan medan specialpedagogen förändrar synen ute på plats i utbildningarna. Detta stämmer överens med synen som Göransson, et al. (2015) har gällande specialpedagogiska rollen och att specialpedagogiska arbetet ska förändras från ett kategorisktperspektiv till ett mer relationellt perspektiv. Vi kunde via intervjuerna se att specialpedagogerna har stor frihet i hur de utformar sinaarbetsuppgifter men att rektorerna samtidigt är delaktiga och har insyn i hur specialpedagogernafördelar sitt arbete. De intervjuade rektorerna påtalar att bristen på politisk styrning i hurspecialpedagogen i förskolan ska arbeta på ett sätt kan ses som stressande och de beskriver ävensvårigheter att förhålla sig i att fatta rätt beslut gällande specialpedagogens roll i förskolan. / In the 1990s, special education and pedagogy was entered into the preschool curriculum for thefirst time. Special pedagogical competence was required in the preschool both because of theincreasing sizes of the groups and because children in need of support were given an obviousright in the community preschool but also because of the demands for a better educationalquality (Siljeberg, 2011). The role of the special education teacher has changed over time based on governing documentsand the direction of the politics. The special education teacher's tasks and orientation has changefrom a categorical perspective to a more relational perspective. Despite the fact that today thecurricula and school law emphasize of how the education should take place, the research stillhas a segregating discourse. (See e.g. Ahlberg, 2015 and Hjörne & Säljö, 2013). Dahlberg andLenz Taguchi (2018) writes that the view of people in the preschool and knowledge that existsemerges. Principals are responsible for distributing the work within the preschool and theirwork is, according to an interview study by Persson (2019), complex as the principals both havestaff responsibilities and must be pedagogical leader. Through a survey study and four supplementary semi-structured interviews we haveinvestigated preschool principals' views and influence on the special education teacher's tasksand focus. We have discussed our results both based on our research questions and on the basisof special educational theories. The results show that almost all principals who participated in our survey describes that thespecial educators write educational maps, write plans/programs, do observations, participate inmeetings with guardians and further train entire principal areas. We receive supplementaryanswers from our interview where the principals describe similar tasks. That the specialeducators spend a lot of time educating staff are answers that appears thru the interviews butnot in our surveys. In the survey response, it was an average amount of time that the principalsconsidered the special educators spent on supervision, while all the interviewees said that it wasan important work task. One of the principals says that they are working to get rid of the view in that the specialeducation teacher must work one to one and instead focus on tutor the entire staff and to usemethods that includes the whole group of children. The principals describe their work towardsthis change to be more on a organization plan while the special education teacher works nearerthe preschool teachers. This is consistent with the view that Göransson, et al. (2015) has regarding how the role of special education and that the view on special education changes froma categorical perspective to a more relational perspective. We could see in our interviews that the special educators have a great deal of freedom in designing their tasks, but the principalsare involved and have insight into how the special educators’ work. The interviewed principalssays that this freedom and lack of political guidance can feel stressful and they also describesthe struggle of knowing if they´re making the right decision regarding the roll that the specialeducation teacher has in the preschool.
