• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 35
  • 3
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 42
  • 42
  • 31
  • 26
  • 14
  • 12
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Utmaningarna med att bedriva inkluderande matematikundervisning för elever i odiagnostiserade matematiksvårigheter / The Challenges with Teaching Students in Undiagnosed Mathematical Difficulties I an Inclusive Environment

Fleron Vilsmyr, Viktoria, Karlsson, Josefin January 2021 (has links)
This thesis focuses on the challenges in teaching students with undiagnosed mathematical difficulties in an inclusive environment. Previous research mainly focuses on medically diagnosed mathematical difficulties in special education. Therefore, this study will focus on undiagnosed mathematical difficulties that fall within the teacher’s responsibility in the main classroom, such as math anxiety, lack of motivation and low self-esteem. To include students with these difficulties in the teaching environment, the teacher needs to manage the entailed challenges. This study is based on a hypothesis and associated research questions to investigate what students see as difficulties within mathematics and, more indepth, what teachers see as challenges. The two surveys conducted are based on a quantitative survey and a semi-structured interview. Further, this thesis discusses the students’ difficulties within mathematics, the complexity of the inclusive process and the pedagogical competence. The results show that the time aspect and the need for an excellent pedagogical relationship with the students are two of the most common challenges for the teacher. Further, the conclusion confirms that to succeed with inclusive teaching, the teacher must practice relational pedagogy. Individualized education will also play an important role, which will be a significant challenge in larger groups of students. The study has been conducted under a short time limit, and therefore some convenience-selections have been necessary. Further research could advantageously contain the same hypothesis and be carried out in a larger population and for a more extended period.
12

Förskollärarens syn på närvaro i barngruppen / Preschool teacher´s view of presence in the children´s group

Hjärtquist, Elin, Jensen, Kristin January 2022 (has links)
Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka förhållningssätt som förskollärare väljer att använda i sitt relationsskapande med barnen på förskolan. Våra frågeställningar i studien var: Hur ser förskollärarna på deras relationella närvaro tillsammans med barnen på förskolan? Vilka aspekter påverkar förskollärares olika förhållningssätt till hur de prioriterar sin egen närvaro med barnen på förskolan? Studien är uppbyggd som en kvalitativ undersökning. Den datainsamlingsmetod som vi nyttjat oss av utgörs av två fokusgrupper med totalt sex stycken verksamma förskollärare från två olika förskolor i södra Sverige. Det empiriska underlaget har vi analyserat utifrån Martin Bubers dialogfilosofiska teori ur ett relationellt perspektiv. Resultatet tyder på att relationell pedagogik kan uppmärksammas på olika sätt av förskollärare. Samtliga förskollärarna i studien var av den gemensamma uppfattningen att relationsskapandet i första hand grundar sig i att barnen känner tillit och trygghet både till verksamheten och till pedagogerna för att kunna upprätthålla goda relationer. Vidare visar studiens resultat att förskollärarna i studien hade förhållningsätt som strävar till att vara en närvarande pedagog som ser barnen och lyssnar på dem där dialogen ses som ett lärande. Det framkom att det fanns hinder i verksamheten för deras närvaro exempelvis tidsbrist, planeringstid, dokumentation. Förskollärarnas förhållningssätt i samspelet och närvaron påverkas av både inre som yttre faktorer i deras relationsskapande med barnen. Slutsatsen blir att studien visar på vikten av att ha tid för trygga relationer som skapar tillit vilket utgör en grundsten i närvaro.
13

Ömsesidighet eller substansen i den pedagogiska relationen?

