I litteraturen framgår det att den fysiska aktiviteten minskar för varje årskurs i skolan. Med hänsyn till att rektorer och lärare ansvarar för att eleverna ska ha möjligheter till fysisk aktivitet under hela skoldagen är det viktigt att studera deras arbete. Forskningen visar att fysisk aktivitet främjar bland annat hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga i skolan.  Syftet var att beskriva vilka uppfattningar rektorer och lärare har om fysisk aktivitet och vad som kan främja fysisk aktivitet bland elever på gymnasieskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt var hälsoteorin SOC (Sense of coherence) och den frigörande pedagogiken som pedagogisk utgångspunkt i relation till Empowerment. Kvalitativ forskningsmetod var lämpligast att använda då intervjuer möjliggör en djupare förståelse för informanternas utsagor och studiens fokus. Studien utgörs därmed av fem semistrukturerade intervjuer. ​Analysen resulterade i två huvudkategorier som reflekterade studiens syfte; ​arbetet att främja fysisk aktivitet på skoltid och uppfattning kring läroplanen.  Studiens slutsats är att informanterna beskrev att de tagit medvetna beslut för att främja fysisk aktivitet, de försöker skapa en medvetenhet genom dialog samt att de försöker skapa integrerad rörelse genom brainbreaks på lektionstid. Ytterligare en slutsats är att rektorer och lärare uttryckte att de uppfattar läroplanen för gymnasieskolan som otydlig. / In literature, it appears that physical activity decreases for each year of school. Given that principals and teachers are responsible for ensuring that students have opportunities for physical activity throughout the school day, it is important to study their work. Research shows that physical activity promotes health, learning and concentration ability among other things, in school. The aim of this study was to describe which perceptions principals and teachers have about physical activity and what could promote physical activity among students at upper secondary schools.  In relation to the aim of the study, qualitative research method was most suitable to use because interviews enable a deeper understanding of the informants' statements and the focus of the study. The study consists of five semi-structured interviews. The analysis resulted in two main categories that reflected the aim of the study; ​the work to promote physical activity at school ​ and ​perception of the curriculum ​ . The conclusions of the study are that the informants have made conscious decisions to promote physical activity, they try to create awareness through dialogue as well as they try to create integrated movements through brain breaks during class hour. Another conclusion is that principals and teachers expressed that they perceive the curriculum of the upper secondary school as unclear.

Trust amongst key stakeholders in schools is a vital aspect for a healthy school culture and climate. This study aims to investigate faculty trust perceptions within an international school context in West Africa. Grounded within a theoretical framework of “Schools as Open-Social Systems”, faculty trust perceptions in colleagues, principals and parents & children were investigated via a quantitative analysis process. Whilst overall results reflect positive faculty trust perceptions in colleagues, principals and clients (parents and children) at the various schools in question, there exists a significant difference for faculty trust in clients and faculty trust in principals across secondary and elementary schools. Results therefore point to a difference in culture and climate that exists across secondary and elementary sections of these schools. An implication of this study would be for school leaders to make tangible efforts towards harmonising the overall culture and climate of these various school sections in order to work towards a common mission and vision. / Tillit bland olika aktörer i skolan är viktig för ett positiv skolkultur och klimat. Denna studie syftar till att undersöka lärarnas tillitsuppfattning i ett internationellt sammanhang i Väst Afrika. Teoretiska utgångspunkter för studien utgår från skolorna som öppna sociala system och kvantitativ analys används för att undersöka lärarnas tillitsuppfattning hos rektorer, kollegor samt föräldrar och barn. Trots att resultaten visar ett positiv tillitsuppfattning hos kollegor, finns det skillnader i lärarnas förtroende i rektorer samt lärarnas förtroende i föräldrar och barn i olika skolnivåer det vill säga mellan grundskolorna och gymnasieskolor. Det påpekar dels skillnader i skolkultur och klimat som existerar mellan grundskolorna och gymnasieskolorna i denna studie. Studien påvisar att skolledare borde agera för att bibehålla ett gemensamt skolklimat och kultur inom alla avdelningar. På så sätt stärks skolans vision och uppdrag.

