När förskolans reviderade läroplan trädde i kraft år 2019 fick digitaliseringen en tydlig plats i styrdokumentet, med avsikten att barnen i förskolan ska få förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. I läroplanen framgår dock inte hur detta arbete ska gå till. Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer och förskollärare uppfattar adekvat digital kompetens och digitaliseringsuppdraget i förskolan, samt vilka förutsättningar förskollärarna får för att utveckla adekvat digital kompetens. Studien har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer med rektorer och förskollärare har använts som metod för att samla in empiri. Den insamlade empirin har sedan bearbetats och tolkats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar att adekvat digital kompetens och digitaliseringsuppdraget handlar om att förbereda barnen inför en digital värld, samt att barnen ska få förutsättningar att kunna använda digitala verktyg. I enighet med tidigare forskning påvisar denna studie att ett personligt driv och en positiv inställning till digitaliseringsuppdraget är avgörande för hur digitala verktyg implementeras för barnen i förskolan. Samtidigt efterfrågar förskollärarna mer fortbildning och tid till kollegialt lärande för att erhålla adekvat digital kompetens.

The study is based on the pre-schools principal's descriptions of their work with language and the multilingualism's developing working methods in learning organizations to promote multilingualism and the language development of and for children in preschool. Social constructionism and Theoretical perspective on learning organizations are the theories in which the study is based, empirical data were collected via four semi-structured interviews. To analyse the empirics, a thematic analysis method was used. The purpose of the study is to investigate and make visible how principals describe the possible multilingualism of preschool activities and language-stimulating teaching strategies. Based on the purpose, two issues were formed; “How do principals in preschool activities describe the supportive working methods of multilingualism based on management level? What possible initiatives and dilemmas can be found when working with multilingualism and language development teaching for preschool children from a perspective on learning organizations according to the principals' description?”. The result led to the following conclusion: That the representatives have a great ability and knowledge regarding language development methods in preschool. It was also made clear in the study that the representatives work towards long-term goals with different strategies and methods as pedagogical leaders. Increased competence and constant development are seen as an asset by the representatives, however, the results showed that the representatives had different views on how educators should acquire increased competence in language as well as multilingual development methods or methods. Another dilemma that stands out in the result was that the representatives do not have the opportunity to make all decisions on their own, but in some situations the administration makes decisions that the representatives do not have the opportunity to influence, which may have a direct or indirect impact on the activity or activities for which the representatives are the principal, which will then have a direct or indirect impact on the children and guardians who have their children enrolled in these activities.

Bakgrund och problem: Skolverksamhet präglas idag av en komplex mix av utmaningar som påverkar individer, såsom rektorer, lärare, föräldrar och elever. Rektorn har en central roll som inkluderar att organisera och leda skolan så att målen uppfylls. Tidigare forskning beskriver hur rektorns roll har förändrats och visar på ökad styrning och administration. Det beror på flera aspekter, såsom ett ökat externt tryck från myndigheter. Det betonas även hur skolledare har fått en roll där olika styrlogiker möts och att den offentliga sektorn präglas av motstridiga ideal.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur rektorer upplever styrningen av kommunala grundskolor, utifrån perspektiven förvaltning, lärare, elever/föräldrar och media. Genom att undersöka hur rektorerna navigerar och tolkar styrning från olika perspektiv, strävar studien efter att ge en mångsidig bild av hur styrningen upplevs och hanteras av rektorerna. Vidare är syftet att studera hur styrningen av rektorerna, influerar deras sätt att styra och leda sina skolor. Därav strävar studien efter att öka förståelsen för komplexiteten i rektorernas yrkesroll och de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete med att leda och styra sina skolor.  Metod: Studien har genomförts på rektorer i kommunala grundskolor runt om i södra Sverige och är därmed en multipel fallstudie. Vidare har studien antagit en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats med inslag av en iterativ ansats. Studien har även använt semistrukturerade intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det teoretiska materialet samlades in genom tidigare forskning om styrning i skolan i form av artiklar och böcker.  Slutsatser: Uppsatsen belyser att den möjliggörande och tvingande styrningen samexisterar i kommunala grundskolor, utifrån rektorernas upplevelser. Ett övergripande mönster är att det förekommer skillnader mellan kommuner, avseende såväl politiska aspekter som upplevelsen av styrmedel. Det identifieras också hur rektors styrning och ledning influeras och bland annat visar uppsatsen att ökad administration begränsar det pedagogiska ledarskapet. Det konstateras även att rektorn behöver använda en pedagogisk ledarstil när tilliten är låg och en fördelad ledarstil när tillititen är hög mellan professionerna. / Background and problem: In today's educational landscape, we encounter a complex mix of challenges affecting individuals, such as principals, teachers, parents and students. The principal plays a central role in the school, which includes organizing and leading the institution, to achieve the general goals. Previous research highlights how the role of the principal has evolved, showing increased control and administration, influenced by various factors such as increased external pressures from authorities. It also emphasizes the clash of different control logics in the principals´ role and that the public sector is characterized by competing ideals.  Purpose: The purpose of the study is to describe how principals perceive the control of municipal compulsory schools, from the perspective of administration, teachers, parents/students and media. Exploring how principals navigate and interpret the control from various perspectives, the study aims to provide a diverse picture of how control is perceived and managed by the principals. Furthermore, the aim is to examine how the control of principals influence thier ways of controlling and leading thier schools. Hence, the study also aims to increase the understanding of the complexity of principals´professional role and the challenges they encounter in their daily work of leading and controlling their school.  Method: The study was conducted with principals in municipal compulsory schools across southern Sweden, constituting a multiple case study. Additionally, a qualitative research method has been adopted, with an abductive research approach, incorporating elements of the iterative approach. The study used semi-structured interviews to gather empirical data, while theoretical materials were sourced from previous research on control in schools in the form of articles and books.  Conclusion: The thesis highlights that enabling and coercive control coexist in municipal compulsory schools, based on the principals´experiences. An overarching pattern is that there are differences between municipalities regarding both political aspects and the perception of control measures. Further, we identify how the principals's control and leadership are influenced and among other things, the thesis shows that increased administration limits pedagogical leadership. It is also noted that the principal needs to use a pedagogical leadership approach when trust is low, and a distributed leadership style when trust is high between the professions.