Fridman Bjurmar, Miriam January 2017 (has links)
What does mutuality mean in a pedagogical relation? This study seeks to explore one of the essential parts in a pedagogical relation, mutuality. From a relational perspective, that lifts the existential element in pedagogics, the study want to contribute with a possible understanding of the concept in order to strengthen the importance of this existential element. Through concept analysis, interpretations of Martin Buber´s relational philosophy and the relational perspective, the aim of the study has been to explore and to understand mutuality and its meaning in and for the pedagogical relation regarding the question of mutuality´s substance, in the sense of the substantial that lies in it. The results of the study shows: Mutuality as a substantive is scarcely described in dictionaries. It usually appears as equivalent to, and explained as, reciprocity. It was though possible to trace differences between the two terms. Mutuality denotes two parts who are involved in the same phenomenon, here and now, while reciprocity includes actions that can have a delay in time. Within the observed fields, the concept has been studied as a human attribute and mainly for its role for humans and society. It is usually used with a preconception where the involved parts, with the mutual action, give each other something they can benefit from. When studied closer, special characteristics were identified. Mainly depending on its context, variations were conditioned to: the origins/initiators of the actions – equally or unequally between parts. Advantage/influence between parts – direct or indirect. The reason for the action – as an obligation, an ideal or a common exchange of benefits. Time aspect – the actions could either keep a certain model or facilitate a sustainable change. The involved parts – either humans or non-human in co-actions. The concept´s essential characteristic, its own substance, could first be seen with help of the relational perspective and Martin Buber´s relational philosophy. By looking in between the parts of a relation and using Buber´s notion of a two folded way to relate to the world (as I to Thou and as I to It) mutuality could be interpreted and understood as a pre-condition, something that is there a priori. A constant abstract ground where the parts can meet each other. A substantial component of the gap in-between the parts, a pre-condition for the relation to be fulfilled. In this way, it is possible to understand mutuality in a pedagogical relation as symmetric, where parts relate to each other equally regardless of their differences, here and now. For mutuality’s manifestation is immediate. It affects and mutates – transforms us, forever. Without this existential, relational understanding of mutuality, it will be, in a pedagogical relation, at risk to be left just as an exchange between parts with an instrumental purpose, where the parts pass by each other and stay unaffected. The person may turn to be an object, pedagogics’ relational ground may be lost and the balance in education may remain deranged.
14

Gymnasieelevers inställning till och förståelse av historieämnet med fokus på lärarens betydelse

Grundström, Markus January 2021 (has links)
This study examines students’ attitude towards and understand of history as a school subject. The study is particularly interested in how the teachers’ role affects the student’s attitude. The results of this study may help to shed some light on the relationship between attitudes towards the subject and the opinion of the teacher. The study is based on qualitative interview method where twelve (12) students have been interviewed through a semi-structured interview with help of an interview guide. The students are from preparatory and vocational programs from different upper secondary schools (gymnasium) in a medium-sized municipality in Sweden.The results show that most of the students have a positive view of history as a subject, with no distinctive differences between the programs. A common idea teacher have is that students from an occupational preparing program show less motivation and engagement towards a theoretical subject as history, this study proves that idea wrong. Moreover, the results show that teachers hold a significant impact on the students’ attitude towards the subject. The relationship between the teacher and the students is critical for the motivation and commitment from the students. According to this study’s results, the teacher must have a commitment towards the profession as well as the students. It is evident if the students feel a commitment from the teacher, their own motivation is empowered.
15

Det är inte insatserna som är grejen.. : - en kvalitativ studie om behandlingsarbete med ungdomar i missbruk. / It is not the program’s treatment that matter.. : - a qualitative study regarding the treatment work for adolescents with addiction.

Strauss Oxelgren, Emily, Frisk, Matilda January 2019 (has links)
Syftet med studien var att få kunskap om behandlare resonerar kring sitt arbete med ungdomar i ett drogmissbruk samt hur detta kan förstås som en pedagogisk praktik. Metodologiska utgångspunkten i studien utgick från en hermeneutisk kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med fem olika behandlare på fyra HVB-hem på olika platser i Sverige. Med stöd av det relationella perspektivet har resultatet analyserats. Resultatet visade att respondenterna beskrev att de arbetade med relation, motivation och delaktighet samt att vara trygga och stabila vuxna till ungdomarna. Slutsatsen av studien tyder på att det är relationen och inte insatserna som är det viktigaste i behandlingen av ungdomar med drogmissbruk. Behandlingsarbete kan förstås som en pedagogisk praktik i och med att behandlarna utför ett förändringsarbete med ungdomarna genom att vara delaktiga tillsammans i en ömsesidig relationsprocess och använda målmedvetna beteenden som syftar till att stimulera ungdomarna till att delta i denna relationsprocess. / The aim of the study was how practitioners' reason about their work with adolescents with drug abuse and how this can be understood as an educational practice. The methodological starting point in the study was based on a hermeneutic qualitative approach with semi-structured interviews. Interviews were conducted with five different therapists at four HVB homes in different places in Sweden. Based on the relational perspective, the result has been analyzed. The results showed that the respondents described that they worked with relationship, motivation and participation as well as being safe and stable adults for the adolescents. The conclusion of the study indicates it is the relationship and not the program’s treatment that is the most important when treating adolescents with drug abuse. Treatment work can be understood as a pedagogical practice as the practitioners carry out a change work with the adolescents. This by participating together in a mutal relationship process and using purposeful behaviors aimed at stimulating the adolescents to participate in this relationship process.
16