I denna studie med syftet att beskriva hur rektorer verksamma inom årskurs 7-9 upplever sitt arbete att leda och samordna elevhälsan kopplat till utbildningen mål, har 14 rektorer och biträdande rektorer deltagit i en enkätundersökning. De underliggande frågorna som utforskas i studien är hur rektorerna beskriver sin egen roll inom elevhälsan, vilka verktyg de använder för att styra mot utbildningens mål, hur beskriver de samverkan mellan elevhälsan och övrig personal och i vilken omfattning de upplever att elevhälsans kompetens används hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Studien har utformats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Enkät har använts som metod där rektorerna med egna ord har fått beskriva sitt arbete kopplat till elevhälsa. Resultatet visar att det finns en stor variation hur elevhälsa organiseras i skolor och kommuner vilket påverkar rektors roll. Alla rektorer är inte chef för alla eller vissa av elevhälsans professioner och får då uppdrag från centralt håll som rektor inte kan påverka. Elevhälsans arbete är dock något som de prioriterar och anser vara viktigt, både för måluppfyllelse men även elevernas personliga utveckling. Det framkommer dock att begreppet elevhälsa har olika innebörder, då det kan tolkas som de lagstadgade professionerna inom elevhälsa men det kan även beskriva ett tillstånd som alla som arbetar i skolan ska försöka uppnå. För att skapa samverkan mellan elevhälsan och övrig personal beskrivs olika former av möten som kan ha både formell och informell karaktär. De hinder som beskrivs handlar om tid och bristande förståelse för varandras uppdrag. Rektorerna upplever att samtliga professioner inom elevhälsan främst används åtgärdande, även om de själva har intentionen att arbetet ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Den psykologiska kompetensen är den som beskrivs användas minst inom samtliga områden medan den specialpedagogiska kompetensen hamnar högst. / In this study, with the aim of describing how principals working in grades 7-9 experience their work to lead and coordinate student health linked to the educational goals, 14 principals and assistant principals have participated in a survey. The underlying intension is to explore how the principals describe their own role in student health, what tools they use to steer towards the goals of education, how they describe the interaction between student health teams and other personal and the extent to which they feel that the competence of student health is used for health promotion, prevention and remediation. The study has been designed from a system theoretical perspective. Questionnaires have been used as a method where the principals in their own word had to describe their work related to student health. The result shows that there is a great variety of how student health is organized in schools and municipalities, which affects the role of the principal. Not all principals are the head of all or some of the student health professions and are then commissioned from central sources which the principal cannot affect. The work of student health is, however, something that they prioritize and consider important, both goal effectiveness but also for the personal development of the students. However, it appears that the concept of student health has different meanings, as it can be interpreted as the statutory profession in student health, but it can also describe a condition that everyone who works in the school should try to achieve. To create interaction between student health and other staff, different forms of meetings are described that can have both a formal and informal character. The obstacles described are about time and a lack of understanding of each other’s tasks. The principals feel that all the professions in student health are primarily used remedying, although they themselves have the intention that the work should have a health promoting and preventive perspective. The psychological competence is the one described to be used least in all areas, while special education skills are used the most in all areas.

The purpose of this study is to bring clarity and knowledge as to how two headmasters organise the development of their respective schools as well as how we as special educator can enable the students to take part in this development work. The methodology of this study – and theoretical preconditions are founded in a phenomenological perspective combined with educational organisation theory. The empiric data has been gathered through surveys as well as interviews with students and school administrators. The data is analysed and documented through identified quotes to find meaning and variation in the level of student participation. The result shows the students in the 9 th grade feel they have influence as well as taking part in the development of the schools. Simultaneously, the students inform that the implementation should happen at an early stage for the students to maintain an engaged interest in this. Furthermore, the study shows that the special educator profession at the school that took part in the survey is a strong and an important resource. / Syftet med föreliggande studie är att bringa klarhet och kunskap i hur två rektorer organiserar skolutveckling samt hur vi som specialpedagoger kan möjliggöra att eleverna blir delaktiga i skolans utvecklingsarbete. Studiens metodologiska – och teoretiska utgångspunkter grundar sig i ett fenomenologiskt perspektiv i kombination med pedagogisk organisationsteori. Empirin har samlats in genom enkäter samt intervjuer med elever och skolledare. Materialet har analyserats med utgångspunkt i identifierade citat för att finna meningsbärande enheter som syftet att finna variationer i fenomenet delaktighet. Resultatet visar att de tillfrågade eleverna i årskurs 9 känner att de har elevinflytande och delaktighet över skolutvecklingen. Samtidigt framhåller eleverna att implementeringen av utvecklingsförslagen måste ske i ett tidigt stadium för att eleven ska finna intresse för engagemang. Studien visar även att den specialpedagogiska professionen på de undersökta skolorna är stark och en viktig resurs.

