Male violence against women in intimate partner relationships is a worldwide health problem. The term domestic violence has emerged in the context of patriarchy being questioned, a discourse that have increased with industrialization development during the 1900s. The patriarchal society where the man was the breadwinner and the woman was thus economically dependant and subordinate to man. The presence of women who are victims of domestic violence is high in Sweden. One in five women in Sweden is och has been a victim of domestic violence and it´s about violence, intimidation, power and control. The purpose of this essay comprises women experiences of violence from an intimate partnershhip. The theories I choose was experiental learning, discourse analysis, power and gender perspective. This paper was to perform a discourse analysis based on interviews of existing material. When the search of previous reserarch was done, I found no discourses analysis in Sweden about women´s experiences of domestic violence, there made this essay. Violence in domestic relationship is debated in the media space and this thesis was to focus on what women says in the debate for an experiental learning. The women interviewed talk about the violence and the health consequenses as being in violence in domestic relationship. This essay analysis how the discourse towards woman´s experience, health discourse inspired from KASAM and power discourse are used in the debates in media. This essay examines how women experienced their own situation for experience based learning in a health educational direction. The majorities who have experienced violence in domestic partnership feels guilt and shame for the violences and takes the blame. It is largely about the normalization process that gradually comes into a violence domestic relationship. In a discourse speaks about the law of gross violations of women came to protecting women from domestic partnership. The conclusion is that it is important and that we dare to see and talk about domestic violence. It is only with greater, deeper knowledge and changed attitudes at all levels of society that makes the preventive work against violence possible.

This thesis proposes a generalisation of pre-logical predicates to simply typed formal systems and their categorical models. We analyse the three elements involved in pre-logical predicates -- syntax, semantics and predicates -- within a categorical framework for typed binding syntax and semantics. We then formulate generalised pre-logical predicates and show two distinguishing properties: a) equivalence with the basic lemma and b) closure of binary pre-logical relations under relational composition. To test the adequacy of this generalisation, we derive pre-logical predicates for various calculi and their categorical models including variations of lambda calculi and non-lambda calculi such as many-sorted algebras as well as first-order logic. We then apply generalised pre-logical predicates to characterising behavioural equivalence. Examples of constructive data refinement of typed formal systems are shown, where behavioural equivalence plays a crucial role in achieving data abstraction.

Bakgrund: Det är många patienter i världens som lider av njursvikt. Vissa av dessa patienter genomgår hemodialysbehandling på en dialysavdelning och träffar samma sjuksköterska under lång tid. Detta öppnar upp för en vårdande relation mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskornas erfarenheter av relation med patienter på en dialysavdelning är bristfälligt undersökt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdande relationer med patienter som genomgår hemodialysbehandling på en dialysavdelning. Metod: En empirisk intervjustudie med sjuksköterskor på två dialysavdelningar, på två olika sjukhus i södra Sverige. Totalt åtta sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Granheim och Lundman (2004). Resultat: Efter dataanalysen framkom ett tema, kontinuitet. Kategorierna som framkom var förutsättningar till personcentrerad vård, stärka patientens egenvård och svårt att vara professionell. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade varierande relationer till patienterna. Kontinuiteten skapade vårdande relationer vilket bidrog till att göra vården personcentrerad och främja egenvård. Slutsats: Studien visar att kontinuiteten främjar vårdande relationer, ger möjlighet till en personcentrerad vård och är en fördel när patienten lär sig egenvård.

