The aim of the present study is to examine how schools organize the work with and for pupils with language disorder.  Further, it aims to find which role the Special Educational Needs Coordinator (SENCO) and principal, respectively may have in the work with the pupils and give an insight into what knowledge about Developmental Language Disorder (DLD) personnel in schools have. The background of the study is that knowledge about DLD begins to diffuse at schools in Sweden today, but there is still a great deal of ignorance about what the diagnosis entails and how to work inclusive with these students in the classroom. The study was conducted with a qualitative method, semi-structured interviews with six special needs coordinators and five principals. The theoretical framework consist of Etienne Wenger’s Social theory of learning and the analysis was performed through a thematic content analysis. The results of the study indicate that none of the schools in the study have a particular organization for pupils with DLD. Half of the informants argue that they would like increased collaboration with speech therapists. The collaboration with guardians is another area that needs to improve in the schools. Enterprise in relation to engagement is most prominent in the schools, according to the analysis based on Wenger’s social theory of learning. All informants recognize gaps of knowledge regarding the definition of DLD, and how to work with pupils with the disability. Further education on the subject was requested by all informants.

Student outcomes of Education for Sustainable Development (ESD) is reported to be weak and empirical studies investigating the underlying causes have been called for. School organization is pointed out as essential, which highlights the role of school leaders in realizing ESD. This study aims to identify characteristic features of ESD active school organizations, by investigating how school leaders maintain high quality in their organizations. ESD is thus studied from an internal organizational perspective. Fourteen school leaders at ten upper secondary schools, active in ESD implementation, were interviewed and qualitative data quantified. A special focus was on school leaders’ transformative statements, in response to earlier criticism that ESD implementation has been too structural. Results consist of 26 identified quality criteria. By means of cluster analysis, the quality criteria were merged into four principal quality criteria: collaborative interaction and school development, student-centred education, cooperation with local society and proactive leadership and continuity. The school leaders’ quality strategies were identified through correlation analysis of their principal quality criteria. The quality strategies reveal a difference in the schools’ internal or external focus. An analysis of the school leaders’ quality statements in relation to their quality strategy implementation indicates that ESD to a large degree is introduced from a transformative perspective. One school in the study stands out as highly transformation-oriented, and has a quality strategy combining an internal and external focus, thus making it a possible benchmark for successful ESD-implementation. The study contributes a suggestion on how a progression of ESD implementation can take place and as well as possible obstacles. / Studier om implementering av Lärande för hållbar utveckling (LHU) visar att påverkan på elevers förståelse, attityder och agerande i frågan är liten. Det finns ett behov av att empiriskt undersöka hur skolans organisation kan underlätta en mer framgångsrik LHU implementering. Rektorernas roll pekas ut som central i det arbetet, men få studier har tidigare undersökt hur rektorer arbetar med skolorganisationen. I studien undersöks generella uttryck för kvalitet som rektorer anser viktiga i skolorganisationen för att åstadkomma en utbildning med hög kvalitet. Resultaten tolkas i ljuset av skolor som aktivt implementerar LHU. Studien söker svar på vad som utmärker de skolorganisationer som aktivt arbetar med LHU. 14 rektorer på 10 LHU-skolor har intervjuats. Kvalitativ data har kvantifierats i syfte att upptäcka mönster och sammanhang. Ett speciellt fokus har ägnats åt transforamtiva uttryck, som ett svar på tidigare kritik mot att LHU implementerats allt för strukturellt inom skolan. Resultaten redovisar kvalitetskriterier som rektorerna framhåller som viktiga samt specifika fokusområden för kvalitetsarbete. Skolor i studien med hög medvetenhet om transformativa uttryck inom skolans organisation utgör grund för en diskussion om hur strategier för LHU implementering kan utformas.

<p>I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ”Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?” En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.</p><p>Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.</p><p>Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument. Från statlig nivå Lpo-94 och läroplanskommitténs betänkande: Skola för bildning (SOU 1992:94), via kommunens skolplan - Sandvikens kommuns skolplan, den lokala arbetsplanen - Norrsätraskolans arbetsplan, till rektor för skolan. Jag presenterar och analyserar varje delområde var för sig, med utgångspunkt från min tes och mina frågor. Jag sammanfattar varje delområde för sig själv. Sammanfattning av delområdena tillsammans, där relationerna dem emellan presenteras och vad man rimligen kan säga om detta material tas sedan upp i diskussionsavsnittet.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1996.

