Reden zur Präsentation der Edition "Die Leipziger Rektoratsreden 1871 - 1933 im Alten Senatssaal der Universität Leipzig. Die zweibändige Ausgabe erschien 2009 zum 600-jährigen Jubiläum der Universität im Verlag de Gruyter.

Syftet med denna studie har varit att bidra till en ökad förståelse för den specialpedagogiska yrkesrollen inom gymnasieskolan. Detta genom att belysa och analysera vilka krav och önskemål rektorer, personal inom elevhälsan och lärare har i jämförelse med examensordningen för specialpedagoger. Studiens teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit de tre specialpedagogiska perspektiven (Nilholm, 2007); det kompensatoriska (kategoriska), det relationella (kritiska) och dilemmaperspektivet. För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ undersökning gjorts, där intervjuer med 20 informanter fördelade på tre yrkesgrupper från två gymnasieskolor genomförts. I resultatet framkom att samtliga informantgrupper har flest krav och önskemål med koppling till insatser på individnivå. Specialpedagogen ska ha specifika ämneskunskaper för att ge elever enskilt stöd eller stöd i grupp. Krav och önskemål på gruppnivå handlade bland annat om att specialpedagogen ska handleda och vara ett stöd för lärare samt bidra till utveckling av lärmiljöer. Dock förekom avvikande uppfattningar i framförallt lärargruppen gällande dessa uppdrag. På organisationsnivå framfördes krav och önskemål om att specialpedagogen ska arbeta förebyggande och med verksamhets- och skolutveckling. Den specialpedagogiska examensordningen och de krav och önskemål som informanterna uttryckte överensstämde i många avseenden, framförallt beträffande arbetsuppgifter med direkt koppling mot eleven. Däremot förefaller det i dagsläget inte som att specialpedagogerna får tillämpa alla förmågor som utbildningen bidragit med. Slutsatsen från vår studie blir att specialpedagogerna i många avseenden arbetar, och förväntas arbeta, som speciallärare. Problem som uppstår ses fortfarande till största del utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Emellertid har aktörerna i verksamheterna även börjat efterfråga andra lösningar på skolproblematik, som mer förebyggande arbete och en utveckling av verksamheten.

Detta är en intervjustudie om fritidspedagogers yrkesroll i skolan med fokus på samverkan mellan olika yrkesgrupper. Resultatet av studien visar att den aktuella skolan uppvisar grund för goda samarbeten mellan samtliga medverkande yrkesroller. Efter flertalet år av samarbete har personal från olika yrkeskategorier utformat ett väl fungerande arbetssätt. Det finns en gemensam syn på fritidspedagogens roll i skolan, samt att fritidspedagogen och dess kompetens behövs under skoldagen. En önskan från samtliga medverkande är avsatt tid för gemensam planering för lärare och fritidspedagoger.

Syftet med studien var att belysa begreppet pedagogiskt ledarskap utifrån rektorers och lärares beskrivningar samt att bidra med kunskap om vilka stödstrukturer som används i utövandet av pedagogiskt ledarskap. I studien har lärandeteorier utifrån Vygotskijs (1999) teori om den proximala utvecklingszonen (ZPD) och Bruners begrepp Scaffolding (stödstrukturer) sammanförts med beskrivningar av hur pedagogiskt ledarskap utövas. Intervjuer genomfördes med rektorer och lärare på tre olika skolor om pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt med hjälp av diskursanalys har resultaten analyserats. Resultaten visade att rektorer och lärare beskriver pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer olika. Rektorer delegerar det som i studien definieras som direkt pedagogiskt ledarskap till olika personalkategorier som förstelärare, specialpedagoger, biträdande rektorer och arbetslagsledare medan det som i studien definieras som indirekt pedagogiskt ledarskap i högre utsträckning utövas av rektorerna. De intervjuade lärarna efterfrågar rektorer som kombinerar ett direkt och indirekt pedagogiskt ledarskap. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat visar att stödstrukturer är ett fruktbart begrepp som kan användas för att beskriva hur rektor kan organisera verksamheten tillsammans med lärare samt vilket stöd rektorer och lärare får i denna.

