No description available.

Problemområde Det finns en idag studier om fan loyalty och consumer loyalty men vi upplever att det finns en lucka om hur just relationen, kommunikationen och samarbetet ser ut mellan klubbar och deras supporterorganisationer idag. Vi upplever att den varierande storleken på supporterskaran är en underutnyttjad potential som klubben har tillgång till som resurs. Syfte Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur klubbar i svenska Division 1 herrar och deras supporterföreningar beskriver sitt samarbete. Med denna undersökning ville vi även ta reda på hur kommunikationen sker mellan klubbar och deras supporterföreningar. Undersökningen ämnade bidra med kunskap kring hur viktig relationen är för att stärka banden mellan klubbar och supporterförening. Metod Vår studie inriktade sig på hur kommunikationen och relationen såg ut mellan klubbar och deras supporterföreningar. Vi ville få ut så uttömmande svar som möjligt om hur respondenterna beskrev hur relationen och hur kommunikationen ser ut. För att kunna svara på syftet och de frågeställningar som tagits fram i samband med studien gjordes valet på att använda en kvalitativ ansats. Resultat Resultatet vi fick fram bland våra respondenter var att relationen är god mellan klubbarna och supporterföreningarna och att man har en överensstämmande syn när det gäller kommunikationen. Både parterna anser dock att relationen kan utvecklas ännu mer och att kommunikationen är a och o i detta. Något som kan hindra kommunikationen är att klubbarna är rädda för att supportrar vill gå in och vara med och fatta beslut, vilket enligt vår studie har fått fram att de inte vill vara beslutsfattande. Åsikter och tankar vill de gärna dela med sig av men de anser att kompetensen finns i föreningen för att fatta de bästa besluten för klubben. Nyckelord: Klubbar, supporterföreningar, kommunikation, samarbete, relation, fotboll.

No description available.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka anknytingsfenomenet. Frågorna berör hur terapeuter ser på anknytningsfenomenet, vilken betydelse de tillskriver fenomenet och hur det tar sig uttryck i det konkreta terapiarbetet med barn och ungdomar. För att få svar på frågorna genomfördes en intervjustudie. Fem yrkesverksamma barn- och ungdomsterapeuter, tre kvinnor och två män, alla med mångårig erfarenhet av att arbeta med terapier med barn och ungdomar intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades, lästes noggrant och analyserades därefter i två steg. I första steget markerades de för studien relevanta citaten och sammanställdes i huvudteman utifrån frågeordning och respondent. Detta följdes av en sammanfattande kommentar. I andra steget togs nyckelbegrepp ut och grupperades.  Resultaten visar bland annat hur mångfacetterat fenomenet blir genom terapeutens subjektiva upplevelse och därigenom deras olika sätt att beskriva fenomenet. Resultaten visar vidare att terapeuter tillskriver fenomenet stor betydelse och beaktar detta medvetet i sitt praktiska arbete.

Bakgrund: Patienternas klagomål gällande bemötande och kommunikation inom sjukvården har ökat. Krav på ökad effiktivitet och bättre patientflöde genomsyrar vården. Parallellt med dessa krav finns en strävan att förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sin vistelse på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt har använts som metod och artiklar som ingick i översikten har granskats kritiskt och urvalet gjordes utifrån syftet. Analysen resulterade i fyra rubriker, ovisshet, bekräftelse, delaktighet och förtroende. Resultat: Patienter som blev bekräftade och delaktiga i sin vård uppgav högre belåtenhet med sin vistelse på akutmottagningen. För att känna sig delaktiga krävdes kontinuerlig kontakt med personalen samt en informativ kommunikation. När dessa påverkande faktorer uppfylldes kunde patienterna lättare hantera negativa aspekter av sin vistelse som till exempel lång väntetid. Disskusion: Många av patienternas negativa upplevelser av sin vistelse hade anknytning till tiden i väntrummet. Patienternas väntetid karaktäriserades av ensamhet, övergivenhet och rädsla att bli bortglömd. Slutsats: Sjuksköterskan bör eftersträva att vara öppen och kommunikativ för att optimera patienternas belåtenhet med vården. Kontinuerlig personalkontakt och information under vårdprocessen ökar patienternas belåtenhet och höjer patientsäkerheten.