The purpose of the study is to examine what effects the law has on principals’ approaches to mandatory reporting of child maltreatment (Social Services Act 14:1§). Moreover, the aim is to study if the regulation gets the impact intended. To respond to the purpose, legal science methods in the form of sociology of law were employed aided by qualitative semi-structured research interviews. The interviews comprised six principals in six different schools in the Stockholm area. The interviews were analyzed based on sociology of law theory, earlier research and relevant regulations in social law. The outcome indicates that principals’ understanding of the intentions behind mandatory reporting of child maltreatment is limited in some aspects. There is a difference between the interviewed principals’ official approaches and how they answer that they apply mandatory reporting in practice. When deciding how to apply the mandatory reporting, the child’s best interest is weighed against the parents’ right not to be reported to the authorities unless there is a real concern in the child. The principals suggest that in situations when a report does not lead to action, the reporting creates a bad relationship between the parents and the school. According to the principals, these situations affect the children and their wellbeing

No description available.

I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ”Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?” En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling. Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen. Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument. Från statlig nivå Lpo-94 och läroplanskommitténs betänkande: Skola för bildning (SOU 1992:94), via kommunens skolplan - Sandvikens kommuns skolplan, den lokala arbetsplanen - Norrsätraskolans arbetsplan, till rektor för skolan. Jag presenterar och analyserar varje delområde var för sig, med utgångspunkt från min tes och mina frågor. Jag sammanfattar varje delområde för sig själv. Sammanfattning av delområdena tillsammans, där relationerna dem emellan presenteras och vad man rimligen kan säga om detta material tas sedan upp i diskussionsavsnittet. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1996.

It might be assumed that principals play a critical role in school organizational change processes. Evidence that both decision makers and relevant authorities share this assumption is found in the Swedish Education Act (SFS 2010:800) as well as the objectives and guidelines set down in relevant curricula (Skolverket 2011). Drawing its inspiration from phenomenological life-world research, the overarching aim of this study is to explore and describe the professional and personal experiences of school principals involved in organizational change processes in the educational system. As a consequence of this theoretical grounding in life-world phenomenology, our study has adopted the methodology of semi-structured interviews, with the aim of gaining access to regional life-worlds of principals by exploring narratives relating to their understandings and experiences of organizational change processes in the educational system. The themes brought up in the three conducted interviews provide the basis for interpretation that produces empirical evidence in the form of narratives. The results of this study highlight substantial divergences in the themes identified in the narratives of the principals: there is simply more setting the experiences related apart than that which draws them together. Furthermore, our results also indicate that the personal and professional experiences of organizational change processes in schools related by the interviewees likely constitute information of interest for other involved parties. From this we can make the assumption that an improved support for principals should involve a mutual exchange of experiences between school authorities and principles; this while at the same taking into account individual needs of principals. Based on the narratives of the interviewees in this study, there are four main conclusions to be drawn from this study: -       Change requires organization if it is to be successful and lasting -       Developmental change draws it power from a feeling of community and motivation -       Managing co-workers specifically in relation to organizational change projects constitutes a problem for solitary principals -       Studying organizational change projects as phenomena is problematic with regards quantifiable success rates and crowding out effects Keywords: experiences, change, journey of change, change processes, principals, headmaster, school development / Skolledares roll i skolors förändringsprocesser kan antas vara central. Beslutsfattare och myndigheter ser rektorsrollen som central i skolans förändringsprocesser. Detta framkommer i såväl skollagen (SFS, 2010:800) som aktuella läroplaners (Skolverket, 2011) övergripande mål och riktlinjer. Det övergripande syftet med studien är att med inspiration av ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv studera och beskriva skolledares upplevelser och erfarenheter av förändringsprocesser i skola.  Livsvärldsfenomenologin har använts som teoretisk utgångspunkt. De metodologiska konsekvenserna av denna ansats har varit att med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer få tillgång till skolledares regionala livsvärld i form av upplevelser och erfarenheter av förändringsprocesser i skola. Tre skolledare har intervjuats. I analysen har de livsberättelser som de intervjuade valt att berätta varit underlag för tolkning som skapat av empiriska teman i form av berättelser.   Resultatet visar att de teman som träder fram i respektive skolledares berättelser är till övervägande del olika. Det skiljer helt enkelt mer i de intervjuades berättelser än det binder samman. Resultaten visar också på berättade erfarenheter och upplevelser av förändringsprocesser i skola hos respektive skolledare som är av karaktären att de skulle vara av värde för andra att ta del av. Av detta kan antas att stöd till skolledare bör utgå från individuella behov samt att ett erfarenhetsdelande mellan skolledare och huvudmän skulle kunna leda till förbättrade möjligheter att stötta skolledare. Slutsatserna av studien är framför allt fyra insikter som bygger på skolledarnas berättelser: -       Förändring kräver organisation för att bli kvalitativ och varaktig. -       Förändring i form av utveckling hämtar kraft ur gemenskap och motivation. -       Att det kan var svårt som ensam skolledare att hantera relationer till medarbetare i just förändringsprojekt. -       Förändringsprojekt som fenomen är svårt att fånga sett till mätbar framgång och undanträngningseffekter.   Ämnesord: erfarenheter, förändring, förändringsresor, förändringsprocesser, rektor, skolledare, skolutveckling, upplevelser