Syftet med studien är att beskriva specialpedagogers och rektorers upplevelser av specialpedagogers roll i skolutveckling samt samarbetet dem emellan. Målsättningen är att utveckla kunskap om hur rektorer inom skolan kan använda specialpedagogens kunskap och kompetens i syfte att bidra med skolutveckling. Det är en kvalitativ undersökning och det empiriska materialet består av intervjuer. Studien utgår från teorier inom fenomenologin då jag som skriver är intresserad av specialpedagogers och rektorers synsätt på specialpedagogers roll i skolutveckling. Resultatet i studien visar att specialpedagogers roll i samband med skolutveckling uttalas positivt av rektorerna men utgör ingen stor del av det vardagliga arbetet i skolan utan består till stor del av undervisning med elever enskilt och/eller i mindre grupp. I analysen av specialpedagogernas utsagor framträder betydelsen av rektors ansvar att prioritera och medverka till att skapa tid och forum för specialpedagogerna att arbeta med skolutveckling. Det uttrycks ett behov av specialpedagogerna att få arbeta med skolutvecklingsfrågor ur ett processinriktat och mer långsiktigt arbete där syftet är att deras kunskap och kompetens ska nyttjas så som examensförordnings mål och intentioner, för specialpedagogens uppdrag och roll, beskriver. / The purpose of this study is to describe special education teachers' and principals' experiences of special education teachers' role in school improvement and cooperation between them. The goal is to develop knowledge of how principals in schools can use special education teachers' competence in order to contribute to school improvement. It is a qualitative study and the empirical material consists of interviews. The study is based on theories of phenomenology as I am interested in special education teachers' and principals' views on special education teachers' role in school improvement. The results of the study show that special education teachers' role in school improvement is appreciated by the principals, but do not constitute a large part of the everyday work at school, but mainly consists of teaching students individually and/or in small groups. In the analysis of special education teachers' statements, the importance of the principal's responsibility to prioritize and take part in creating time and forums for special education teachers' work with school development appears. The need for special education teachers to work with school improvement issues from a process-oriented and more long-term project is expressed, aiming at the use of their knowledge and competence as stated in the Graduation Regulations goals and intentions for the special education teacher's mission and role.

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns några skillnader på kommunala kontra fristående grundskolor angående specialpedagogiskt stöd. I samband med detta är syftet också att lyfta fram hur de ser på uttrycket “en skola för alla” vilket är en stor del i specialpedagogens uppdrag att se skolan följer. Men uttrycket “en skola för alla” tolkas olika beroende på vem som får frågan och likaså var de för rektorerna. För att kunna få svar på mina frågeställningar har litteratur om inkludering, perspektiv på en skola för alla m.fl. gåtts igenom samt intervjuer med rektorer. Resultaten visar att det skiljer sig en del på olika frågor beroende på om det är en fristående eller en kommunal grundskola. Rektorerna väljer själva att lyfta inkludering i frågan om “en skola för alla” vilket en av rektorerna inte alls kunde förlika sig med och ville istället lägga benämningen på En skola.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur skolpersonal definierar begreppet likvärdig utbildning och vilka arbetssätt eller faktorer i skolor, som kan främja respektive riskera att hindra skolans mål att uppnå en likvärdig utbildning. Den empiriska resultatdelen består av illustrerande exempel från transkribering av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en lärare och fem rektorer. Med hänsyn till metodvalet och urvalet av antalet informanter är studiens resultat och slutsats inte generaliserbart men det är intressant för att det belyser olika uppfattningar av begreppet likvärdig utbildning och dess innebörd. Resultatet visade att det förekommer flera olika definitioner av begreppet likvärdig utbildning, men genomgående innefattar begreppet skolans kompensatoriska uppdrag och anpassningar utefter elevers enskilda behov, bakgrund och förutsättningar. Resultatet visade även att det finns flera olika arbetssätt och faktorer som främjar skolans likvärdiga utbildning samtidigt som den ekonomiska faktorn och när alla elever ska göra exakt samma saker beskrivs som saker som kan riskera att hindra skolors likvärdiga utbildning. Utifrån ramfaktorteorin som Urban Dahllöf (1999) utvecklade kan vi förstå att skolans ramfaktorer påverkar skolans möjligheter att kunna erbjuda alla elever en likvärdig utbildning.