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga atleter i lagidrotter upplever relationen med coachen samt ta reda på atleternas upplevelse av relationens betydelse för prestationen. Följande frågeställning undersöktes “Hur upplever den kvinnliga atleten relationen med sin coach utifrån de fyra dimensionerna närhet, komplettering, samspel och engagemang (Jowett, 2007)?” och “Vilken betydelse har relationen med coachen för att den kvinnliga atleten ska kunna uppnå sin maximala prestation?” Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga atleter från lagidrotter (fotboll, handboll, basket, innebandy, truppgymnastik och ishockey) i åldern 18-26 år, som spelar i högsta- eller näst högsta divisionen. Studien har utgått från 3+1C modellen (Jowett, 2007) som innefattar de fyra dimensionerna. Intervjuguiden är baserad på frågeformuläret CART-Q (Jowett &amp; Ntoumani, 2004). Resultat Alla atleter beskrev relationen med sin coach som professionell och fyra av dem berättade att relationen samtidigt kunde ses som nära. Samtliga atleter ansåg att det var viktigt att ha förtroende till sin coach och sju såg relationen som positiv. Hälften av atleterna upplevde att deras coach till största delen var medveten om hur de bäst behöver stöd. Åtta av tio upplevde att deras coach visade engagemang i deras idrottande. Feedback skedde muntligt och hälften ansåg att den var regelbunden. Relationens betydelse för prestationen ansåg atleterna var stor och hälften av atleterna graderade relationen högst på skalan (1-10). Slutsats Kommunikation, förtroende och engagemang är viktiga faktorer för att främja en god coach-atlet relation. Relationens betydelse för prestationen ansågs viktig för atleterna och bör beaktas för att skapa möjlighet till prestation och utveckling. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Att vårda patienter med bensår är en stor del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av relationens betydelse vid vård av patienter med bensår. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten intervjuades. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att lära känna patienten skapar trygghet, Att patienten får vara delaktig i sin behandling, Att hålla hoppet uppe och Att inte bli för personlig. I studien framkom att distriktssköterskor upplever att relationen har betydelse för sårläkningen. Detta bygger på att lära känna patienten och skapa trygghet som sker genom att de träffar patienter med bensår ofta och under lång tid. Om patienten får vara delaktig i sin behandling stärker det relationen till distriktssköterskan genom att skapa en ”vi-känsla”. En väl motiverad och delaktig patient har goda förutsättningar för förkortad läkningstid och ökad livskvalitet. Att hålla patientens hopp uppe trots att såret inte alltid läker upplevde distriktssköterskorna som en jobbig del i arbetet. Det är viktigt att relationen inte blir för personlig därför bör distriktssköterskor ha ett professionellt förhållningssätt. För att utveckla omvårdnaden kring patienter med bensår är det viktigt att få ökad kunskap kring vad distriktssköterskor kan göra för att främja en god relation och stärka patienters delaktighet.

Med ett välfungerande ledarskap växer medarbetarnas respekt, förtroende och tillit för ledaren. På vilket sätt chefen rekryteras kan påverka ledarens auktoritet, legitimitet och ställning, vilka är viktiga aspekter för att utföra chefsuppdraget på ett tillfredställande sätt. Internrekrytering är vanlig inom vård och omsorg, kompetenta medarbetare avancerar till chefer inom vårdenheten och blir därmed chefer över sina gamla arbetskamrater. Syftet med denna studie är att beskriva hur den internrekryterade chefen inom vård och omsorg upplever sin nya roll. Specifikt undersöks vad den nya rollen får för konsekvenser för relationen med övrig personal. Detta är en kvalitativ intervjustudie. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med internrekryterade chefer och enhetschefer som arbetade på vårdcentral eller sjukhus. Intervjuerna transkriberades, kondenserades och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer för- och nackdelar med att vara internrekryterad chef och det framkommer även att en tydligare rekryteringsprocess skulle kunna minska oklarheter och ifrågasättande i rollerna mellan chef och tidigare arbetskamrater. Det var vanligt att inte aktivt ha sökt sin tjänst i en formell rekrytering utan succesivt klivit upp från den profession de arbetat i och tagit på sig ledningsuppdrag, uppmuntrats och så småningom axlat chefsuppdraget. Klädkoden visade sig vara betydande i etableringen av den nya rollen och i relation till sina tidigare kollegor. Att bära sjuksköterskekläder tolkades som att fortfarande vara en del av arbetsgruppen. Medan privatkläder signalerade en högre position. Rättvisa är en central aspekt i arbetsmiljön och respondenterna utryckte att de kände sig påpassade och ifrågasatta utifrån sin förmåga att vara rättvisa i chefsyrket. Framförallt om man hade en vänskapsrelation i arbetsgruppen.

Bakgrund: Våld i en nära relation förekommer i hela världen och är klassificerat som ett folkhälsoproblem. Att rutinmässigt ställa frågan till samtliga kvinnor som söker vård har en stor betydelse för upptäckten av våldsutsatta kvinnor. Syfte: I den här studien var syftet att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ställa frågan om våld i nära relation till kvinnor som söker vård på en akutmottagning. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod med en explorativ forskningsdesign. Totalt åtta semistrukturerade intervjuer utfördes på en akutmottagning i Mellansverige. Resultat: De intervjuade sjuksköterskorna uppgav svårigheter i att ställa frågan om en kvinna utsatts för våld i en nära relation. Det rådde delade meningar om frågan skulle vara rutinmässig eller ställas då synliga tecken förekom. Gemensamt för samtliga sjuksköterskor var att de saknade tillräcklig kunskap och erfarenhet för att känna sig trygga i att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård. Ur resultatet utformades fyra teman; ”Sjuksköterskans bristande kunskap leder till osäkerhet”, ”Sjuksköterskans ansvar att lyfta frågan”, ”Delade meningar om patientens integritet bedöms vara viktigare än rätten att ställa frågan” och ”Sjuksköterskan har ett behov av mer utbildning samt tydligare riktlinjer”. Slutsats: De fyra teman som utformades visade att sjuksköterskan upplevde frågan om våld i nära relation som komplex. Frågan väcker tankar hos sjuksköterskan där patientens integritet ibland bedöms som viktigare än rätten att ställa frågan. För att kunna ställa frågan krävs det att sjuksköterskan har bra och tydligt utformade riktlinjer samt fördjupad kunskap inom ämnet.

