Kamf Hoppe, Hanna & Svensson, Cecilia (2021). Gynnsamma arbetssätt för flerspråkiga elever med språkstörning - verktyg för speciallärare. Speciallärarprogrammet inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet (MAU), 90 hp.

Studiens syfte är att ge en bild av grundskollärares uppfattningar av deras arbete med flerspråkiga elever med språkstörning. Utgångspunkten i studien är frågeställningarna: Hur uppfattar grundskollärare begreppen språkstörning och flerspråkighet? Vilka kunskaper och resurser uppfattar grundskollärare att de behöver för att kunna tillgodose flerspråkiga elever med språkstörning i undervisningen? Hur uppfattar grundskollärare att de anpassar sin undervisning så att flerspråkiga elever med språkstörning tillgodoses i undervisningen? Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv. I studien användes en kvalitativ, fenomenografisk metodansats. Datainsamlingen bestod av fenomenografiska intervjuer med åtta grundskollärare med erfarenhet av att undervisa flerspråkiga elever med språkstörning. I resultatet presenterades de kategorier som utgör den fenomenografiska metodansatsens utfallsram. Språkstörning uppfattades i uttalanden om impressiva och expressiva svårigheter, talsvårigheter, komorbiditet, att diagnosen är icke-språkspecifik samt att den upplevs som relativt ny och svårtolkad berördes också. Flerspråkighet uppfattades utifrån att det rör flera aktiva språk, behärskning av flera språk och att det ses som en värdefull resurs, kopplat till värderingar. Informanterna uppfattar ett behov av kunskaper inom språkstörning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, ämnen och strategier, IKT och hjälpmedel, relationer samt test- och kartläggningsmaterial. Likväl uppfattades ett behov av personella och materiella resurser, flerspråkigt stöd, SVA-satsningar samt anpassade lokaler. Multimodalt lärande, ord- och begreppsförklaringar, kollaborativt lärande, hjälpmedel, förenklingar, rutiner samt grupperingar uppfattades som viktiga anpassningar för att tillgodose flerspråkiga elever med språkstörning. Resultatet tyder på att informanterna uppfattade språkstörning som svårdefinierat och något som ger problem inom olika språkliga domäner. Informanternas uppfattningar av undervisningen av flerspråkiga elever med språkstörning är förenliga med ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt att kunskaper inom en rad områden och kompetenta resurser ses som viktiga för lärares arbete. Kunskap om språkstörning i kombination med flerspråkighet utgör förutsättningar om lärare ska kunna göra anpassningar som stöttar flerspråkiga elever med språkstörning i sin språk- och kunskapsutveckling.

<p dir="ltr">The goal of the study was to investigate vowel accuracy in preschoolers with and without speech sound disorders (SSD) on nonword repetition tasks. Children ages 4 and 5 years completed a battery of speech and language measures, as well as two nonword repetition tasks, the Syllable Repetition Task (SRT) and the Nonword Repetition Task (NRT). A total of 41 children participated in the study divided among 3 groups: 14 children with typical speech and language skills (TD), 14 children with isolated speech sound disorders (SSD-only), and 13 children with SSD and comorbid Developmental Language Disorder (SSD+DLD). Ultimately, it appears that children with SSD+DLD make more vowel errors on the Nonword Repetition Task, and that vowel accuracy on nonword repetition tasks and phonological awareness may share underlying mechanisms.</p>

The aim of the present study is to examine how schools organize the work with and for pupils with language disorder.  Further, it aims to find which role the Special Educational Needs Coordinator (SENCO) and principal, respectively may have in the work with the pupils and give an insight into what knowledge about Developmental Language Disorder (DLD) personnel in schools have. The background of the study is that knowledge about DLD begins to diffuse at schools in Sweden today, but there is still a great deal of ignorance about what the diagnosis entails and how to work inclusive with these students in the classroom. The study was conducted with a qualitative method, semi-structured interviews with six special needs coordinators and five principals. The theoretical framework consist of Etienne Wenger’s Social theory of learning and the analysis was performed through a thematic content analysis. The results of the study indicate that none of the schools in the study have a particular organization for pupils with DLD. Half of the informants argue that they would like increased collaboration with speech therapists. The collaboration with guardians is another area that needs to improve in the schools. Enterprise in relation to engagement is most prominent in the schools, according to the analysis based on Wenger’s social theory of learning. All informants recognize gaps of knowledge regarding the definition of DLD, and how to work with pupils with the disability. Further education on the subject was requested by all informants.

