Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om rektors föreställningar av det pedagogiska ledarskapet i relation till lärares lärande, att bidra med svar på hur rektor ser på sitt ansvar för lärares lärande. Sex rektorer har intervjuats med hjälp av metoden föreställningskarta och det empiriska materialet består av utsagor som kodats och kategoriserats till teman. Resultatbeskrivningen är empirinära och som läsare får du möta rektors föreställningar genom deras utsagor. En deskriptiv berättelse har vävts samman med hjälp av rektorernas utsagor för att på så sätt beskriva rektorers gemensamma föreställning om att leda lärares lärande. Det empiriska materialet visar att rektors föreställning om det pedagogiska ledarskapet i relation till lärares lärande handlar om att kartlägga för lärande, att organisera för lärande, att leda lärande samt om lärande. Dessa delar står i relation till varandra och bildar tillsammans en helhet, ett system för lärande. Utgångspunkt för lärandet är skolans nuläge och lärares erfarenheter och kunskaper ligger till grund för det gemensamma sökandet efter ett önskat läge. Systemteori och lärande organisationsperspektivet används därför för att förstå och tolka resultatet. Analysen visar att rektors pedagogiska ledarskap i relation till lärares lärande kan beskrivas som ett lärandeinriktat ledarskap / The purpose of this study is to contribute knowledge about principals´ conceptions of their pedagogical leadership in relation to teachers´ learning, to seek the answer to how principals look at their responsibility when it comes to teachers´ learning. Six principals have been interviewed using the cognitive maps as the interview method and the empirical material consist of statements that have been coded and categorized into themes. The description of the results is empirical and as a reader you meet the principals´ conceptions through their statements. A descriptive story has been put together by the statements to describe the principals´ collective conception of teachers´ learning. The empirical material shows that the principals´ conception of the pedagogical leadership in relation to teachers´ learning is about mapping for learning, organizing for learning, to lead learning and learning. These parts are in relation to each other and together they form a whole, a system for learning. The starting point for learning is the current state of the organization and the teachers´ experiences and knowledge is the foundation for the common search for next practice.  Systems theory and the learning organizational perspective have been used to understand and interpret the results. The analysis shows that the principals´ leadership in relation to the teachers´ learning can be described as a learning-based leadership.

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem. Övriga tre rektorer ger en beskrivning som uppfyller en eller flera kategorier gällande deras agerande för att lyfta fram pedagogers lärande i vardagen.

During the 2010s Swedish principals received an increased responsibility to make decisions regarding the schooling for individual students. Simultaneously the influx of immigrants to Sweden was high and the responsibility of sorting out housing and schools for the migrants was split between the municipalities. This meant more schools received responsibility for newly arrived students. Laws and regulations regarding newly arrived was changed gradually after 2015 and principals were given increased responsibility of the decision-making. In the light of this a case study was designed to increase knowledge about decision making and influencing process relating to newly arrived students schooling. A partial purpose was to deepen the understanding around principals’ conditions and prerequisites to make decisions in line with the education act. Principals and representatives of the administration in the form of unit managers for mother tongue or reception units were interviewed. The study’s theoretical perspective emanates from theories of bounded rationality, institutional logics and a framework on organizational learning that describes how routines are developed. The result showed that decision-making was influenced by the frames and organizational conditions which existed in the context of each municipality and school. The decision-making usually happened with the hallmark of bounded rationality; the decision makers used solutions which had worked prior to achieve a result that they regarded as sufficient. This meant that the organizational solutions that were available in the organization prior were used to incorporate the new students in the school. Decision-making could be understood from several competing institutional logics: to realize political goals and comply with legislation (bureaucratic logic), to be an attractive school (market logic), to provide students with a good education (professional logic) and to use resources efficiently (organizational logic). The three cases showed major differences regarding the development