Den här uppsatsen behandlar hur New Public Management (NPM) påverkat skolverksamheten i Borås stad.. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolans verksamhet har påverkats av NPM och uppsatsen bygger på tidigare forskning om NPM i skolverksamhet i Sverige men även i andra delar av världen. Uppsatsen utgår från teorin om de sju NPM-doktrinerna skrivna av Christopher Hood. Information om New Public Management i skolverksamheten inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med rektorer och vicerektorer. Det har intervjuats sex stycken rektorer eller vicerektorer totalt för denna uppsats. De som har intervjuats jobbar på skolor runt om i Borås Stad, både på privata och offentliga skolor. Respondenternas svar kodade sin i kategorier. Kategorierna bildade senare underrubrikerna i resultatdelen. Dessa underrubriker var förstelärare, konkurrens, prestationsmätning, ekonomisk återhållsamhet, detaljstyrning och allmän förändring. I resultatdelen skrivs det om respondenternas upplevelser med NPM. Utfallet i analys diskussionen var att teorin och den tidigare forskningen stämmer väl överens med det respondenterna berättat. I slutsatsen så bekräftades uppsatsens huvudfynd vilket var fynden om ekonomisk återhållsamhet, konkurrens och förstelärare. Uppsatsen har bidragit med nya fynd inom handlingsutrymme och konkurrens. Uppsatsens praktiska bidrag riktade sig främst till Borås stad men uppmanade även andra aktörer att ta plats på skolmarknaden. Offentliga verksamheter i Borås stad behöver vara mer medvetna om att NPM påverkar skolans arbete till en gradd är detaljstyrningen har en påverkan på skolans beslutsfattande. Vidare så har prestationsmätning och dokumentation påverkat skolan i en större grad där det är mycket viktigare än innan att dokumentera allt som pågår inom skolverksamheten och eleverna. Men generellt så har utvecklingen av NPM och kommunaliseringen inte varit så negativ som den har förklarats tidigare. Den största negativa aspekten av NPM är en ekonomisk återhållsamhet som ser att skolorna är fulla men att det inte finns tillräckligt många lärare, där varenda skola berättat om att de gärna hade velat anställa fler lärare. Aspekter som förstelärare tagit emot och varit något som varenda skola har höjt som något positivt. Tips på vidare forskning inom ämnet är framför allt en jämförelse mellan olika kommuner, för att kunna se likheter och skillnader i hur de olika kommunerna fungerar. / This essay covers how New Public Management (NPM) has influenced the schools in the municipality of Borås. The purpose of the essay is to examine how the school operation has been influenced by NPM and thees say is based on previous research about NPM in schools in Sweden as well as other parts of the world. The essay emanates from the theory about the seven NPM-doctrines written by Christopher Hood. The information about New Public Management in schools was collected by semi-structured interviews with principals and vice principals. A total of six principals or vice principals have been interviewed for this essay. Those who have been interviewed work at schools in and around Borås, both public and private schools. The respondents’ answers were coded into categories. The categories were later made into subheadings in the result section of the essay. These subheadings were first teacher, competition, performance measurement, economic restraint, detail management and general change. In the results part it is written about the respondents’ experiences with NPM. The outcome of the discussion analysis was that the theory about the previous research is consistent with the information the respondents gave. In the conclusion  the main discovery of the essay was confirmed and this was the discoveries about economic restraint, competition and first teacher. The essay has contributed with new discoveries in competition and the room for action. The essay's practical contributions were mainly directed towards Borås but it also urged other operations to take place on the school market. Public operations in Borås need to be more aware that NPM influences the schools to a degree where detail management has influence over the decision making in the schools. Furthermore, the performance measurement and the documentation has influenced the school to a higher degree where it is much more important than before to document everything that is going on within the schools and with the students. The development of NPM and the municipalisation has generally not been as negative as it has previously been explained. The biggest negative aspect of NPM is an economic restraint that makes the schools full but with a lack of teachers, where every school has said that they would really want to hire more teachers. Aspects such as first teacher has been received and is seen by every school as something positive. Suggestions for further research within the subject is foremost a comparison between different municipalities to be able to see similarities and differences in how the different municipalities function.