La prise en charge psycholinguistique d’enfants de 4 à 12 ans atteints de dyslexie en Côte d’Ivoire / The taking care of 04 to 12 years old children suffering from dyslexia in Côte d’Ivoire

Niamien, Nda 28 November 2014 (has links)
Cette recherche traite de la prise en charge de la dyslexie chez les élèves du cycle primaire en France et en Côte d'Ivoire. La dyslexie est un trouble spécifique et durable de l'apprentissage de la lecture. Elle concerne 5% de la population scolaire. Dans cette étude, il est question d'établir le diagnostic de la dyslexie avec des outils d'évaluation spécifiques et de mettre enplace un protocole de prise en charge. L'hypothèse principale de cette étude était que lescauses de la dyslexie seraient d'ordre psycho-Affectif. La pédagogie relationnelle du langageest l'approche thérapeutique adoptée pour la prise en charge des enfants dyslexiques. Il ressort de cette étude que les étiologies de la dyslexie varient selon le cadre d' étude et la langue maternelle. En France, ou le français est la langue maternelle de nos sujets, il a été prouvé que les causes de la dyslexie sont d'ordre psycho-Affectif. En revanche en Côte d'Ivoire, ou le français est une langue seconde, les causes de la dyslexie sont d'ordre socio-Environnemental / This research deals with taking care of primary pupils in Côte d'Ivoire. Dyslexia is a lastingand specific trouble of learning reading. That trouble is frequent in education area andconcours about 5% children according the expertise of INSERM. In order to lead our researchtwo fields are chosen: France, Côte d'Ivoire. We identified the typs of dyslexia and we settleda taking care of dyslexic children. According relational pedagogy of language, dyslexia has apsycho-Affective origin. To a first time the accent is put at the relational during reeducationbefore working a its technical aspects. It springs of analysis that causes of dyslexia changeaccording the area. In France, french is the mother tongue of our sample. Dyslexia wouldhave a psycho affective origins to 4/5 children. In Côte d'Ivoire, where French is a secondlanguage, the origin of dyslexia seems to be socio environnnemental and psycho affective
17

"Jag är där på riktigt" : förskollärares uppfattningar om professionell relationskompetens