of routines in the organisation. In one of the municipalities there were routines in place for a few important areas of decisions such as school placement processes and home multilingual classroom assistance. This led to a quick reception and school start for the newly arrived students while the lack of a functional routine in another municipality led to long school placement processes and frustration among the decision-makers. The results of the study points to the importance of having discussions on individual, group and organizational levels to develop routines which reduces the need of repeated decision-making. The result deepens the understanding of the complex context principals and unit managers must deal with in decision-making and underlines the importance of having discussions at the individual, group and organizational level to develop routines that reduce the need for repeated decision-making. / Svenska rektorer fick under 2010-talet ett gradvis utökat ansvar för att fatta beslut kring enskilda elevers skolgång. Samtidigt tog Sverige emot många nyanlända och ansvaret för att ordna boende och skola för gruppen fördelades mellan alla Sveriges kommuner. Det innebar att fler skolor fick ansvar för nyanlända elever. Lagstiftning och reglering kring nyanlända elever förändrades successivt efter 2015 och rektor fick utökat ansvar för beslutsfattandet. Med detta som bakgrund utformades en fallstudie med syfte att öka kunskap om besluts- och påverkansprocesser kring nyanlända elevers skolgång. Ett delsyfte var att fördjupa förståelsen kring rektorers villkor och förutsättningar att fatta beslut som följer skollagen. Rektorer och representanter för förvaltningen i form av enhetschefer för modersmåls- eller mottagningsenheter intervjuades. Studiens teoretiska perspektiv utgår från teorier om begränsad rationalitet, institutionella logiker och ett ramverk om organisatoriskt lärande som beskriver hur rutiner utvecklas. Resultatet visar att beslutsfattandet påverkades av de ramar och organisatoriska villkor som fanns i respektive kommun och i respektive skolas kontext. Beslutsfattandet skedde ofta med den begränsade rationalitetens kännetecken: beslutsfattarna använde sig av lösningar som fungerat tidigare för att uppnå ett resultat som de uppfattade som tillräckligt bra. Det innebar att de organisatoriska lösningar som fanns tillhands i organisationen sedan tidigare användes för att slussa in de nyanlända eleverna i skolan. Beslutsfattandet gick att förstå utifrån flera konkurrerande institutionella logiker: att förverkliga politiska mål och följa lagstiftningen (byråkratisk logik), att vara en attraktiv skola (marknadslogik), att ge eleverna en god utbildning (professionell logik) och att utnyttja resurser effektivt (organisationslogik). De tre fallen uppvisade stora skillnader gällande utvecklandet av rutiner i organisationen. I en av kommunerna fanns rutiner på plats för flera viktiga beslutsområden som skolplacering och studiehandledning på modersmålet. Det ledde till snabbt mottagande och skolstart för de nyanlända, medan avsaknad av fungerande rutin i en annan kommun ledde till utdragna skolplaceringsprocesser och frustration bland beslutsfattarna. Resultatet fördjupar förståelsen för den komplexa kontext rektorer och enhetschefer har att hantera i beslutsfattandet och understryker vikten av att föra diskussioner på individ-, grupp och organisationsnivå för att utveckla rutiner som minskar behovet att upprepat beslutsfattande.

Som skolledare har rektor ett komplext uppdrag över skolans verksamhet. Förutom att leda den pedagogiska verksamheten innebär uppdraget även att vara ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet där skolsköterska som profession ingår. Studiens syfte är att med professionsperspektivet som analysverktyg beskriva hur rektorer uppfattar sina förutsättningar att leda skolsköterskans arbete och fullfölja sitt uppdrag som ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet på skolan. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 10 rektorer vars anställning var inom offentlig skolverksamhet. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien analyserades och presenterades utifrån de fyra professionsattributen: vetenskaplig kunskapsbas, autonomi, rektors erkännande av omvärlden samt kåranda. Resultatet visar att rektorer upplever utmaningar med att fullfölja sitt uppdrag som ytterst ansvarig för elevhälsan och skolsköterskans arbete samt att leda elevhälsans och skolsköterskans arbete på skolan. En slutsats i studien är att rektorerna upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att kunna leda skolsköterskan i delar av dennes arbete och att detta leder till utmaningar med att vara ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet på skolan. I diskussionen lyfts komplexiteten i att rektor har en formell kompetens inom pedagogik och förväntas leda skolsköterskan med medicinsk kompetens. Det finns även utmaningar med att skapa samsyn på skolan och få skolans samtliga professioner att använda ett gemensamt språk.

