Elevassistentens roll i skolan är omdiskuterad samtidigt som den är en viktig och växandeyrkeskategori. Att de elever som är i störst behov av stöd ska få stöttning av elevassistentersom ofta saknar relevant utbildning ses som ett problem bland annat när det gäller elevenskunskapsutveckling och sociala delaktighet. Enligt organisations- och systemperspektivet kanen av förklaringarna till en elevs skolproblematik ses i skolan som organisation ochverksamhet. Det här är ett outforskat område, därför valde vi i den här studien att undersökahur rektorer beskriver att de organiserar elevassistentens roll i skolan för att sedan jämförarektorernas beskrivning med elevassistenternas upplevelse. En kvalitativ forskningsstrategioch en jämförande forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer valdes som metod föratt få svar på studiens forskningsfrågor. Tre rektorer och tre elevassistenter från skolor i olikakommuner i landet intervjuades. Resultatet visar att det saknas rutiner angåendeelevassistentens roll när det gäller bland annat introduktion och samarbete för planering,bedömning och uppföljning. Rektorer uttrycker att de hellre vill ha utbildade pedagoger ochlärstudio än elevassistenter, samtidigt som det framkommer att elevassistenter behöveranställas i svåra lägen för en-till-en undervisning. Frågan är om pendeln håller på att svängafrån en inkluderande skolpolitik tillbaka mot tillrättalagda skolmiljöer och specialklasser?

Syftet med vårt arbete är att få svar på frågor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger ställs inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera på uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsätt på hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi få en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. Utifrån teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekräftat att förvirringen finns i form av tolkningssvårigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsättningar som finns för den.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur några förskolechefer/rektorer respektive förskollärare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehåll, syfte och arbetsmetoder, samt att därtill jämföra vilka teman som framkommit bland dessa båda yrkesgrupper. Detta mot bakgrund av att strävansmålen avseende naturvetenskap i förskolans läroplan har förtydligats i den reviderade Läroplan för förskolan (Skolverket 2010) liksom förskolechefens och förskollärarens ansvar för den pedagogiska verksamheten. Den yrkesmässiga relevansen med studien är att den förhoppningsvis ska kunna utgöra en utgångspunkt och kunskapskälla för vidare diskussion i förskolans verksamhet kring de förtydligade målen för naturvetenskap. Undersökningen bygger på en intervjustudie om fem respondenter per yrkeskategori. Resultatet visar att uppkomna teman ur respondenternas resonemang avseende innehåll, syfte och arbetssätt vid naturvetenskaplig verksamhet i förskolan på ett teoretiskt plan redan visar hög samstämmighet med förskolans reviderade styrdokument. Avseende hur samstämmigheten ser ut i praktiken går inte att säga utifrån detta arbete utan återstår att undersöka när de reviderade styrdokumenten har hunnit implementerats i praktiken. Vidare visar resultaten på hög samstämmighet mellan de båda yrkesgruppernas resonemang vad gäller innehåll, syfte och arbetssätt avseende naturvetenskaplig verksamhet i förskolan. Detta tyder på att medverkande förskolechefer/rektorer respektive förskollärare som grupper på ett teoretiskt plan kan tänkas ha mycket likartade tankar och synsätt kring naturvetenskaplig verksamhet i förskolan. Även här gäller att avseende hur samstämmigheten ser ut i praktiken kvarstår att undersöka i en annan studie.

SAMMANFATTNING:Månsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). Några rektorers syn påspecialpedagoguppdraget – Vad förväntar sig rektorer i grundskolan avspecialpedagoger? Some head masters views on special education mandate – What dohead masters in primary and secondary schools expect from special educators?Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur väl specialpedagogprogrammetsexamensordning överensstämmer med de förväntningar som finns på vår kommandeyrkesprofession bland rektorer ute på skolorna.Vi vill belysa detta från rektorers synvinkel eftersom det är de som anställer ossblivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfråga 50 slumpvis utvalda rektoreri Sverige. Det är våra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hurrektorer ser på specialpedagogisk verksamhet.Vi sände ut en onlineenkät där rektorerna svarade på frågor om verksamheten,verksamhetens syn på elever i behov av särskilt stöd samt specialpedagogiska insatser.Frågeområden som vi anser ringar in vårt problemområde på ett relevant sätt.Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten ärviktig men då budgeten är för snäv blir denna verksamhet lidande. Vidare drar vislutsatsen att rektorernas förväntningar på specialpedagogerna i stora dragöverensstämmer med examensordningen men att tonvikten ligger på direktarbete medelever medan arbetsområdet skolutvecklingen visar sig underordnat.Vi anser oss ha funnit detaljer i examensordningarna som vid den föreståendeöversynen av speciallärar- och specialpedagogutbildningen kan komma att motverkaden förvirring som råder kring professionernas arbetsuppgifter ute i verksamheterna.Arbetet med studien är jämnt fördelat mellan oss.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare medgemensamt ansvar för verksamhet från förskola till årskurs nio. Syftet medundersökningen är att låta några skolledare i en teamorganisation beskriva sinverksamhet ur några olika perspektiv. Resultaten har ställts motsamhällsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teoriom skola som organisation och institution. Resultatet pekar på huromvärldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmåga skapat ett frirumför gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. Iteamledarrollen kombineras juridiska aspekter på rektorsuppdraget med en mersystemorienterad syn på ledarskap för utveckling av verksamheten. Teametsgemensamma arbete skapar trygghet för skolledarna i en komplex verksamhetoch möjliggör ett erfarenhetsbaserat och reflekterande lärande för skolledarna.Teamet är också ett gemensamt forum för ett ständigt pågående tolkningsarbeteav nationella och lokala styrsignaler som ska samordnas med den gemensammavisionen.