Helgeby, Lene, Svensson, Anna January 2020 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om några förskollärares uppfattningar om professionell relationskompetens och dess betydelse för de yngre barnens (i åldrarna 1–3 år) utveckling och lärande.  Studien ger en översikt av tidigare forskning kring professionell relationskompetens och relationens betydelse för barns utveckling och lärande. Studien innehåller även förskollärares uppfattningar om detta utifrån genomförda intervjuer.   Studiens teoretiska utgångspunkt är Aspelins relationella pedagogik och några av Aspelins centrala begrepp i denna teori.   Studiens resultat visar att begreppet professionell relationskompetens var ett okänt begrepp för förskollärarna. De förmågor som framträder angående professionell relationskompetens är förskollärarnas förmåga att vara lyhörd, förmågan att vara närvarande, förmågan att visa respekt för barnet samt förmågan att ta ansvar för relationen. Förskollärarna uttrycker att de skapar förutsättningar för att utveckla relationer som gynnar barns utveckling och lärande genom att utveckla relationer till föräldrar, skapa det lilla sammanhanget, hitta en balans mellan närhet och distans i relationen till barnet, ge tid, beakta barns delaktighet samt genom att arbeta med struktur och rutiner i förskolans vardag. Förskollärarna beskriver relationens betydelse för de yngre barnens utveckling och lärande genom en relation som bygger på samspel, kommunikation, ett delat gemensamt fokus men även genom att utmana, bekräfta och visa tillit till barnets förmåga.   Specialpedagogiska implikationer utifrån forskning och studiens resultat är hur denna kunskap kring professionell relationskompetens och relationens betydelse för barns utveckling och lärande ska kunna synliggöras och implementeras i förskolan för att möta alla barn. Hur kan barnhälsans olika professioner, där specialpedagogen ingår med sin kompetens, arbeta för att utveckla goda relationer i förskolan som gynnar barns utveckling och lärande? / The aim of the study is to contribute to get a higher knowledge of how the professional relationships of the preschool teachers' and their perceptions of professional relationship competence. Understand how they create conditions to develop relations that benefit to the progress of younger children learning, age 1-3 years old, and how they view the importance of the relationship for the younger children´s development and teaching.  The study gives an overview of previous research on the importance of professional relationship competence and the relationship between children's development and learning. The study also contains interviews of preschool teachers within the area of the study.  The theoretical point of this study is Aspelin's central concepts of his relational pedagogy theory.  The results of the study show that the concept of professional relationship competence was an unknown concept for preschool teachers. The abilities that emerge regarding professional relationship competence are the ability of preschool teachers to be responsive, the ability to be present, the ability to show respect for the children and the ability to take responsibility for the relationship. Preschool teachers express that they create conditions for developing relationships that promote children's development and learning by developing relationships with parents, creating the small context, finding a balance between closeness and distance in the relationship with the children, giving time, considering children's participation and by working with structure and routines in the everyday life of preschool. Preschool teachers describe the importance of the relationship for the development and learning of young children through a relationship based on interaction, communication, a shared common focus but also by challenging, confirming and showing trust in the children’s ability.  Special pedagogical implications based on previous research and our study clearly show the importance of professional relationship competence and children's development and learning should be made visible and implemented. To be able to meet all children needs in preschool. How can the various professions in child health care, which include the special educator with their competence, work to develop good relationships in preschool that benefit to the children's development and learning?
18

Samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckande i sin yrkesutövning / Social science teachers’ experiences of failure within their exercise of profession

Hänel, Mikaela January 2021 (has links)
I den här uppsatsen utforskar jag samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesutövning. Jag identifierar en slags kunskapslucka rörande misslyckanden där jag ser ett behov av att diskutera känsliga upplevelser. Jag vill dessutom undersöka om det finns specifika aspekter kring misslyckanden som berör just samhällskunskap. Det övergripande syftet är att synliggöra och beskriva samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesutövning. Jag intervjuar fem samhällskunskapslärare som undervisar på gymnasiet utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag använder mig av ostrukturerade djupintervjuer och analyserar empirin på basis av ett relationellt pedagogiskt ramverk och teori om sårbarhet. Resultaten indikerar att lärare upplever sig misslyckade i samband med relationer till elever, klassrumssituationer som man inte upplever sig kunna hantera samt klassdiskussioner som går emot skolans värdegrund. Förklaringarna som samhällskunskapslärarna ger sträcker sig mellan individuella och strukturella anledningar till sina upplevda misslyckanden. Empirin diskuteras utifrån det teoretiska ramverket och placeras i en brokig forskningsposition som tangerar samhällskunskapsdidaktik, professionsforskning och studier om misslyckanden, sårbarhet och otillräcklighet. / In this paper the overall aim is to explore social science teachers’ experiences of failure within their exercise of profession. I identify a gap of knowledge regarding failures where I see a need for a discussion about sensitive experiences. I also want to explore if there are any specific aspects regarding social science. I interview five upper secondary social science teachers within a qualitative scientific approach. I conduct unstructured in-depth interviews and analyze the data on the basis of a relational pedagogical theoretical framework and theory about vulnerability. The results indicate that teachers experience failure with regards to relationships with students, classroom situations they experience they cannot handle and classroom discussions who oppose the value-system of the school. The explanations the teachers give stems from both individual and structural reasons with regards to their perceived failures. The data is discussed through the theoretical framework and is placed within a motley research position which touches upon social science didactics, professional research as well as studies about failures, vulnerability and inadequacy.
19