Abstract As written in the pre-school's governing documents, principals are responsible for the work with school development and systematic quality work in the organization. In previous studies and in reports from the Swedish National Agency for Education, criticism has been given regarding, among other things, the lack of prerequisites and support for principals in carrying out school development. This study has sought knowledge on preschool principals' experiences and reflections of working conditions and subsequent support for the developmental part of their work docket, as well as which support structures principals believe should facilitate the work geared towards school development. This study reveals that principals, due to a relatively widespread lack of understanding of the pre-school's mission, confirm a lack of suitable conditions and support for their work. The need for increased resources both to educate uneducated staff and to create opportunity for school development and systematic quality work is analysed. The study also mentions the impact of school culture on and that of conditions concerning school development. In accordance with Abbott's profession theory, signs are shown in the principals' experiences that increased governance and control of professions can lead to de-professionalization and that competition for jurisdiction (the field with exclusive tasks linked to a profession) can lead to a change in the status of an entire professional group. A strong and clear profession with autonomy and control over its tasks and jurisdiction can, through these distinguishing characteristics, exclude competing professions or groups fighting for the same tasks. / Sammanfattning Rektorer har genom förskolans styrdokument, ansvar för arbetet med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i organisationen. I forskning samt i rapporter från Skolverket finns återkommande kritik mot bland annat bristande förutsättningar och stöd för rektorer att bedriva skolutveckling. Föreliggande studie undersöker förskolerektorers reflektioner och erfarenheter av förutsättningar och stöd från huvudman och personal för skolutveckling samt vilka stödstrukturer som rektorerna anser bör underlätta arbetet med skolutveckling. Resultatet visar att rektorer ofta upplever en utbredd brist på förståelse för förskolans uppdrag samt att de saknar förutsättningar och stöd i sitt arbete. Det finns behov av ökade resurser både för utbildning av outbildad personal och för att frigöra tid i verksamheten för skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. I resultatet framkommer också att skolkulturen påverkar förutsättningar för skolutveckling. Rektorerna uttrycker, i enlighet med Abbotts professionsteori, att ökad styrning och kontroll av professioner leder till avprofessionalisering samt att konkurrens om jurisdiktion (fältet med exklusiva arbetsuppgifter knutna till en profession) kan leda till förändring av status för en hel yrkesgrupp. En stark och tydlig profession med autonomi och kontroll över sina arbetsuppgifter och jurisdiktion, kan genom dessa utmärkande egenskaper, exkludera konkurrerande professioner eller grupper som konkurrerar om samma arbetsuppgifter i syfte att stärka sin profession.

Denna essä undersöker rektors roll i en verksamhet där statligt uppdrag ser ut att kollidera med de förutsättningar som ges till skolorna via kommunen som finansiär och arbetsgivare. Upplevelsen speglas i situationer där lärare och vårdnadshavare ser ut att ha en annan förståelse för skolans uppdrag än den som rektor upplever sig ha utifrån de styrdokument som råder och de möjligheter som kommunen tillhandahåller. En fråga är vad rektor behöver veta om kunskapen hos medarbetare för att kunna leda. Undersökandet utgår från Aristoteles kunskapsbegrepp med fronesis som tyngdpunkt, läsning av Finks beskrivning av Aristoteles begrepp samt med hjälp av Sa Cavalcante Schuback och Schön gällande förståelse som övergår i handling.   Dessutom utifrån teorier om ledarskap och synen på förståelsens roll i ledarskap där ett perspektiv av mytbildning i skolan undersökts vilket kan vara en förklaring till den svåra situation som både lärare och rektor befinner sig i. / The essay examines the role of the principal in an organization where the state’s mission seems to clash with the conditions provided to schools by the municipality as the fonder and employer. The experience is reflected in situations where teachers and parents seem to have a different understanding of the school’s mission than the principal perceives based on the curriculum and budget provided by the municipality. One question is what the principal needs to know about the knowledge of teachers in order to lead. The investigation is based on Aristotle’s concept of knowledge with phronesis as the focus, reading Fink’s description of Aristotle’s concept, and with help from Sa Cavalcante Schuback and Schön regarding understanding that transitions into action. Additionally, based on theories of leadership and the role of understanding in leadership, a perspective of myths in school is also examined, which may be an explanation for the difficult situation in which both teachers and principals find themselves.