|
214 |
Att hantera konflikter i förskolan : En studie gällande rektorers ledarskap och sätt att arbete med konflikthantering inom arbetslagen i förskolan / The principal´s participation in conflict management : A study regarding the principal´s leadership and work with conflict management within the work teams in the preschoolSandström, Johanna January 2022 (has links)
In this study, the purpose is to make visible how the principal works with conflicts that arise within the work teams at the preschool, what strategies/ methods the principal uses in conflict management and what the principal´s leadership contributes to the work with conflict managment. Five principals from three diffrent municipalities in Sweden were interviewed in the work. The study is a qualitative study based on semi-structured interviews where the results are then analyzed through thematic analysis. The theoretical starting point in the study is based on Kurt Lewin´s leadership theories. Results showed how the principals use methods/ strategies such as team contracts, tripartite discussions and mapping in conflict management, although also that these methods/ strategies are both conscious and unconscious. It is also clarified in the results how central key roles in conflict management and in the principal´s leadership turn out to be communication and relationships. How these two are highly relevant for the operations, the work teams and the principal´s leadership to function well. Finally, a disussion is conducted regarding the results of the study and based on previous research. Discussions regarding the study´s starting point Lewin´s leadership theory and method analysis are also conducted. Finally, the study is summarized in a conclusion where examples of further research are also taken up. / I denna studie är syftet att synliggöra hur rektorn arbetar med konflikter som uppstår inom arbetslagen på förskolan, vilka strategier/metoder använder sig rektron av vid konflikthantering och vad bidrar rektrons ledarskap till arbetet med konflikthantering. Fem rektorer ifrån tre olika kommuner i Sverige intervjuades i arbetet. Studien är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer där sedan resultatet analyseras genom tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår ifrån Kurt Ledwins ledarskapsteorier. Resultatet visade på hur rektorerna använder sig utav metoder/strategier som arbetslagskontrakt, trepartssamtal och kartläggning vid konflikthantering, dock även att dessa metoder/ strategier är både medvetna och omedvetna. Det tydliggörs även i resultatet hur centrala nyckelroller inom konflikthnatering och i rektorns ledarskap visar sig vara kommunikation och relationer. Hur dessa två är högst relevatna för att verksamheten, arbetslagen och rektorns ledarskap ska vara välfungerande. Slutligen så förs en dikussion gällande studiens resultat och utifrån tidigare forskning. Dikussioner gällande studiens utgångspunkt Lewins ledarskapsteori och metodanalys genomförs även. Slutligen sammanfattas studien i en slutsats där även exempel på vidare forskning tas upp.
|
215 |
FN:s Barnkonvention : Hur synliggör rektorer och arbetslag arbetet med barnrättslagen i förskolan sedan Lag 2018:1197 om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft?Kjellgren, My, Söderberg, Jenny January 2021 (has links)
Studien har grundat sig på att vi anser att barnkonventionen varit och är en betydande del i förskolan. Vi har egna erfarenheter av barnkonventionen utifrån arbete i förskolans verksamhet. Under vår tid på specialpedagogprogrammet har vi fått en djupare förståelse kring barnets behov, delaktighet och rättigheter. Vi har i vår studie valt att använda semistrukturerade intervjuer som metod med inslag av en jämförande/komparativ design eftersom den metoden överensstämde med det vi ville undersöka. Den kvalitativa intervjuformen och de semistrukturerade intervjuerna har varit en bra metod. Vi transkriberade intervjuerna för att få ett tydligare resultat och urvalet i studien var målinriktat. Syftet med studien är att undersöka hur rektorer tillsammans med arbetslag i samverkan med specialpedagog synliggör barnkonventionen i förskolans verksamhet sedan LAG 2018:1197 om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, barnrättslagen, trädde i kraft 1 januari 2020. I denna studie beskriver vi rektorernas och arbetslagens beskrivningar av hur de arbetar med barnkonventionen och barnrättslagen inom förskolans verksamhet efter att lagen trädde i kraft. Studiens resultat utgår från ett induktivt arbetssätt där vi försöker hitta mönster i de likheter och skillnader som synliggörs utifrån teman som är kopplade till våra forskningsfrågor. Utifrån teman finner vi att rektorernas teoretiska perspektiv ser olika ut och i den här studien synliggörs ett dilemmaperspektiv. Resultatet visar på att rektorer och arbetslag arbetar med barnkonventionen och barnrättslagen och de fyra grundläggande artiklarna i sina verksamheter. Samverkan mellan rektorer, arbetslag och specialpedagog blir betydelsefull i arbetet med att synliggöra och tillgodose barnets behov och rättigheter. Rektorerna i studien lyfte, alla tre att i det systematiska kvalitetsarbetet så utgick de från de fyra grundläggande artiklarna i barnkonventionen och barnrättslagen. Undervisningen som bedrivs i verksamheterna påverkas av rektorernas ledarskap, ekonomiska ramar och tolkningar som görs utifrån styrdokument. Däremot lyfter varken rektorerna eller arbetslagen den viktiga leken som är och ska tillsammans med undervisningen vara en del av barnens utveckling samt vistelse på förskolan. Vår förhoppning är att studien kan fungera som en inspiration eller grund för vidare forskning. Studien kan även bidra till diskussion kring synliggörandet av barnrättslagen i både förskola och skola.