This paper is a study with a social science perspective, where school is viewed as a concrete concept, including people with different positions, who are striving towards set goals. The study examines principals of elementary and upper secondary school views of first teacher assignment. Using survey research, the principals’ perception was examined, in five equally large municipalities. Based on theories of school development, leadership and collegial learning, the following questions were asked: A. To what extent do principals and first teacher lead school improvement? B. Are there differences in the perception of the reform depending if f the principal works at elementary school or secondary school? C. Are there differences in the perception of the reform depending on experience as principal? D. Is there a connection between the principals’ attitude towards the career employment reform and the vision of what career employment mean for school improvement? Data from the survey was examined using the statistical software SPSS. A factor analysis was first conducted, and then correlation test between variables and indexes. To summarize the principals held a positive attitude towards the reform, as well as a positive attitude towards wage spread. However, most of the principals did not think the government should control more than they already do. There were different opinions about if the ordinances as deputies should be more permanent or not, where half of respondents consider it a great deal, and half of them considered that it is better with time-limited ordinances. The principals who perceived teachers as educational leaders also perceived themselves as educational leaders to a greater extent, and had a much more positive attitude towards the first teachers’ assignments. Respondents saw their own role as educational leaders stronger than they saw the first teachers as educational leaders. The longer the principal had been in the profession, the stronger was this view. Principals with a positive attitude towards teachers’ pedagogical leadership and their own educational leadership experience to a greater extent the fact that school development, that is actively pursued, is taking place in classrooms. / Denna uppsats är en studie med ett samhällsvetenskapligt perspektiv, där skolan ses som ett konkret begrepp och där människorna i den har olika positioner när de strävar mot uppsatta mål. Studien belyser rektorers syn på förstelärares uppdrag. Med hjälp av en enkätundersökning, som skickades till kommunala rektorer i fem jämnstora kommuner, samlades data in. Baserat på teorier om skolutveckling, ledarskap och kollegialt lärande, ställdes följande frågor: a. I vilken grad leder rektorer och förstelärare skolutveckling? b. Finns det skillnader i uppfattning av reformen beroende på skolform? c. Finns det skillnad i uppfattning av reformen beroende på erfarenhet som rektor? d. Finns det samband mellan rektorernas inställning till reformen och synen på vad karriärtjänsterna innebär för skolutveckling? För att behandla insamlad data användes statistisk programvara (SPSS). En faktoranalys utfördes och därefter korrelationstest, mellan variabler och index. Rektorernas synpunkter på reformen kan sammanfattas med att det finns en positiv inställning till reformen och en positiv inställning till lönespridningen den medför. De flesta av rektorerna uttrycker inte att staten skulle styra mer. I fråga om karriärtjänsterna ska vara tillsvidare eller inte råder det delade meningar. De rektorer som anser det har en mer positiv uppfattning till reformen som helhet. Rektorerna som uppfattar förstelärarna som pedagogiska ledare anser sig också som pedagogiska ledare i större utsträckning, och har en långt mer positiv inställning till förstelärarnas uppdrag. Respondenterna ser sin egen roll som pedagogiska ledare starkare än de ser förstelärarnas roll som det. Ju längre rektorerna har varit i yrket, desto starkare är denna uppfattning. Rektorer med en positiv inställning till förstelärares pedagogiska ledarskap, och deras eget pedagogiska ledarskap, upplever i större utsträckning att den skolutveckling som bedrivs aktivt märks i klassrummen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om rektors och skolans besluts-processer och hur dessa kan förstås ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Fallstudien har använts som forskningsmetod och en F-9 skola ingår i studien. Det empiriska materialet består av mötesobservationer, intervjuer och doku-mentanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är organisationsteori med särskilt fokus på beslutsteori. Två