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) står det att förskolan ska främja alla barns lärande och utveckling och de barn som tillfälligt eller varaktigt behöver stöd och stimulans har rätt till en utbildning som är anpassad och utformad så att de utvecklas så långt som möjligt. I Skollagen (SFS 2010:800 §9) står att läsa att det är rektorns ansvar att barn ges stöd men skriver inget om hur. I examensordningen finns specialpedagogens yrkesroll definierad i form av kunskaper, förmågor och förhållningssätt som utbildningen ska ge. Med anledning av detta har vi valt att studera hur några rektorer ser på specialpedagogens arbetsuppgifter samt vilka förväntningar de har på specialpedagogens yrkesroll eftersom specialpedagogens kompetens kan bidra med att skapa en inkluderande och stödjande lärandemiljö som gynnar barns utveckling och lärande. Det är en kvalitativ studie och handlar om tio rektorers beskrivningar där resultaten utvunnits ur tematisk analys på semistrukturerade intervjuer. I resultatet kan vi bland annat utläsa att rektorer anser att specialpedagogen har en viktig roll i förskolan och tycker att deras arbete är betydelsefullt då flera rektorer upplever att deras kunskap inte räcker till. Vi ser även att specialpedagogen är en viktig samtalspartner och bollplank till pedagoger i mötet med barn och vårdnadshavare i förskolans verksamhet. Rektorerna uttrycker en önskan om en verksamhetsnära specialpedagog som finns lättillgänglig men ser att det är en utmaning då denne ofta hör till flera rektorsområden. Trots det har rektorerna höga förväntningar både på specialpedagogens kunskap, arbetssätt och vad det ska ge i verksamheten. I vår analys har vi för att försökt tolka och förstå utifrån tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella samt dilemmaperspektivet. Vi har även använt oss av sociokulturell teori samt systemteori.

I denna masteruppsats studeras ett antal rektorers uppleveda effekter av utbildningen vid Rektorsprogrammet efter år1. Fokus ligger på hur det pedagogiska ledarskapet påverkas när rektor går utbildningen. Med rektor avses i denna uppsats den person på skolan/förskolan som är chef för lärarna/förskolelärarna och övrig personal, och som har uppdraget att leda verksamheten så att lärarna kan genomföra sitt uppdrag, d.v.s. att utifrån skolans mål säkerställa att eleverna når målen. Detta kan alltså även vara en biträdande rektor, en förskolechef eller en biträdande förskolechef. Med upplevda effekter avses den upplevelse av förändring vad gäller erfarenheter, kunskaper och lärdomar som rektorerna tar med sig från utbildningen. Studien undersöker inte de faktiska effekter som rektors utbildning leder till ute på skolorna eller om den leder till förbättrade resultat. Denna uppsats baseras på textanalys av reflekterande brev som skrivits av deltagare som påbörjade Rektorsprogrammet vid två lärosäten våren 2014. Detta görs genom ett hermeneutiskt förhållningssätt med en narrativ ansats. Den narrativa ansatsen innebär att, genom rektorernas brev, försöka fånga den betydelse rektorerna tillskriver sina erfarenheter från utbildningen. Dessa brev är förankrade i rektorernas kontext som skapats genom deras interaktion med sin omgivning i vardagen. Den narrativa ansatsen ökar förståelsen för rektorernas subjektiva upplevelse av utbildningen. Med hjälp av två perspektiv: pedagogiskt ledarskap och vuxnas lärande har empirin sedan analyserats med hjälp av ett raster i form av en ledarskapsmodell som bygger på en teoretisk modell där ledarskap förstås som något som tar gestalt relationellt i skärningspunkten där Ledare, Följare och Situation möts. Denna analys av breven visar att det första året av rektorsutbildningen primärt ger rektorerna allmänt ökad kunskap som de tillämpar i sina skolor och använder/sprider i verksamheten och att detta gör att rektorerna känner sig säkrare i rollen som ledare. Under det första året på Rektorsprogrammet handlar detta primärt om juridiska aspekter av ledarskapet. Det är tydligt att rektorerna upplever att de har stärkts i rollen som pedagogiska ledare under år 1 vid Rektorsprogrammet. Resultatet av denna studie visar att det inte primärt handlar om att via utbildningen ge rektorerna ökade ämneskunskaper utan snarare om att utveckla det pedagogiska ledarskapet och därmed skapa säkrare och bättre rektorer. / This thesis investigates what effects a number of Swedish school principals experience during the first year of the National School Leadarship Training Programme, focusing on how the educational leadership is affected by the education. The term principal refers to the person at a school/pre-school designated to lead the organization and enabling the teachers/pre-school teachers and staff to do their work, i.e. to make the students reach the educational goals. The term experienced effects refers to the sense of change in experiences and knowledge that the principals gain from the