Le Web Mining (WM) reste une technologie relativement méconnue. Toutefois, si elle est utilisée adéquatement, elle s'avère être d'une grande utilité pour l'identification des profils et des comportements des clients prospects et existants, dans un contexte internet. Les avancées techniques du WM améliorent grandement le volet analytique de la Gestion de la Relation Client (GRC). Cette étude suit une approche exploratoire afin de déterminer si le WM atteint, à lui seul, tous les objectifs fondamentaux de la GRC, ou le cas échéant, devrait être utilisé de manière conjointe avec la recherche marketing traditionnelle et les méthodes classiques de la GRC analytique (GRCa) pour optimiser la GRC, et de fait le marketing, dans un contexte internet. La connaissance obtenue par le WM peut ensuite être administrée au sein de l'organisation dans un cadre de Gestion de la Connaissance (GC), afin d'optimiser les relations avec les clients nouveaux et/ou existants, améliorer leur expérience client et ultimement, leur fournir de la meilleure valeur. Dans un cadre de recherche exploratoire, des entrevues semi-structurés et en profondeur furent menées afin d'obtenir le point de vue de plusieurs experts en (web) data rnining. L'étude révéla que le WM est bien approprié pour segmenter les clients prospects et existants, pour comprendre les comportements transactionnels en ligne des clients existants et prospects, ainsi que pour déterminer le statut de loyauté (ou de défection) des clients existants. Il constitue, à ce titre, un outil d'une redoutable efficacité prédictive par le biais de la classification et de l'estimation, mais aussi descriptive par le biais de la segmentation et de l'association. En revanche, le WM est moins performant dans la compréhension des dimensions sous-jacentes, moins évidentes du comportement client. L'utilisation du WM est moins appropriée pour remplir des objectifs liés à la description de la manière dont les clients existants ou prospects développent loyauté, satisfaction, défection ou attachement envers une enseigne sur internet. Cet exercice est d'autant plus difficile que la communication multicanale dans laquelle évoluent les consommateurs a une forte influence sur les relations qu'ils développent avec une marque. Ainsi le comportement en ligne ne serait qu'une transposition ou tout du moins une extension du comportement du consommateur lorsqu'il n'est pas en ligne. Le WM est également un outil relativement incomplet pour identifier le développement de la défection vers et depuis les concurrents ainsi que le développement de la loyauté envers ces derniers. Le WM nécessite toujours d'être complété par la recherche marketing traditionnelle afin d'atteindre ces objectives plus difficiles mais essentiels de la GRCa. Finalement, les conclusions de cette recherche sont principalement dirigées à l'encontre des firmes et des gestionnaires plus que du côté des clients-internautes, car ces premiers plus que ces derniers possèdent les ressources et les processus pour mettre en œuvre les projets de recherche en WM décrits. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Web mining, Gestion de la connaissance, Gestion de la relation client, Données internet, Comportement du consommateur, Forage de données, Connaissance du consommateur

No description available.

Bakgrund I Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i stroke årligen. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt och sjukdomen kan resultera i en rad funktionsnedsättningar. Livssituationen hos både personen som insjuknat i stroke och närstående kan förändras i form av att personen som fått stroke hamnar i en beroendesituation till sina närstående. Syfte Beskriva hur par upplever relationen efter att en av dem insjuknat i stroke. Metod Litteraturstudie användes som metod för studien och 16 artiklar, varav tio kvalitativa och sex kvantitativa inkluderades. Inkluderade artiklar hade etiskt tillstånd för genomförande.Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ samt PsycINFO med varierande sökningsresultat. Vid dataanalys söktes likheter och skillnader i de inkluderade artiklarna. Resultat Relationen förändras och vissa partners uttryckte upplevelser av att vara en vårdande partner. Förlust av kroppsliga funktioner resulterade i ett ökat beroende av andra. Det sexuella samlivet mellan par kunde påverkas efter en stroke med reducerad sexuell aktivitet. Slutsats Efter en stroke kan förlusten av kroppsliga funktioner resultera i minskad självständighet hos personen som insjuknat i stroke. Detta kan leda till ett ökat beroende av andra för att fungera i vardagen och den friska partnern kan då överta rollen som vårdare. En stroke påverkar intimitet och kvalitet i förhållandet och det äktenskapliga förhållandet kan utvecklas till en vänskapsrelation. Denna studie kan ge en bättre förståelse för vårdpersonal, partners samt personer som fått en stroke hur en relation kan påverkas efter en stroke.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Bakgrund: Telefonrådgivning är en vårdinsats vars innehåll har blivit allt mer utökad och det krävs en högre kompetens för sjuksköterskor som arbetar med det. Sjuksköterskan måste kunna tolka och bedöma icke-verbal kommunikation samt lyssna aktivt. Kommunikationen mellan den vårdsökande och sjuksköterskan har en central betydelse, för att sjuksköterskan ska kunna bilda sig en uppfattning om symtomen och göra korrekta bedömningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdrelationen vid telefonrådgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med totalt åtta vetenskapliga artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskningen, varav sju kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: I analysen identifierades fyra kategorier: Att uppleva begränsning, Att vara lyhörd, Att känna sig utsatt och Att känna ansvar för den vårdsökande. De faktorer som identifierades som svårigheter för sjuksköterskan vid telefonrådgivning var kommunikationen och begränsningar på grund av att inte kunna se den vårdsökande. Detta medförde krav på lyhördhet under samtalet och sjuksköterskorna kände sig utsatta eftersom de kände ett ansvar för den vårdsökande. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskorna inom telefonrådgivningen innehar en bred kompetens och stor erfarenhet eftersom det är ett svårt och utmanande arbete. Sjuksköterskan måste kunna bemöta och samtala med den vårdsökande för att skapa tillit i vårdrelationen.