I studien har fyra skolledare verksamma i gymnasieskolan intervjuats. Studien syftar till att utforska skolledares upplevelser och erfarenheter av ledning och samordning av det pedagogiska arbetet genom en interpretativ fenomenologisk analys. I studien framträder tre dimensioner av hur pedagogiskt ledarskap gestaltas i spänningsfältet mellan lärares handlingsutrymme och uppdraget att leda och samordna det pedagogiska arbetet. Dessa dimensioner är förhandling och balansgång mellan att skapa struktur och att ge utrymme till lärarna, att följa en etisk kompass som även verkar förebildande samt dimensionen förändringsarbete. Resurserna som respondenterna använder är den förståelsedrivna undersökande attityden i kombination med värnandet av lärarens handlingsutrymme med förväntan om förändring, reflexivt användande av egna tidigare erfarenheter, tydlighet och uppdragsförankring, struktur och systematiskt kvalitetsarbete. Respondenternas förståelse av uppdraget och hur de gestaltar pedagogiskt ledarskap i de dimensionerna i kombination med de resurser som respondenterna använder tolkas som att det ger professionellt välbefinnande. Det blir en form av vård av skolledar-jaget. / In the study, four secondary principals have been interviewed. The aim of the study is to explore principals’ experiences and perceptions of managing and coordinating educational work through Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The study reveals three dimensions of how instructional leadership is manifested within the tension between teachers’ autonomy and the mandate to lead and coordinate educational activities. These dimensions include negotiating and balancing the creation of structure with providing space for teachers, adhering to an ethical compass that also serves as a role model, and the dimension of change management. The resources utilised by the respondents are a comprehension-driven investigative attitude combined with safeguarding the teacher’s autonomy with an expectation of change, reflective use of personal past experiences, clarity and mission alignment, and systematic quality management. The respondents’ understanding of their role and how they embody instructional leadership within these dimensions, along with the resources they use, is interpreted as contributing to their professional well-being. This constitutes a form of care for the principal’s self. / <p>Professionsprogram i pedagogik för undervisning, lärande och pedagogiskt ledarskap</p>

Title of the Master's Thesis: The management structure of universities Abstract: Master's Thesis "The management structure of universities' mapping key organizational elements in universities in Czech Republic, both in terms of internal point of view and from outside view from different institutions that are linked to universities, control them or are otherwise tied to their existence. These organizational elements are also compared to the practice of business management and key moments are shown, where the practice of business organizations differs from universities. As part of familiarizing with the organizational structure the analysis of the number of managerial staff was performed both in absolute numbers and relative to the number of students at selected universities. Finally, interviews were conducted with senior managers of these universities to compare their experiences of college life. Key words: College, university, Accreditation Commission, management, rector, dean, vice-rector, vice- dean, financing, organizational structure, the Higher Education Act