modeller används som analysverktyg: faser i beslutsprocessen och sammanfattning av beslutsmodeller. Rektors roll i beslutsprocesserna är också en viktig faktor i analysen.En fråga i uppsatsen fokuserar på hur beslutsprocesserna går till på den stude-rade skolan och vad är rektors roll i dessa är. Resultatet visar här att det mesta av informationen som samlas in av rektor inför beslutsfattande är verbal och få val mellan direkta alternativ görs. Beslut är ofta vaga och de beslut som fattas rör i hög utsträckning praktiska frågor. Mycket lite av verkställande och upp-följning av beslut har setts i studien.Den andra fråga som ställs i uppsatsen är hur beslutsprocesserna kan beskrivas och förstås utifrån organisationsteoretiska och beslutsteoretiska begrepp och modeller. Resultatet pekar på att det är den inkrementella beslutsmodell som bäst stämmer in på den studerade skolans beslutsprocesser, med detta sagt är en modell aldrig en direkt avspegling av verkligheten utan inslag från fler mo-deller kan ses i studien. Då resultatet visar på vaga och otydliga beslutsproces-ser är slutsatsen att skolor skulle vinna på att tydliggöra processerna för alla inblandade, att börja tala om en designad beslutsprocess. / The purpose of this essay is to make a knowledge contribution regarding head teachers’ and schools’ decision processes and how these can be understood from an organizational theoretical perspective. A case study was carried out in a so called “F - 9” school (pre-school class and year 1 - 9 compulsory school). A triangulation of the methods observation, document analysis and interviews was used. The theoretical point of departure for the study is organisational the-ory with special focus on decision theory. Two models are used as analytical tools: phases in the decision process and a summary of the decision models used. The role of the head teacher is also an important factor in the analysis.One question in the essay focuses on how the decision processes are carried out and what the head teacher’s role in these are. The results show that most of the information gathered by the head teacher before the decisions is verbal and that few choices between alternatives are made. Decisions are often vague and the decisions made primarily concerns practical questions. Very little in terms of implementation and follow up of the decisions have been seen in the study.The second question asked in the essay is how the decision processes can be described and understood with organisation theoretical and decision theoretical terms and models. The result indicates that it is the incremental decision model that best describe the decision process of the participating school, however, no model is ever a direct reflection of reality and elements of more models can be seen in the study. As the results indicate vague and unclear decision processes, the conclusion is that schools would gain from clarifying the processes for all concerned, there is need to talk about a designed decision process.

In July 2019, the preschool received a new curriculum that emphasizes that the education in the preschool should be equivalent regardless of where in the country it is organized. Our purpose with this study was to see how an assistant principal and four preschool teachers conceive of and lead the work with this concept of equality in preschool. We did this through a qualitative interview study involving the said participants. The research questions that guided our questions to the respondents were: how is gender equality defined by the assistant principal and preschool teacher and how the assistant principal and preschool teacher implement equality in the preschool and how the preschool teacher leads the working group in this work. When we compiled our material, we were able to distinguish certain recurring factors that were linked to the concept. We could also see how the deputy principal's view of equality was more from an overall perspective, while the preschool teachers linked the concept to an equal education for the children. Other factors for an equivalent education were competence, the profession's responsibility, organizational conditions and quality linked to both structure- and process quality. Our conclusion based on our thesis is that equality is a concept with many interpretations. The preschool teachers lacked time to implement this in the work team, but it was something they asked for to create a dialogue and bring to life the concept of equality in the business. By doing so, you create the conditions for an equal education but also to develop the pedagogical relationships.