Det här är en uppsats som undersöker hur man kan underlätta och anpassa för elever med språkstörning i ämnet slöjd. Skolor har börjat uppmärksamma språkstörning mer, men okunskapen är fortfarande stor. I mina undersökningar har jag tittat på vad slöjdlärare känner att de saknar för att kunna ge eleverna det stöd de behöver, vad föräldrar önskar att deras barn får för hjälp i slöjden, samt vad specialpedagoger och speciallärare rekommenderar att lärare kan göra i undervisningen med elever med språkstörning. Det har resulterat i att lärare har behov av mer kunskap, mer stöd och mer tid i sin interaktion med elever med språkstörning. Eftersom man kan säga att språkstörning ligger på ett brett spektrum eftersom det finns så många olika inriktningar behöver man kunna individanpassa till varje elev för det finns inte ett färdigt koncept som fungerar för alla även om man med visuellt stöd kan gagna de flesta elever. / This is an essay that investigates how to make the sloyd subject more managable for students with a developmental language disorder (communication disorder). Schools have started to observe developmental language disorders more, but the lack of knowledge is still substantial. In my research I have looked at what teachers feel that they lack in order to provide these students with the support they need, what type of assistance parents would like see, and recommendations from special needs teachers. This research concludes that teachers need more knowledge, support and additional time in their interaction with students with developmental language disorders. Because there is a broad spectrum of developmental language disorders, you need to make individual adjustments because there is not a ready made concept that will work for everyone even though visual support will assist all students, not just those with developmental language disorder.

Majoriteten av alla gymnasieelever med språkstörning går i ordinarie verksamheter i gymnasieskolan. Trots det beskrivs ofta språkstörning som en relativt okänd funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om vilka typer av anpassningar och stöd som erbjuds elever med språkstörning inom ramen för den ordinarie undervisningen. Studien syftade vidare till att bidra med kunskap om relationen mellan lärares utbildning och erfarenhet inom området och olika anpassningar och stöd i verksamheten. Studien är kvantitativ med en deduktiv ansats. Studiens teoretiska ramverk lyfter framför allt fram kommunikationsstödjande lärmiljöer utifrån dimensionerna språkinlärningsmiljö, språkinlärningsmöjligheter och språkinlärningsinteraktioner. Populationen utgjordes av gymnasielärare. Ett stratifierat icke-proportionellt slumpmässigt urval av kommuner gjordes. Urvalsramen var ett utdrag ur skolenhetsregistret. Datainsamlingsmetoden var en digital enkät. Enkäten skickades till rektorer i valda kommuner för vidarebefordran till gymnasielärare. I studien deltog 186 personer. Insamlad empiri analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och variansanalyser. Resultatet visade att de svarande instämde helt eller delvis i majoriteten av de undersökta anpassningarna. Inom språkinlärningsmiljö återfanns de anpassningar som flest av de svarande helt eller delvis tog avstånd ifrån. Sammantaget visar resultatet att det är lärare som har haft möjlighet att kompetensutveckla/fortbilda sig som har störst medvetenhet och vilja att göra vissa anpassnignar som de tror kan gynna elever med olika former av språkstörning. Formell utbildning, år i yrket och typ av lärarexamen tycks däremot ha en marginell eller liten betydelse för hur lärare anpassar, prioriterar och riktar sin undervisning till elever med språkstörning. / The majority of all the upper secondary pupils with developmental language disorder (DLD) participate in regular education. Still, DLD is often described as a relatively unknown disability. The aim of this study was to broaden the knowledge of (1) what type of adjustments and support are offered to pupils with DLD in regular education, and (2) the relation between teachers' education, experience within the area, and adjustments and support in the education. It was a quantative study with a deductive approach. The theoretical framework was a theory about communication supporting classrooms based on the dimensions, language learning environment, language learning opportunities and language learning interactions. The population was upper secondary school teachers. A stratified random disproportionate sample of municipalities was conducted where the sample space was an extract from the school unit register. A survey was sent to heads of schools for forwarding to teachers. 186 individuals participated in the study. The data were analyzed using descriptive statistics and variance analysis. The results showed that the respondents fully or partially agreed with most of the adjustments proposed in the questionnaire. However, the fewest number of adjustments were made within the language learning environment. Overall, the results show that teachers who have had the opportunity to participate in professional development showed the greatest awareness and willingness to make certain adjustments that they believe can benefit pupils with various forms of DLD. Whereas formal training, years in the profession and type of teaching degree, seem to have a marginal influence on how teachers adapt, prioritize and direct their teaching to pupils with DLD.