The purpose with this study is to examine school-leaders’, school-librarians’ and teachers’ expectations and aims for their school-libraries at two different schools in the city of Växjö. The study is based on these five questions:· How do school-leaders, school-librarians and teachers think about learning?· What function does the school-library have?· What roles do school-leaders, school-librarians and teachers have in the school-library?· How do school-leaders, school-librarians and teachers experience the co-operation in the school-library?· How would school-leaders, school-librarians and teachers wish that the co-operation should be?To be able to answer these questions I have done thirteen qualitative interviews and studied literature relevant to the subject. Three different theories are used as a theoretical framework; the traditional perspective, individual constructivism and social constructivism. I have also been inspired by Brigitte Kühne’s and Louise Limberg’s theories about school-libraries. The result of this study shows that it is very important that every personal-group in the school is aware of the function of school-libraries and the different role school-leaders, school-librarians and teachers play in the school-library. It is also significant that the different personal-groups frequently discuss and reflect about their beliefs and thoughts of how learning can be accomplished. One of the most essential aims for the school-library is to work with students. Another important task is to teach information literacy to the students. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Bachelor’s thesis was to explore how principals and school administrators work to develop their school libraries. To narrow our area of study we chose to only include gymnasiums run by the municipality and conducted four semi-structured interviews with two principals and two heads of upper secondary school. We formulated two questions: (1) what perceptions of the school library and its functions can be found among our four respondents? And, (2) how do they work with developing the school library? As a theoretical framework we used Loertscher’s taxonomy of the school leader. The results from our interviews indicated that our respondents have a broad view of what role a library can play in the school, but mainly they wanted it to be an information center. How much they sought to develop the library ranged from not at all to very much. It seemed to depend on personal interest, authority, money, time and a librarian’s willingness to cooperate. The librarians and teachers also needed time to improve the cooperation. / Program: Bibliotekarie

Syftet med den här explorativa kvalitativa fallstudien är att undersöka hur fem rektorer verk-samma i den svenska grundskolan beskriver hur de organiserar och genomför lärares kompe-tensutveckling samt även vilket stöd och kompetensutveckling rektorerna upplever att de själva får i detta arbete. Data har samlats in genom intervjuer och sedan sammanställts, bearbetats och tolkas utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att några av de nationella skolutvecklingsprogrammen samt förstelärarreformen har genomslagskraft på den lokala nivån. Samtidigt beskrivs att det bedrivs flera parallella lo-kalt initierade kompetensutvecklingsinsatser. Resultatet av studien synliggör en konflikt mellan det lokala utvecklingsarbetet och den styrning som statliga utvecklingsprogram med tillhörande ekonomiska resurser skapar. Rektorernas beskrivningar av hur lärarnas kompetensutveckling sker visar att denna i huvudsak saknar en tydlig systematik i fråga om hur behov kartläggs och insatserna organiseras, genomförs samt följs upp. Resultatet skapar frågor om vad det kan fin-nas för orsaker till att systematiskt genomförda kompetensutvecklingsinsatser inte verkar komma till stånd på skolsystemets lokala nivå och det pekar mot att det behövs fortsatta studier för att få svar på dessa frågor. Med ett undantag anger rektorerna att de själva inte får sina egna behov av kompetensutveckl-ing tillräckligt uppmärksammad i den lokala kontexten. Några slutsatser som kan dras av stu-dien är att det är centralt att få ta del av en systematiskt organiserad kompetensutveckling, oav-sett profession. Det framstår som viktigt att både lärares och rektorers kompetensutveckling prioriteras i större utsträckning än vad som sker idag samt att aktörerna i styrkedjan kommuni-cerar runt kompetensutvecklingens former.