education. The thesis does not take into account the actual effects of the education at the principal’s organizations or if it leads to improved school results. This thesis is based on the analysis of reflective letters written by participants who started the programme at two different universities during the spring of 2014. This is done by applying a hermeneutic and narrative approach. The narrative approach means that, by analyzing the principals’ letters, try to capture the meaning that they attribute to their experiences from the education. These letters are based in the context of each principal which has been created through their interaction with the surrounding environment in the daily work. The narrative approach increases the understanding for the principals’ subjective experience of the education. By using two different perspectives: educational leadership and adult education, the material has been analyzed by using a raster in the shape of a leadership model based on the assumption that leadership can be understood as something that is taking relational form at the point of intersection between Leader, Follower and Situation. This analysis shows that the first year of the education primarily provides the principals with increased general knowledge which they apply in practice in their respective organizations and that this increased knowledge makes the principals feel stronger in their role as leaders. During the first year of the programme this general knowledge primarily relates to legal aspects of leadership. It is evident that the principals experience that they have developed as educational leaders during the first year of the National School Leadership Training Programme. This thesis indicates that the main effect of the program is not to increase the principals’ knowledge in specific areas, but to develop the educational leadership and thus create more confident and better principals.

Skolor i Sverige ska kontinuerligt arbeta med skolutveckling. Enligt Skolverket är rektor ytterst ansvarig för att leda skolutvecklingsarbetet på respektive skolenhet. Skolutveckling innefattar många olika delar och innehåll där den inre organisationen på respektive skolenhet till viss del kan avgöra vilken inriktning utvecklingsarbetet bör ha. Syftet med denna studie är att undersöka rektorers föreställningar om skolutveckling på den lokala skolenheten i relation till verksamhetsintegrerad grundlärarutbildning. Studiens ansats är kvalitativ, där det empiriska materialet utgörs av intervjuer med rektorer. Den  teoretiska utgångspunkten i denna studie grundar sig i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med en förståelsebaserad orientering. Resultatet av studien visar att skolutveckling bedrivs på många olika sätt. Exempel på skolutvecklingsarbete har utkristalliserats i olika teman såsom aktuell forskning, systematiskt kvalitetsarbete, samverkan och elevernas resultat. Den inre organisationen påverkar riktningen i detta utvecklingsarbete i form av den kultur som råder samt vilket utvecklingsområde det fokuseras på. I relation till skolutveckling upplever rektorerna den verksamhetsintegrerade grundlärarutbildningen positiv utifrån flera aspekter men framförallt att teori och praktik tillämpas vecka för vecka. Utbildningens utformning kan bidra till skapandet av gemensam kunskap och skolutveckling på arbetsplatserna. Dock har rektorerna en föreställning om att studenterna kommer bidra mer och mer  till skolutvecklingen under utbildningens gång. / Schools in Sweden should continuously work with school development. According to the National Agency for Education the principal is ultimately responsible for leading the work with school development. School development includes many different parts and content where the inner organization at the school units should prioritize the development work. The purpose of this study is to research principals’ notions around school development at the local school unit in relation to a work-integrated teacher education. The approach of the study is qualitative, where the empirical material consists of interviews with principals. The theoretical outset in this study is based on a social constructivism with understanding-based perspectives. The results show that school development is being carried out in many different ways. Themes that have emerged in the study in terms of school development are current research, systematic quality work, collaboration and the students’ results. The inner organization affects the development work by way of the existing culture as well as which area of development is being focused on. In relation to school development the principals experience the work-integrated teacher education in a positive way from several aspects but above all that theory and practice are carried out week by week. The formation of the education contributes in generating common knowledge and school development at the workplace. However, the principals have an idea that the students’ contribution to the school development increases during the education.