I skolan ställs höga krav på språklig förmåga hos barn och för barn med språkstörning kan det innebära svårigheter att klara skolans kunskapskrav. En språkstörning kan också leda till svårigheter med sociala relationer och socioemotionell problematik till följd av den nedsatta språkliga förmågan. För att barn med språkstörning ska klara skolgången är de ofta i behov av logopediska insatser, men trots detta avslutar majoriteten av regionerna i landet logopedisk vårdkontakt vid skolstart. Möjligheten att få logopediska insatser skiljer sig beroende på var i Sverige barnet bor. Tidigare studier visar att ansvarsfördelningen mellan skolan och hälso- och sjukvården skiljer sig över landet, vilket riskerar att leda till ojämlikheter i vilka språkliga insatser barn med språkstörning i skolåldern erbjuds. Syftet med studien är att undersöka hur logopeder inom hälso-och sjukvården upplever arbetet med barn med språkstörning i skolåldern för att bidra till en mer likvärdig utbildning och vård. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med elva logopeder, anställda inom fem olika regioner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultatet i studien visade att flera logopeder upplever en otydlig ansvarsfördelning mellan skola och hälso- och sjukvård gällande uppdraget att tillgodose barnets behov av språkliga insatser. Logopederna upplever att arbetet med barn med språkstörning i skolåldern begränsas av resursbrister och personbundna egenskaper (exempelvis kunskap, intresse och erfarenheter) både i skolan och hälso- och sjukvården. I intervjuerna belyser logopederna vikten av att se barn med språkstörning från flera perspektiv och att ge fortsatta logopediska insatser också under skolåren för att minska risken för konsekvenser till följd av en språkstörning. Tydliga och evidensbaserade riktlinjer för arbetet med barn med språkstörning lyfts som fördelaktigt. Slutligen konstaterades att en god samverkan mellan skolan, hälso- och sjukvården och vårdnadshavarna upplevs vara betydelsefullt för att barn med språkstörning i skolåldern ska få en mer likvärdig utbildning och en mer jämlik vård. / School education puts great demands on a student's language ability, and for students with development language disorder (DLD) it might mean difficulties in achieving educational goals. Language difficulties might lead to socio-emotional problems and struggles with social relationships. Students with DLD are often in need of speech and language pathologists (SLP) efforts to achieve educational goals. However, in the majority of the regions in Sweden no further SLP contact is offered to children with DLD from when they start their schooleducation. The possibility of receiving speech and language interventions differs depending on where in Sweden the student resides. Previous studies show that the division of responsibilities between school and healthcare is unclear in Sweden which might lead to unequal care for children with DLD. This study aims to investigate SLPs working in healthcare and their experience of supporting school-aged children diagnosed with DLD. The study is based on semi-structured interviews conducted with eleven SLPs, employed in five different healthcare regions in Sweden. The interviews were transcribed and analyzed with content analysis. The results showed that several SLPs in the healthcare systems experience an unclear division of responsibilities between school and healthcare regions regardingfulfilling the needs of the children with DLD. The SLPs experience challenges working with school-aged children with DLD, since the school and healthcare lack resources and due to different personal characteristics (for example knowledge, interests and experiences). The SLPs highlights the importance of a holistic perspective and to proceed with speech and language interventions to reduce the risk of consequences of the DLD diagnosis. Evidence-based guidelines are highlighted as a factor of success when working with children diagnosed with DLD. Finally, the study strengthens the understanding that well-functioning collaboration between school staff, health service and care givers is important for students diagnosed with DLD to obtain more equal education, care and support. / Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie av måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