The guidance counselling within the adult education in Sweden is lacking in a wide range of qualitative measures. The aim was therefore to examine how principals perceive their leadership whilst organizing guidance counselling within the adult education. Previous research has shown that a close connection and cooperation between the principal and the guidance counsellor is beneficial, and that principals carry out hands-on, direct and collaborative leadership. They do not see the guidance counsellor as a leader even though the guidance programme requires the professional’s leadership. What is less known in earlier research is how principals perceive their leadership whilst organizing guidance counselling within the adult education. A phenomenographical study has therefore been conducted. The study results showed that the principals perceive their leadership based on giving the guidance counsellor an independence but they also perceive it as an inclusive, direct, indirect, reactive and supportive leadership. The results were analysed with a phenomenographical and understanding-based perspective. The study results have contributed with new knowledge and insight in the so far unexplored field that is adult education in relation to principals’ perceptions of organizing guidance counselling. The results show a wide range of different perceptions. The main finding is that principals perceive their complex role within the adult education as the main reason to not being able to fulfil guidance counselling as a whole-school approach. This is due to their limited time as their leadership role is highly administrative. Principals perceive therefore the organization of guidance counselling as organized by the guidance counsellor. Their leadership is therefore more reactive than preventive. Another finding is that principals perceive that guidance counsellors have similar competence to a leader, whereby they are equipped to lead their own work and the guidance interventions in the school as a whole-school approach.

Principals within the Swedish school system have a rather extensive mission, where they lead the inner work of the school, including the organization of how the school work with special needs education. With that said, principals play a very important part when it comes to creating communities of practice, a practice where the pedagogues can participate according to culture standards and within special activities in relation to the special needs education.  In a community of practice focusing on special needs education, one can build a practice based view on how education should be organized and that in turn is a mean for development. There could be some challenges in this work though – challenges regarding visions about special needs education and differences in visions created by principals compared to visions created by SENCOs (special educational needs coordinators). Who’s in charge of special needs education practice when visions differs? It becomes a question in relation to autonomy and autonomous processes within the special needs education practice.  Using a sociology perspective, focusing mainly on social practice, social systems and social facts, but also professional autonomy, this study uses a qualitative method to give more knowledge about principals’ organization of the special needs education practice. The study uses thematically opened interviews of principals in Swedish compulsory schools to collect empirical data and the analytical method uses codes, themes and conclusions related to the central concepts of the study: communities of practice, organizational culture and autonomy.  The results of the study shows that the principals actively work with the creation of communities of practice within the special needs education practice but the result also shows problematic aspects of implementation of special needs education visions in ordinary education and everyday work. The results also show that principals consider themselves to have the outmost responsibility for the decisionmaking in special needs education practice. The results show signs of difficulty in delegation even though the principals show explicit trust in SENCOs.  The conclusion of the study is that there are difficulties in the transfer of visions within a special needs community of practice while organizational conditions play a part in limiting autonomous work. The principals participating in the study face similar problems with student health care not being seen as a part of the regular education work, and there seem to be problems with teachers expressing issues concerning adjustments in the classroom in order to care for the need of each pupil in school.