|
216 |
Speciallärarexamen - oumbärlig eller överflödig? : Sex rektorers perspektiv på specialläraruppdraget / SNEs – indispensable or redundant? : Six school leaders’ perspective of the SNEs professionSandsborg, Emma January 2023 (has links)
Denna studie önskar bidra med kunskap om rektorers perspektiv på specialläraruppdraget och vilken insikt de kan ha gällande speciallärarens uppdrag och profession. Studien önskar även bidra med vilka rektorers visioner om och perspektiv på speciallärarens uppdrag kan vara framgent gällande elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Detta kan bidra till att ge varande och blivande speciallärare och skolledare perspektiv på specialläraruppdraget, professionen och dess bidrag till elevernas språkliga utveckling i strävan efter en likvärdig skola. Hur skolledarna definierar det specialpedagogiska uppdraget på respektive enhet utifrån ett språk-, läs- och skrivperspektiv, vilken distinktion skolledarna gör mellan specialläraruppdraget och specialpedagoguppdraget utifrån verksamhetens behov och egen, subjektiv uppfattning och vilka visioner skolledarna har framåt gällande speciallärarens roll och bidrag till elevernas språkliga utveckling i den egna verksamheten undersöks. Detta genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer och en fenomenologisk ansats. De teorier som undersökningen ställs i relation till är specialpedagogiska perspektiv, professionsteori och organisationsteori. Studien visar att de sex skolledarna definierar specialläraruppdraget olika, och att det snarare handlar om rätt person på rätt plats än att prioritera just en speciallärare inom språk-, läs- och skrivutveckling. Yrket som semi-profession lämnar öppet för bortprioriteringar eftersom lagen tillåter det. Behovet av fortbildning hos skolledare framträder; skolledare behöver kunskap om examensordningen och den kompetens som följer med en speciallärarexamen. Det är problematiskt att små enheter inte har råd eller möjlighet att anställa och får nöja sig med det de har – i ett större perspektiv blir det en diskussion om alla elevers rätt till likvärdig utbildning oberoende av kommun och enskild skolledares prioriteringar, och behovet av en nationell samsyn framträder.
|
217 |
Rektorers perspektiv på och speciallärarens erfarenheter av utvecklingsfrågor om undervisningstillgänglighet i läs- och skrivutveckling / School Leaders' Perspectives and Special Need Teachers' Experiences in Development Issues concerning Teachings Accessibility in Reading and Writing DevelopmentChehab Johansson, Fadia January 2023 (has links)
No description available.
|
218 |
Rektorns pedagogiska ledarskap mot fritidshemmet : I skuggan av skolplikten / The principal’s pedagogical leadership towards the leisure- time center : In the shadow of compulsory schoolingKarlsson, Madeleine, Svärdendahl, Jenny January 2022 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka rektorers förhållningssätt till sitt pedagogiska ledarskap mot fritidshemmet. Undersökningen grundas i ett enkätformulär där de 158 respondenter som besvarat enkäten är rektor alternativt biträdande rektor. Resultaten har analyserats främst utifrån kvalitativ metod. Även kvantitativ metod har använts, där analysen genom Lars Svedbergs pedagogiska ledarskapsteori, påvisat vad som är avgörande, om ett pedagogiskt ledarskap bedrivs eller inte. Fritidshemmet beskrivs å ena sidan åsidosatt gentemot skolan då skolan är obligatorisk. Å andra sidan ställs fritidshemmet som mer jämlik med skolan. Då en syn på ett heldagslärande skapar trygga lärmiljöer och främjar elevernas lärande över hela dagen. Slutsatsen visar att rektorer likt fritidslärare innehar en komplex hybrid profession med varsin fot inom olika slags uppdrag. Rektorer har mer administrativt, ekonomiskt och effektiviserade arbetsuppgifter. Vilket har konkurrerat ut möjligheterna till att bedriva ett pedagogiskt ledarskap mot fritidshemmet om intresse och kunskap inte finns där från rektorns håll.