The aim of our study was to do research about the importance of attachment, in relation to children and young people´s development and lerning in preschool and in school. We also analyzed what the consequences of an inadequate attachment are to children and young people. Our focus has been on social development and the relationship's importance to mental health. We used qualitative interviews as a method to collect data. We interviewed both preschool educators and teachers in the school to find out their views and experiences of attachment. Preschool educators described in the interviews that the attachment is about building relationships and creating security for the children. The teachers described the attachment as trust and having confidence in other people. All the educators had little knowledge about the different attachmentpatterns but still a long experience of working with these children and young people. Sometimes there were obstacles around children with insecure attachment so the teacher had to consider their individual needs and circumstances. To make them feel secure and attached to the teacher, they had to treat them carefully and with respect. They highlighted the importance of teachers' attitude where they would be caring, responsive and see from the children’s perspective. To create a secure schoolenvironment you need to have good staffing with expertise who have an attitude of boundaries and structure. For teachers to create opportunities for good attachment, they must build good relations, provide children with much confirmation and consider their different needs. The children that need extra support to various reasons, teachers can make adjustments for them and creating an adequate learning environment that motivates and strengthens their self-esteem.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Möten mellan sjuksköterska och barn återfinns inom de flesta verksamheter, eftersom barn är en stor patientgrupp inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans kunskap och erfarenhet har avgörande betydelse för hur dessa möten avlöper. Det är av stor vikt att barns möten med sjuksköterskan blir en positiv erfarenhet, eftersom en negativ händelse kan få livslånga konsekvenser genom att barnet undviker hälso- och sjukvården under resten av sitt liv. Följden av ett negativt möte kan också bli att barnets kommande möten kräver mer resurser, såsom fler och längre möten och mer personal, resurser som annars kan vara till nytta för fler barn. Sjuksköterskan bör individanpassa mötet utifrån barnets individuella utvecklingsnivå och involvera barnet och familjen, som kan bestå av flera medlemmar. Detta kan göras genom att sjuksköterskan avsätter tillräckligt med tid, befinner sig på barnets nivå och anpassar kommunikationen, kanske med lek. Ett gynnsamt läge uppstår då för att familjen skall känna sig och vara delaktiga i vården, och en trygg och tillitsfull relation skapas för alla inblandade. Undersökningar och behandlingar underlättas när sjuksköterskan och familjen samarbetar. Hur mötet avlöper beror till stor del på sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter. Kunskap är grunden för sjuksköterskans yrke och en sjuksköterska blir aldrig fullärd utan behöver söka ny kunskap hela tiden. Ett primärt sätt för sjuksköterskan att göra det, är med reflektion. Reflektion kan ske enskilt, med kollegor och andra yrkesgrupper. Vid reflektion ökar sjuksköterskans kunskap genom att hen tar del av någon annans erfarenhet och reviderar den och gör den till egen ny kunskap. Författarna anser att de resultat som framkommit kan användas som verktyg vid möten mellan sjuksköterskor, barn och deras föräldrar. / Background: Research have shown children to be a large patient group within the health care sector. Nurses, should therefore, have knowledge about how to individually adapt meetings so it will be a positive experience for the child, the parents, and for themselves. Historically, this has not been the case and created immense care suffering for several families. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses' experiences of meeting children and their parents within the health care sector. Method: A method to contribute to evidence-based nursing with ground in analysis of qualitative research was performed. An analysis of nine scientific articles was carried out. The analysis resulted in three main themes and eight subthemes. Results: The main themes were: "To see the child as an individual", "to built trust", and "knowledge and experience are crucial". Knowledge were fundamental for creating a positive meeting. Conclusion: By individually adapting communication to the child and the parents, good conditions allowed for a trusting relationship to emerge. Time was needed to create a safe and trusting relationship. However, it did not always exist. With knowledge and experience the nurse could see the child as an individual and adapt the meeting to the child. It was the responsibility of the nurse to gain the necessary knowledge, and to reflect with colleagues was seen as an important source to attain new knowledge.