Background: Children and youths with neurodevelopmental disorders are less physically active and have inferior physical fitness levels than their typically developed peers. Organized activities, especially team sports, can be challenging to this group due to common socio-behavioral, linguistic, and personality characteristics and limitations in motor proficiency. Physical activity and team sports may benefit this group by improving cognition, attention, socio-emotional functioning, and motor skills. Aim: Explore the conditions for including children and youths with neurodevelopmental disorders in team sports in Sweden. Methods: A mixed-methods approach was applied. Semi-structured interviews investigated the structural and organizational practices surrounding barriers and enablers to inclusion and coach education. A nationwide web survey described the coaching population and assessed perceived knowledge and conditions for inclusion in team sports. Soccer, ice hockey, floorball, handball, and group gymnastics represented the team sports. A qualitative content analysis was applied to interview data, followed by descriptive and bivariate (chi-square and simple multinomial logistic regression) analyses and multiple multinomial logistic regressions. Results: This neurodiverse group was described as difficult to target due to its heterogeneity. Sports associations described going through an identity introspection and working on inclusion issues at large but had different ways of addressing neurodevelopmental disorders, and varying strategies to educate coaches. Most coaches reported receiving education outside of sports. 40% of coaches claimed to have knowledge of neurodevelopmental disorders, associated with personal experiences, female gender, and coaching older junior teams. 71.6% of coaches felt comfortable accommodating this group, also related to personal experience, coaching under 8 teams, knowing whom to turn to for support, and coaching older junior teams. Conclusion: While most coaches felt capable of accommodating children with neurodevelopmental disorders, coach knowledge was based on personal experiences and interests. Sports associations addressed the inclusion issue but need to develop their educational opportunities for coaches. Increased knowledge could make team sports more accessible to children with invisible disabilities. / Bakgrund: Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är mindre fysiskt aktiva och har sämre fysisk kondition än sina neurotypiska jämlikar. Organiserade aktiviteter, särskilt lagidrott, kan utgöra en utmaning för denna grupp på grund av vanliga sociala, språkliga och personliga egenskaper och beteenden, samt motoriska begränsningar. Fysisk aktivitet och lagidrott kan gagna denna grupp genom att förbättra kognition, uppmärksamhet, socio-emotionella och motoriska färdigheter. Syfte: Att utforska förutsättningarna för att inkludera barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom lagidrotten i Sverige. Metod: En blandad metod tillämpades. Semistrukturerade intervjuer användes för att undersöka strukturell och organisatorisk praxis kring hinder och möjliggörare för inkludering och ledarutbildningar. En nationell webb-baserad tvärsnittsundersökning beskrev gruppen med ledare och undersökte ledares självskattade kunskap och förutsättningar för inkludering inom lagidrotten. Fotboll, ishockey, innebandy, handboll och truppgymnastik representerade lagidrotten. En kvalitativ innehållsanalys applicerades på intervjumaterialet, följt av deskriptiva och bivariata (chi2 samt enkel multinomial logistisk regression) analyser samt multivariata logistiska regressioner. Resultat: Denna neurodiversa grupp beskrevs som en svår målgrupp på grund av sin heterogenitet. Idrottsförbunden beskrev hur de analyserar sig själva och arbetar med inkludering i bred bemärkelse men har olika sätt att adressera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt varierande strategier för att utbilda ledare. De flesta ledare rapporterade att de genomgått sin utbildning utanför idrotten. 40% av ledarna ansåg sig ha kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket kunde associeras med personlig erfarenhet, kvinnligt kön och att träna äldre juniorer. 71,6% av ledare kände sig bekväma i att bemöta denna grupp, vilket också kunde associeras med personlig erfarenhet, att träna under 8-åringar, veta vem man kan vända sig till för hjälp, samt att träna äldre juniorer. Slutsats: Medan de flesta ledare kände sig kapabla att bemöta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, baserades ledares kunskap på personlig erfarenhet och intresse. Idrottsförbunden adresserade inkluderingsfrågan men behöver utveckla utbildningsmöjligheterna för ledare. Ökad kunskap skulle kunna göra lagidrott mer tillgänglig för barn med osynliga funktionsnedsättningar.