Det där relationella är ju så viktigt : En studie om hur relationskompetens uppfattas av lärare och elever i gymnasieskolan / The relational approach is so vital  : A study in how relational competence is viewed by theachers and students in upper secondary school

Lövgren, Marlene January 2021 (has links)
Lövgren, Marlene (2021). Det där relationella är ju så viktigt. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar  I detta arbete är avsikten att belysa hur lärare uppfattar och uttrycker relationskompetens i yrkesrollen och hur detta uppfattas av elever. Arbete fokuserar på vilka relationella aspekter som hjälper elever och frågeställningarna är. • Hur upplever lärare detta?• Vad anser eleverna? Teori  Arbetet utgår från begreppet relationell pedagogik och de teorier om människan som subjekt som dessa bygger på. Metod  Studien är inspirerad av grundad teori och två olika undersökningsmetoder har använts. Enkäter till både elever och lärare samt efterföljande intervjuer. I arbetet pågick analys och inhämtande av data samtidigt eftersom intervjuerna grundade sig på enkätsvaren. Resultat  Resultatet tyder på att skolan behöver arbeta vidare med fördjupad förståelse av det komplexa begreppet relationskompetens. Lärarna behöver fördjupad kunskap både när det gäller hur yrkesprofessionell relationskompetens utvecklas och hur det praktiska relationella arbetet med elever kan utvecklas. Lärarna behöver även fördjupad kunskap om varför det relationella mötet är viktigt för ett framgångsrikt lärande Specialpedagogiska implikationer  Inom specialpedagogiken har de relationella aspekternas vikt för lärandeprocessen varit välkända länge. Därför är det lämpligt att använda sig av skolans specialpedagog i den kompetensutveckling som lärarna är i behov av.
20

Relationskompetens i enskild musikundervisning

Svedmyr, Linnéa January 2021 (has links)
Den här uppsatsen ämnade undersöka hur verksamma lärare arbetar med relationer och på vilket sätt det kan påverka enskild undervisning i musik. Detta för att bidra till ökad kunskap inom det pedagogiska fältet där lärares kompetens att bygga goda relationer de senaste decennierna fått ökad uppmärksamhet. Datainsamlingen skedde genom observationer och intervjuer av två lärare som i denna studie kommer att kallas Anna och Håkan. Materialet transkriberades tematiskt och med en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att båda lärarna upplevde relationer som viktiga dels för att eleverna skulle vilja komma på lektionerna och dels för att de skulle känna trygghet att våga utföra utmanande övningar. Genom att titta på resultatet i ett relationellt perspektiv där relationer ses som ett oförutsägbart mellanmänskligt möte där det som sker här och nu avgör vilken riktning undervisningen tar. Det visade sig att lärarna lät undervisningen påverkas olika mycket av mötet med eleverna. Slutsatsen visar att relationer är viktiga för att elever ska kunna ges möjlighet att vara aktiva i undervisningen vilket leder till meningsfullhet och större potential att utvecklas. / This study intended to examine how teachers work with relationships and in which way that can affect the teaching in individual music teaching. This is a contribution to the pedagogical field where teachers’ competence to build good relationships in recent decades has received increased attention. The collection of data was made through observations and interviews of two teachers who in this study will be called Anna and Håkan. The material were transcribed thematically and with a phenomenographic approach. The results showed that both teachers perceived relationships as important partly because the students would like to come to the lessons and because they would feel safe to perform challenging exercises. By looking at the result in a relational perspective where relationships are seen as an unpredictable interpersonal meeting where what happens here and now determines which direction the teaching takes. It turned out that the teachers let the teaching be affected differently by the meeting with the students. The conclusion shows that relationships are important for students to be given the opportunity to be active in the teaching, which leads to meaningfulness and greater potential to develop.

Page generated in 0.1592 seconds