|
219 |
Motivation som styrning inom offentliga respektive privata skolor : En kvalitativ studie om likheter samt skillnader i motivationsarbetet inom offentliga respektive privata skolorPersson, Ellen, Gustavsson, Linnéa, Alfson, Lisa January 2022 (has links)
Genom att styra med motivation kan cheferna bidra till att påverka individens val av arbetsplats, som vidare leder till att de uppsatta målen uppnås. Genom att ledningen styr medarbetarna mot de uppsatta målen kan de fatta beslut gällande hur resurserska fördelas, samt ta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att lyckas uppnå de uppsatta målen. Individen utför vissa handlingar utifrån omedvetna samt medvetna val och beslut som människan tar. Syftet är att utifrån de intervjuade lärarna och rektorerna beskriva, samt genom valda motivationsteorier, förklara hur rektorerna arbetar för att motivera lärare inom offentliga respektive privata skolor. Vidare ska studien identifiera och förklara eventuella likheter samt skillnader inom offentliga respektive privata skolor vad det gäller motivation som styrning hos lärare och rektorer. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet är insamlat genom semistrukturerade interjuver tillsammans med lärare och rektorer inom den offentliga respektive privata sektorn. Inom respektive sektor framkommer det att det finns både likheter och skillnader i deras sätt att använda motivation som styrmedel. De uppkomna likheterna samt skillnaderna visar sig inte endast grunda sig i skillnader mellan offentlig respektive privat sektor. Utifrån respondenternas svar visas fler likheter än skillnader. Däremot tros inte alla skillnader bero på att motivationsarbetet sker inom en offentlig respektive privat sektor, utan de kan i stället kommer att bero på det arbetssätt som är implementerat på arbetsplatsen alternativ storleken på skolan. / By controlling through motivation, managers can contribute and influence the individual's choices of workplace, which in turn leads to the set goals being achieved. By the management directing the employees towards the set goals, they can make decisions regarding how the internal resources are to be distributed, and make decisions regarding the measures that must be taken to succeed in achieving the set goals. The individual performs certain actions based on unconscious as well as conscious choices and decisions that the human makes. The purpose is to, based on the interviewed teachers and principals, describe, and through selected motivation theories, explain how the principals work to motivate teachers in each private school. Furthermore, studies must be carried out to identify and explain any similarities and differences within public and private schools in terms of motivation such as control among teachers and principals. The study was conducted using a qualitative research method. The empirical material is collected through semi-structured interviews with teachers and principals in the public and private sectors, respectively. Within each sector, it appears that there are both similarities and differences in their way of using motivation as a means of control. The similarities and differences that have arisen are not only based on differences between the public and private sectors. Based on the respondents' answers, they show more similarities than differences. On the other hand, not all differences are due to the fact that motivational work takes place in a public and private sector, respectively. Without them, can instead depend on the way of working that is implemented in the workplace or the size of the school.
|
220 |
Styrning och kontroll, spelar det någon roll? : En kvalitativ och komparativ studie av styrproblematik mellan rektorer och skolchefer på fristående och kommunala gymnasieskolorBohlin, Nora, Milton, John January 2022 (has links)
En bristande styrning i svenska skolor har uppdagats i ett flertal rapporter från svenska myndigheter. Denna styrproblematik kan bland annat härledas till huvudman och rektor inom skolan. Vidare pågår en debatt gällande skolmarknaden, som diskuterar skillnader i fristående och kommunala skolor. Syftet med studien är att undersöka om styrproblematiken kan härledas till relationen mellan skolchef och rektor i gymnasieskola samt hur skolorna går tillväga för att motverka en styrproblematik. Utifrån syftet ämnar denna uppsats vidare studera om det går att identifiera skillnader i fristående och kommunal skola. Studien har använt sig av principal-agentteorins ramverk och intervjuat rektorer och skolchefer från båda skolsektorerna. Utifrån teorins begrepp informationsasymmetri och agentkostnader har studien analyserat insyn, kommunikation och konflikter mellan rektor och skolchef. Resultatet av studien visade att ingen påtaglig styrproblematik kunde identifieras utifrån agentteorin mellan parterna, varken i fristående eller kommunal skola. Däremot påvisades skillnader i användning av kontrollfunktioner.
|
Page generated in 0.0458 seconds