Alevism as such is both contested and difficult to define, despite the fact that nearly a quarter of the Turkish population can be said to identify with it (See egMarkussen, 2005; Sirin, 2013). Discussions regarding whether alevism should bedefined as a religious minority or not is going on both in the research communityas among the Alevis themselves. Also the meaning of Alevi religiosity as such isdebated and can be simply described as a discussion of whether alevism should beregarded as a part of Islam. The purpose of this discourse study is therefore to examine the construction of Alevi religious identity in two English-language Turkish newspaper, namely the Hürriyet Daily News and Today `s Zaman. With the overarching aim to achieve adeep understanding of the conditions that are given the Alevi group to form their own identity. The research questions are therefore formulated as follow; How are alevism described in Hürriyet Daily News and Today `s Zaman?, What religious dimensions are highlighted in the description of alevism? and What limitations and negotiation space indicates these descriptions of the Alevi group?. To sum up, this study shows that the Alevi identity constructed in Hürriyet DailyNews and Today´s Zaman is based on three different discourses; The Islamdiscourse, which describe alevism as a minority position within Islam emphasizing it´s heterodox nature, The Syncretisticdiscourse, which instead emphasizes the syncretic character of alevism and describes it as a separate religion outside the Islamic Community, and The Alevireligion-discourse, that in turn can be said to include both The Islamdiscourse and The Syncretisticdiscourse. Furthermore, it describe alevism and the Alevi identity as non-sunni and as a religious minority. Regardless of discourse the Alevis are inevitably in a minority position when it requires a Sunni identity to be a part of the majority group. The negotiation space of their identity could therefore be seen as limited.

This case study examines how a group of upper secondary school students in a multiethnical suburb of Stockholm reason about the theory of evolution. The theoretical background of the thesis is postcolonial and the questions raised were how spread the creationist thoughts are in the group; in what way the backgrounds of the students are relevant to their thoughts; how the students construct the notion of the theory of evolution; how they position themselves and others in relation to the discourse of the theory of evolution; if there are any differences between students at the collage program of natural science and the collage program of social science, and in that case, what differences; and who or what inspires the young in their thoughts about the theory of evolution. To answer these questions both a survey poll and interviews were used. The result of the case study showed that a majority of the students at the investigated school has creationist ideas and that the students profiled on social science have creationist ideas in a wider extent. Another result is that the religious background seems to be relevant to develop creationist thoughts, while the variables gender, home district and educational level did not differ the creationist group from the whole group. The students accept some parts of the theory of evolution, for example the development of spices and their adaptation to the environment, but they position themselves mainly outside the discourse of the theory of evolution. The students say that there is no contradiction between religion and science but their talk reveal a discourse where the two stand as opponents. They see themselves as inferior to their teachers, scientists and atheists in general. The study shows that the interviewed were not able to tell were they got inspired to their thoughts. In short, the students starting-point is above all their religious identity and their reasoning about the evolution emanate from it.

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas. Den metod som har valts är kvalitativ med inriktning på intervjuer. Fyra av sex intervjuer har gjort i Bosnien och Hercegovina, Orasje, på bosniska medan de två andra har gjorts på svenska. Bakgrunden till uppsatsen handlar om hur Jugoslavien skapades och hur nationen föll samt det krig som pågick under början av 90-talet. Resultatet i sin tur kommer presentera intervjupersonerna. Deras berättelser om hur de upplevde Jugoslavien, kriget och Bosnien och Hercegovina idag, samt deras åsikter och tankar kring begreppen religion, nationalitet och etnicitet, kommer att presenteras. Utifrån resultatet är det synligt att det finns en korsning mellan religion och nationalitet. Den sista delen av uppsatsen kommer att behandla resultatet i jämförelse med teorin. Teorin kommer här att fungera som ett hjälpmedel för att försöka reda ut om det finns en koppling mellan religiös åskådning, nationalitet, etnicitet samt varför och hur intervjupersonerna tänker som de gör. Analysen besvarar även frågeställningarna utifrån resultatet.