Uppsatsens innehåll handlar om lärarens svårigheter vid betygssättning, och då särskilt vem som bedömer att läraren har, eller inte har, tillräckligt betygsunderlag, samt följdproblemet om läraren skall, eller inte skall, sätta Icke Godkänd (IG) då läraren saknar betygsunderlag. Det finns ett semantiskt problem i att beteckna ett betygssteg med orden "Icke Godkänd" då det därvid kan tyckas självklart att definiera ett betygskriterium för IG att innebära allt under Godkänd (G). Lärarens legala rätt och skyldighet att betygsätta, kopplat till den legitimitet som läraren ger det nya kunskapsrelaterade betygssystemet, är det genomgående problemområdet. Mitt syfte med uppsatsen är att klargöra om det finns en samsyn, vad gäller tolkning av de givna lag- och förordningstexterna, tillika övriga texter och uttalanden från Skolverket om ovanstående problem. Metodvalet blir en strukturerad surveyundersökning med styrda frågor i påståendeform, där svarsalternativen är "Instämmer helt", "Instämmer delvis" och "Instämmer ej". Respondenterna ges möjlighet till kompletterande kommentarer i anslutning till varje fråga. Läraren vill ha ett klart definierat och effektivt betygssystem där det är elevens kunskaper som betygsätts. Undersökningen visar att det finns en diskrepans i tolkningen av texterna om betygssättning. Diskrepansen måste tillrättaläggas via en tydligare skrivning i gymnasieförordningen där läraren explicit ges möjligheten att inte sätta betyg, när läraren bedömer att betygsunderlag saknas. Detta är en av de åtgärder som behövs för att lärarens förtroende skall stärkas för det nya kunskapsrelaterade betygsystemet.

Studiens syfte är att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser på specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrågor idag. Undersökningen lutar sig på det positivistiska synsättet utifrån Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar på fem frågor; vad är skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsättningar krävs för en ”framgångsrik” skola, vilka förutsättningar krävs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag.I undersökningen har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade två specialpedagoger, två rektorer och en grundskolechef inom grundskolan. Dessutom använde jag mig av enkäter som skickades till specialpedagoger och rektorer inom grundskolan för att få så stor bredd in undersökningen som möjligt.Resultatet visar att skolutveckling handlar om visionen att vara en skola för alla och i detta arbete ska specialpedagogen bidra med det specialpedagogiska perspektivet genom arbete på individ-, grupp-, och organisationsnivå. För att bli en framgångsrik skola behöver vi arbeta med det sociala klimatet med värdegrunden i fokus.Mina förbättringsförslag är att specialpedagoger och rektorer ska sammanstråla i skolutvecklingsdiskussioner två gånger per läsår, att specialpedagogerna erbjuder professionshandledning på skolorna samt att specialpedagogerna själva erbjuds professionshandledning av en utomstående samtalsledare. / The study aims to investigate how primary school director, principals and special educators defines special educator’s mission as leaders as well as their participation in school improvement. The study is permeated in Giddens “structuring theory” (1984) with a positivistic approach and answers five questions. What is school improvement and who shall drive it, what part shall the special educator has in school development, witch conditions are required for "successful" schools, which are the prerequisites for success of a special educator assignment and how looks the mission of a special educator today .The study I have chosen to use is a qualitative method, in this case a structured interview. I interviewed two special educators, two principals and a primary school head in primary schools. In addition, I used questionnaires that were sent to special educators and principals in elementary school to get as much width in the survey as possible.The results shows that school improvement is about the vision to be “a school for all” and in that work is it important that the special educator helps the principal with the special education perspective through the work at individual, group and organizational level. To become a successful school, we need to work with the social climate with values in mind.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka rektorers beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som rektorer påverkas av och baserar sina beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har använt oss av diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori. Intervjuer har använts som metod för att samla in empiri. Det vi har kommit fram till genom studien är att tre av de fyra rektorer vi har intervjuat har tillåtit Sverigedemokraterna att närvara på skolan, medan en inte tillåter dem representation. De tre rektorer som har tillåtit Sverigedemokraterna lyfter fram demokratiska värden som yttrandefrihet och fri debatt som grund för sina beslut. Den rektor som har nekat Sverigedemokraterna lyfter fram skolans värdegrund som underlag för sitt beslut, med motiveringen att partiets politik strider mot denna. Värdegrunden framhålls även av de rektorer som tillåtit Sverigedemokraterna, och utifrån den påvisar de en ambivalens vad gäller förhållandet mellan den och de värden de anser partiet står för. Ett deliberativt demokratiideal har visat sig hos rektorerna i deras överväganden inför besluten.