I läroplanen framgår att rektor har ett särskilt ansvar för att lärare ska få den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag på ett professionellt sätt. Detta får givetvis konsekvenser för rektors arbete. Syftet med studien är att studera rektors föreställningar och strategier gällande lärares kompetensutveckling. Frågeställningarna berör de föreställningar som framträder när rektorer beskriver lärares kompetensutveckling och vilka strategier har rektor för att verkställa lärares kompetensutveckling? Diskursanalys har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer av rektorer i grundskolan har genomförts vilket också varit en totalundersökning för en kommunal huvudman. Resultatet visar att rektors föreställningar centreras kring att utveckla undervisningen i klassrummet, skolans kultur och kollegialt lärande.  För att få till en skolkultur som tar sig an kollegialt lärande behöver rektor använda sig av strategier exempelvis genom att lobba för att motivera lärarna till aktuell kompetensutveckling, men också genom att modellera och leva som man lär. Studien visar en tendens till att rektorer placerar lärares kompetensutveckling inom skolutvecklingsdiskursen. Detta får följder som att rektor behöver få till en skolkultur som möjliggör kollegialt lärande för skolutveckling. / The curriculum in Sweden states that the principal has a special responsibility for ensuring that teachers receive the competence development required for them to be able to carry out their assignment in a professional manner. This of course has consequences for the principal’s work. The purpose of the study is to study the principal's conceptions and strategies regarding teacher competence development. The questions are which perceptions emerge when principals describe teachers' competence development and which strategies does the principal have to implement teacher competence development? Discourse analysis has been used as a theoretical and methodological framework. Six interviews of principals in compulsory school have been conducted, which has also been a total survey for a municipality. The result shows that the principal's conceptions are centred on developing the teaching in the classroom, the school's culture and professional learning. In order to get a school culture that takes on collegial collaboration, the principal needs to use strategies, for example by lobbying to motivate the teachers to upcoming competence development, but also by modelling and practice what is preached. The study suggests that principals recognize teacher competence development as part of a school development discourse. Consequently, a school culture allowing professional learning, needs to be established.

viermal im Jahr erscheinender Newsletter für Freunde, Absolventen und Ehemalige der TU Chemnitz

4 mal im Jahr erscheinende Zeitschrift über aktuelle Themen der TU Chemnitz

The aim of the study is to generate knowledge about principals´ pedagogical leadership practice. Furthermore, the study aims at generate knowledge of what is happening in a joint action research practice when principals explore a pedagogical leadership. In the study the theory of practice architectures interacts with the choice of methodological orientation and is used to analyse the results. The study is embedded in the Nordic action research tradition. Partnership between universities and practitioners is seen as an important arena for professional development. The results are of importance to the principals who daily work to improve their schools. The students' learning and development appear to be an important and almost obvious component of the principal´s pedagogical leadership practice.   The principal's pedagogical leadership is defined as an indirect leadership in which the principal focuses on arranging the conditions for the teachers so that they are given the opportunity to improve their teaching. A pedagogical leader is not just talking about changes, he/she also calls for concrete actions in the school's internal work. The principals´ pedagogical leadership can be described as orchestrating the surrounding arrangement in such a way that they enable a learning and collaborative practice at the school. Part of this orchestration is about supporting forms of cooperation so that good norms and a development-promoting culture are established. The study shows how trustworthy relationships in the groups were absolutely necessary for the participants to be able to change their understanding of the pedagogical leadership. The changes in the joint action research practice have been described as three stages: the establishment stage, the testing stage and the critical stage, where the names of the stages characterize what happened in the groups during different periods of time in the change process. A critical and emancipatory approach was developed in the process. / Rektors pedagogiska ledarskap är ett ledarskap som ofta beskrivs som något positivt och nödvändigt men också som otydligt och svårgripbart. Denna studie är tänkt som ett bidrag till utbildningsvetenskaplig forskning med särskilt fokus på rektorers pedagogiska ledarskap, rektorers professionsutveckling och skolförbättring. Avhandlingen är en aktionsforskningsstudie som bygger på samarbete, delaktighet, engagemang och partnerskap mellan forskare och rektorer. Den handlar om att förstå och förbättra en praktik men också om att skaffa sig kunskap om hur en sådan förbättring går till och vad som händer under arbetets gång. Aktionsforskning möjliggör ett vetenskapligt kunskapande samtidigt som en praktik förbättras. Studiens resultat visar att rektors pedagogiska ledarskap handlar om att orkestrera skolans omgivande arrangemang så att de möjliggör en lärande och professionell praktik samt bidrar till en god förbättringskapacitet på skolan. Det handlar om att skapa rutiner för vilka som ska mötas och tala med varandra, hur ofta de ska mötas, vad de ska tala om och på vilket sätt det ska ske. En pedagogisk ledare nöjer sig inte med att tala om förändringar utan genomför och även uppmanar till konkreta aktioner i en skolas inre arbete. Rektors pedagogiska ledarskap har en tydlig viljeinriktning mot elevernas lärande och studien visar att det är ett ledarskap som stärks när fler delar på ansvaret.