Den här studien syftade till att intervjua fyra muslimska tjejer för att ta reda på muslimska flickors upplevelse av att ha en religiös identitet i den svenska skola, vilka utmaningar och möjligheter de har till att utöva sin religiösa identitet, hur de upplever att andra elever uttrycker sig om islam samt på vilka sätt skolan kan underlätta för muslimska elever som vill praktisera islam. Valet av metod var att utföra en kvalitativ fokusgruppsintervju med muslimska ungdomar mellan 13-15 år som genomfördes på deltagarnas skola med hjälp av ljudupptagning som därefter transkriberades. Efter genomförandet av intervjun gjordes en analys utifrån ett intersektionellt perspektiv med hjälp av begreppen religiös proximitet samt sekulär och svenskhetsdiskurs. I materialet framgick att skolans lösningar på de utmaningar som religiösa individer i skolan har inte alltid är ideala och att vissa ändringar önskas av elever med religiös identitet. Det framkom av deltagarna i studien att det finns flera utmaningar, men att den främsta är andra elevers tal om islam. Andra elevers negativa tal om islam kommer enligt deltagarna i denna undersökning från okunskap som skapar fördomar och i vissa fall kränkande behandling.Resultatet påpekade att andra elevers negativa tal om islam försatte deltagarna i rollen som representanter för islam vilket kan vara problematiskt då det främst sker utanför klassrummet där vuxna inte finns tillgängliga på samma sätt för att säkerställa att alla elever känner sig bekväma med situationen. Avslutningsvis rekommenderas utifrån studiens resultat att utmaningar samt andra elevers tal ska synliggöras för elever och personal på skolorna för att möjliggöra en större förståelse och aktiv motverkan av fördomar, kränkningar och trakasserier.

<p>Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. </p><p>Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till. Dessa prospekt har visat sig i hög grad variera och kan ibland innebära att den religiösa identiteten knappast ens skymtas men också att identiteten ibland klart och tydligt markeras med diverse symboler, alla utmärkande neopaganska. Det är publikens förförståelse kring neopaganism som avgör vilken typ av identitetsprospekt som presenteras och detta har fått som konsekvens att neopaganerna blivit relativt anonyma i det offentliga då allmänheten saknar god förförståelse.</p>

Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till. Dessa prospekt har visat sig i hög grad variera och kan ibland innebära att den religiösa identiteten knappast ens skymtas men också att identiteten ibland klart och tydligt markeras med diverse symboler, alla utmärkande neopaganska. Det är publikens förförståelse kring neopaganism som avgör vilken typ av identitetsprospekt som presenteras och detta har fått som konsekvens att neopaganerna blivit relativt anonyma i det offentliga då allmänheten saknar god förförståelse.

This study was aimed to investigate how a ”us and them” emerged in a group of young poeplés description and approaches to individuals and groups with a religiois identity. As a method to investigate this, a qualitative and semi-structured interview was done with six high school students from northern Sweden. When the interviews was done, an analysis was made using a social constructionist framework in general and three constructions of a ”us and them” as social, congruent and conflictual in particular. The results showed that all students used a social, congruent and conflictual creation of ”us and them” related to religion in different ways. The social construction was found to be interwined with the congruent construction in most students desciptions. Most of the students described that a sense of fellowship and shared values is what creates an ”us” and separates groups into ”us and them”. In the students approaches to religions and people in general, who were incongruent with themselves, the conflictual construction of ”us and them” was shown. This category included extremism, generalization of religious individuals and political views. / Denna studie syftade till att undersöka och försöka beskriva hur ett ”vi och dom” framträdde i en grupp ungdomars beskrivning och förhållningssätt till individer och grupper tillhörande en religiös livsåskådning. Som metod för att undersöka detta genomfördes en kvalitativ och halvstrukturerad intervju med sex gymnasieelever på ett naturbruksgymnasium i norra Sverige. Efter genomförandet av intervjun analyserades resultatet med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt ramverk i allmänhet och tre konstruktionerna av ett skapande av ett ”vi och dom” som socialt, kongruent och konfliktuellt i synnerhet. Resultatet visade på att samtliga elever använde sig av ett socialt, kongruent och konfliktuellt skapande av ett ”vi och dom” kopplat till religion på olika sätt. Den sociala konstruktionen visade sig vara sammanvävd med den kongruenta konstruktionen i de flesta elevers resonemang. Eleverna beskrev att en känsla av gemenskap och gemensamma värderingar är det som skiljer grupper åt och som skapar ett ”vi och dom”. I elevernas förhållningssätt till religioner och människor som de upplevde som inkongruenta med sig själva visades den konfliktuella konstruktionen av ett ”vi och dom”. Till denna kategori hörde generaliseringar, religiösa individer, politiska åsikter och tankar kring extremism.