Titel: Går ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollärares kompetensutveckling. Nivå: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie Bäckström.Utgivningsår: Våren 2014.Handledare: Anna Henningsson Yosif.Problemområde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollärare i många fall inte leder till att lärarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bättre organiserande av lärares kompetens-utveckling samt till att en förbättrad fortbildningskultur på grundskolor ska skapas. Metod: Jag har intervjuat nio personer som deltar i Matematiklyftet: rektor, handledare och sju lärare. För att ha ett bra underlag för intervjuerna har jag utgått från forskningslitteratur inom området kompetensutveckling för grundsskolärare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån fem viktiga områden jag identifierat i facklitteraturen. Resultat: Min studie bekräftar att de i forskning identifierade fem viktiga områdena kollegialt lärande, rektor, extern person, organisationskultur och förväntningar är av stor betydelse för att kompetensutveckling ska bli framgångsrik. Min studie visar även att lärare, rektor och handledare upplever glädje men även frustration och oro i samband med Matematiklyftet. Min studie visar att samtliga faktorer ovan måste tas hänsyn till för att ett fungerande projekt ska ha möjlighet att leda till en utvecklad fortbildningskultur på skolan på längre sikt. / Title: Does the equation work? A study of Matematiklyftet as a model for compulsory school teachers professional development. Level: Master's Thesis in Educational Science. Author: Marie Bäckström.Release: Spring 2014.Adviser: Anna Henningsson Yosif.Problem: Research shows that professional development of compulsory school teachers in many cases does not lead to teachers increasing their professional skills and that students do not benefit from it. In my study, I want to contribute to a better organization of teachers' professional development and work for an improved training culture in compulsory schools.Method: I have interviewed nine people involved in Matematiklyftet: principal, supervisor and seven teachers. In order to have a good basis for the interviews, I based my interview guide from research literature in the area of professional development for compulsory school teachers. The empirical data have been analyzed according to five key areas I have identified in the literature.Result: My study confirms that the -in research identified- five key areas: peer learning, principal, external person, organization culture and expectations are all of great importance if professional development is to be successful. My study also shows that teachers, principal and supervisor experience joy but also frustration and anxiety associated with Matematiklyftet. My study shows that all the factors above must be taken into account if a professional development project is to lead to a developed training culture at the school in the long run.

Studien syftar till att undersöka rektorers föreställningar om estetik och vad de tror att estetiken betyder för elevernas lärande i grundskolan. I studien medverkar fem rektorer som är verksamma i Malmö stad. Anledning till denna undersökningsgrupp beror på att rektorer har mycket att säga till om när det gäller allt från anställning av pedagoger, till arbetssätt och satsning på estetisk och kultur i skolan. Metoden som jag har använt är kvalitativ intervju och intervjuerna genomfördes under oktober och november 2011. Teorin som jag har valt att använda i studien är teoretisk- och praktisk kunskap av Bernt Gustavsson (2002) i sin bok Vad är kunskap? Resultatet av studien visar på att rektorernas föreställningar om estetik handlar om det fysiska utseendet. Många av rektorerna är intevana att använda sig av estetik som definition och saknar kunskap om estetik som begrepp.Rektorerna ställer sig positiva till effekterna av estetiskt arbete som enligt dem själva innebär b la:bättre språk och identitetsutveckling och bättre sammanhållning. Rektorerna ger uttryck för att detfinns en hierarki mellan teoretisk- och praktisk kunskap och att det lönar sig mer med teoretiskkunskap. De bekräftar därmed teorin om praktisk och teoretisk kunskap, där praktisk kunskap haren underställd och marginaliserad roll i relation till teoretisk kunskap. De bekräftar också bilden avatt estetik är något man kan ta fram för att ge eleverna en lättsam och rolig stund. Det finns rektorer som gör anspråk på den radikala estetiken, men trots goda ansatser ger de flesta rektorer uttryck för att skolans arbetssätt är modesta.