Syftet med studien är att undersöka några rektorers föreställningar om hur de bedriver sitt pedagogiska ledarskap. I förlängningen hoppas jag också kunna bidra till den generella kunskapsbildningen inom detta, ur ett skolutvecklingsperspektiv, viktiga område. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk kunskapsteori där rektors pedagogiska ledarskap tolkas som något som är socialt konstruerat. I den empiriska fasen har intervjuer med sju åländska rektorer hållits, detta med hjälp av föreställningskartan (cognitive map) som intervjumetod. Studien utgår från följande två frågeställningar: hur beskriver rektorerna att de utövar sitt pedagogiska ledarskap samt vilka prioriteringar gör rektorerna inom ramen för det pedagogiska ledarskapet? I analysen av rektorernas utsagor har både en induktiv samt två deduktiva analysverktyg använts. I den induktiva processen har materialet katalogiserats utifrån sitt eget innehåll i syfte att se vilka områden och teman som växer fram. I de deduktiva processerna har rektorernas utsagor katalogiserats utifrån färdiga kategorier. I den första används meningsbärande ord som verktyg vilka baseras på Rektor och styrkedjans (SOU 2015:22) beskrivningar av vad rektors pedagogiska ledarskap består av och i den andra används Transformation in Action Framework (Keamy, 2016) som analysmodell. Resultatet visar att flera likheter finns mellan rektorernas föreställningar om hur de utövar sitt pedagogiska ledarskap och gängse forskning och teoribildning. De åländska rektorerna uppger att en stor del av det pedagogiska arbetet utgörs av dynamiska samarbeten och interaktioner med andra personer i skolverksamheten. De använder sig av direkta arbetsmodeller som lektionsbesök, medarbetarsamtal och ledningsgrupper och mer indirekta arbetsformer som har med exempelvis organisering och strukturer att göra. Studiens resultat uppvisar också flera konkreta exempel på hur rektorerna leder arbetet med lärarnas undervisning och elevernas lärande, detta exempelvis genom att rektor själv håller i övningar för lärarna och genom att rektor på ett systematiskt sätt samlar in underlag från lärares lektioner vilket sedan används till att utveckla skolan och undervisningen som helhet. Det visar sig också att rektorerna till viss del gör olika prioriteringar inom ramen för det pedagogiska ledarskapet. / The purpose of the study is to examine some principals' conceptions of how they conduct their pedagogical leadership. In the long run I also hope to contribute to the general knowledge formation within this, from a school development perspective, important area. The study is based on a social constructivist theory, in which the principal's pedagogical leadership is understood and interpreted as something socially constructed. In the empirical phase, interviews with seven Ålandic principals have been held, using the cognitive map as an interview method. The study is based on the following two questions: How do the principals describe how they practice their pedagogical leadership and what priorities do the principals make within the framework of pedagogical leadership? In the analysis of the principals' statements, one inductive and two deductive analysis tools have been used. In the inductive process, the material has been cataloged based on its own content in order to see which areas and themes are emerging. In the deductive processes, the principals' statements have been cataloged based on pre-existing categories. In the first category, meaning-bearing words are used as tools based on the report Rektor och styrkedjan (SOU 2015: 22) descriptions of what constitutes the principal's pedagogical leadership. In the second category, Transformation in Action Framework (Keamy, 2016) is used as an analysis model. The result shows that there are several similarities between the principals' perceptions of how they practice their pedagogical leadership, collective research, and theory formation. The Ålandic principals state that a large part of the pedagogical work consists of dynamic collaborations and interactions with other people in the school environment. They use direct working models such as lesson visits, employee interviews and management groups, and more indirect methods related to, for example, organization and structures. The result of the study also shows several concrete examples of how the principals lead the teachers' teaching work, and the pupils' learning. This by, for example, the principal holding exercises for the teachers, and by collecting data from teachers' lessons in a systematic way, which is then used to developing the school and teaching as a whole. It also turns out that the principals to some extent make different priorities within the framework of pedagogical leadership.