Denna uppsats presenterar fyra obeslöjade svensk-muslimska kvinnors uppfattning och erfarenheter rörande slöjan, valet att inte bära slöja och samhällets syn på slöjan. Grundad på dessa kvinnors berättelser syftar uppsatsen till att undersöka vad det är som ligger bakom valet att inte bära slöja. Kvalitativ semistrukturerad intervju har används som metod för insamlingen av det empiriska materialet, och empiristyrd tematisk metod för analysen av det. De teoretiska begrepp som empirin vidare diskuterats utifrån är identitet, klassificering, symboler, normer och social kontroll. Informanterna i denna studie förklarar att de aldrig har känt sig tvingade till att bära slöja. De tycker inte att de behöver bära slöja för att kunna identifiera sig som muslimska kvinnor. Islam ligger inte i slöjan, utan i ens relationen till Gud. Vidare visar resultatet att de informanter som kommer från länder kategoriserade som muslimska länder har påverkats mer av det svenska sekulära samhället och dess normer än de som inte kommer från länder kategoriserade som muslimska länder. Hos alla informanter finns det ändå en rädsla för samhällets bemötande och potentiella hinder som får dem att stå fast vid beslutet att inte bära slöja. / This essay presents four not-/unveiled Swedish Muslim women's perceptions and experiences regarding the headscarf, the choice not to wear a headscarf, and the dominant understanding of the headscarf in Swedish society. Drawing on narratives of these women, this study aims to examine what it is that lies behind the choice not to wear the veil. Qualitative semi-structured interview was used as method for the collection of empirical data, and empirically guided thematic approach to the analysis of it. Moreover, set out from theoretical concepts of identity, classification, symbols, norms and social control, the obtained data is discussed. The participants in this study explains that they have never felt forced to wear the veil. They are of the opinion that one does not have to wear a headscarf in order to identify oneself as Muslim women. Islam, or ones level of religiosity, is not connected with a headscarf, rather, ones relationship as a Muslim is between that person and God. Moreover, the result indicates that the informants born in countries categorized as Muslim countries have been more affected by the Swedish secular society and its norms than those born in countries not categorized as Muslim countries. Nevertheless, they all fear potential rejection, negative sanctions and aggressions of society, causing them to stand by the decision not to wear a veil.

Religious traditions are something that all of us have learnt about in school, even if we do not have a personal connection to a specific religion. Studies have shown that there is a discrepancy between what we learn about religious traditions and religiosity in school, and how religious people practice their faith in everyday life. How the religious tradition plays a part of an individual’s identity is not something that school textbooks specifically explains. For example, the course material does not mention how geographical context affects a person’s religiosity, even though the course curriculum, that is being studied in this thesis clearly states that you have to give examples of how different aspects of someone’s identity affect their religious identity.    This thesis discusses how Lived Religion can be included in course material as well as in the teaching of religious education in school in order to give a more accurate and more democratic picture of religiosity. Lived religion is a perspective that capture how individuals express their religious tradition and how religiosity could look like in different contexts. To use Lived religion as a complement in education could also help the pupils to achieve what the objectives in the curriculum asks for. Nevertheless, even if Lived religion is a helpful compliment to the traditional way of teaching the topic of religion, this thesis also shows that is it important to be aware of how this new perspective is used. If the perspective of Lived religion is not used correctly in classroom or how you explain someone’s religious identity, it could have greater negative consequences than its positive gain.   The title of this thesis aims to points towards how Lived religion can communicate a more complete picture of what religiosity is. The thesis argues that it is problematic to omit e.g. religious tradition or geographical context from an individual’s identity. That is also one of the main points of Lived religion, which is that religious identity is the religion lived out in the day-to-day life.

The purpose of this essay is to examine how religion is implemented in Lebanon’s political system. Where the main purpose is to examine how the informants in this study between the ages of 23-32 consider that religion should be implemented in the country’s political system. To reach the purpose of this study, the method that is being used is a qualitative method in form of semi-structured interviews. This study has conducted five semi-structured interviews, where all informants have or are taking post-secondary education.  Historically religion has been a big part of Lebanon, both in terms of looking at the political sphere and the private sphere. Religion has had a prominent role in the identity of the Lebanese population, at the expense of a common national identity. The civil war in Lebanon between 1975 to 1990 was based on a religious context and the unfair proportion of the political positions. To end the war an agreement called Ta’if Accord was implemented in the constitution. Ta’if Accord refers to that the political positions should be distributed between the different religions in the country. Built on the praxis, where the president must be Christian Maronite, the prime minister Sunni Muslim and the chair speaker of the parliament must be Shia Muslim. Therefore, it is of interest in this study lies in examining whether the informants think that religion should be implemented in the political system and if they consider the praxis of the Ta’if Accord to still be relevant in today’s Lebanon.  The study will be using theoretical aspects to reach the purpose. The theoretical perspectives that are being used are primordialism, constructivism, passive and active identity, micro, and macro perspectives. This will be used as a tool to understand how religious and political identity is created in a situation where religion is implemented in the political system. The study shows that all five informants in this essay, think that religion and politics are and should be two separate things. They emphasize that a lot of the conflicts that are occurring in Lebanon today are because religion and politics are closely linked to each other and that political leaders use religion as a tool to justify political decisions.