Det råder en viss otydlighet vad professionen lärare i fritidshem innebär. Därför har jag i denna studie valt att undersöka rektorers och fritidshemslärares tolkningar av vad professionen lärare i fritidshem innebär och hur professionen används i respektive verksamhet. Semistrukturerade intervjuer med tre fritidshemslärare och tre rektorer har legat till grund för insamling av empiri. Empirin har sedan analyserats kvalitativt och presenteras i resultatet utifrån teman med olika underteman. Resultatet visar att professionen lärare i fritidshem uppfattas ha många olika uppdrag under skoltid och fritidshemstid vilka också varierar från skola till skola. I resultatet beskrivs vidare hur verksamhetens behov, rektorns roll och en fungerande samverkan med övriga yrkesgrupper i skolans organisation har för professionen. Vidare resultatet beskrivs möjligheter och utmaningar för fritidshemslärare att ha en fot i två verksamheter kommer och hur fritidshemslärare själva hade velat att verksamheten skulle se ut med en bättre status och mer frihet att bedriva fritidspedagogik under skoltid. För att lyckas med detta ansåg informanterna att samverkan behöver stärkas där skolans olika professioner ses som en helhet som kompletterar varandra för att ge eleven bästa möjliga förutsättningar.

I den här kvalitativa studien intervjuas fem svensklärare på gymnasiet om deras upplevelser av att arbeta med svenska som andraspråk utan behörighet i ämnet. Utifrån att Skolinspektionen identifierat stöttning från rektor och samverkan med behöriga kollegor som två framgångsfaktorer för obehöriga lärare i svenska som andraspråk undersöks lärarnas upplevelser gällande detta. Resultatet identifierar tre strukturella faktorer som karaktäriserar lärarnas upplevelser samt synliggör vad som påverkar stöttningen och samverkan: organisering, resursfördelning och föreställningar om relationer. Därutöver visar resultatet att stöttning och samverkan förekommer i olika hög utsträckning hos informanterna men sammantaget uttrycker samtliga att de känner sig stöttade eller har möjlighet att få stöttning om de uttryckligen ber om det. Vidare väcker resultatet diskussion om huruvida rektorers förtroende för lärarnas arbete å ena sidan har en stöttande effekt och å andra sidan tycks utgör ett hinder för ökad stöttning och förbättrad samverkan

Styrdokumenten för förskolan har tydliga krav när det handlar om att barn som är i behov av särskilt stöd ska få ett sådant stöd. Däremot finns i lagtexterna ingen tydlig skrivning i vad det särskilda stödet innebär, vem som ska ge det eller hur det ska ges. Inte heller finns några formella krav på specialpedagogisk kompetens i förskolan. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om det sätt på vilken specialpedagogerna uppfattar sin roll i att stödja pedagoger och barn genom specialpedagogiska insatser i förskolan. Uppfattningar från åtta utbildade specialpedagoger har belysts genom semistrukturerade intervjuer. Den tematiska analysen av innehållet visar att rektor, organisation och pedagoger i förskolan alla är centrala faktorer när det handlar om specialpedagogernas uppfattning och möjligheter att arbeta främjande och förebyggande med specialpedagogiska insatser. Studiens resultat visar att förutsättningarna för att skapa en likvärdig förskola blir större om kommunens specialpedagoger är organiserade i ett centralt team med ett bestämt antal förskolor och rektorer att arbeta mot. Vidare forskning behövs om organisationens påverkande faktorer och det sätt på vilket det inverkar på specialpedagogens roll när det handlar om de specialpedagogiska insatserna för barn i behov av särskilt stöd.

The purpose of this work was to contribute with increased knowledge about the role of principals as decision-makers in today's education system. This was done by examining 12 principals' experience and actions in relation to a law change that has meant an opportunity to introduce grades from year 4. Factors that were expressed as being able to influence the principals' decisions regarding earlier grades were their personal attitudes to and experiences of grades, teachers' attitude, contextual factors and science. The results indicated that the principals experiences a high degree of autonomy in the decision regarding earlier grades, although most principals involved teachers and/or the management team in the decision-making process. In general, the principals felt it was positive that they were the ones who made the decision about introducing earlier grades, although several principals expressed that it was strange and that there were risks in relation to equivalence. Many of the principals expressed that they would have preferred the state to have made the decision, especially if it was the same decision as their own. The results indicated that the principals would prefer an education system were decisions that affect their work would be delegated directly to them, alternatively that the state would make these decisions. A resistance to the decision about grades being made at the board- or municipal-level could imply a dissatisfaction with today's education system were the board or the municipal can have a significant influence on how a school is organized and thus on the principal's daily work and possibilities to make decisions. A professional and bureaucratic logic was expressed in a somewhat higher degree than the logic of market in the principals' experience and action in relation to the possibility to introducing earlier grades.