Den här undersökningen är en läromedelsanalys med inriktning på läroböcker, islam och begreppet levd religion. Syftet är att undersöka hur islam framställs i aktuella läroböcker för gymnasiet i relation till begreppet levd religion. Undersökningens material består av fyra lärobokskapitel om islam från läroböcker producerade efter 2011, som vi också har erfarenhet av från vår praktik. Läroböckerna analyseras utifrån sju dimensioner av religion, och utgår från Daniel Ekstedts och Katarina Planks teorier om begreppet levd religion. Ytterligare en teoretisk utgångspunkt finns i Robert Jacksons tolkande ansats, då vi undersöker huruvida läroböckerna framställer religion på en större traditions-, grupp- och individnivå. Resultatet av undersökningen visar att läroböcker om islam följer vissa mönster om man analyserar utifrån ett perspektiv av levd religion, och att det jämfört med tidigare forskning har skett en förändring. Resultatet visar också att framställningen av levd religion i läroböcker om islam också skiljer sig från varandra, och att författarna väljer olika sätt att förmedla innebörden av levd religion. Även om den här undersökningen inte analyserar alla böcker som används i svensk religionskunskapsundervisning på gymnasiet, kan den ändå läsas för den som vill överblicka forskningsfältet. Forskningsfälten kring både läromedelsanalyser om islam och läromedelsforskning om levd religion är relativt små, och den här texten är ett försök att bidra till att fälten utökas.

Detta är en läromedelsanalys som ämnar att redovisa om och hur levd religion förmedlas i läroböcker som används inom religionskunskapsämnet. Syftet med detta var att undersöka om läroböcker bär ansvaret för elevers uppfattning om att någon förmedling av den levda religionen helt saknas inom ämnet, en uppfattning som även tidigare forskning har upptäckt. Jag vill därför ta reda på hur levd religion förmedlas inom läroböckerna samtidigt som de uppfyller kraven inom GY11. Läroböckerna analyseras utifrån 7 teman av levd religion för att skapa förståelse och synliggöra var levd religion förmedlas i läroböckerna samt även Robert Jacksons tolkande ansats för att visa på vikten av att förmedla mångfalden inom religionerna. Det jag fann genom analysen av läroböckerna var att läroböcker har en ypperlig förmåga att förmedla levd religion på ett effektivt sätt även om förmedlingen ibland kan vara något svår att uppfatta i texten. Därför anser jag att läroböcker inte ensamt kan bära ansvaret för avsaknaden av levd religion inom religionsämnet och att denna brist kan i stället bero på hur lärare väljer att använda läroböckerna i sin undervisning. Detta arbete har dock endast utgått ifrån en väldigt liten del av de läroböcker som finns tillgängliga inom religionsämnet och har även gjorts utan någon koppling till hur böckerna faktiskt används i klassrummet. Jag skulle därför anse att ytterligare forskning krävs för att vi ska kunna få en bättre förståelse av hur man kan förmedla levd religion på ett effektivt sätt till elever.

I yrkesrollen som lärare ingår många viktiga uppdrag, däribland att undervisningen ska skapa en förståelse hos eleverna för andra människor. Tidigare forskning visar att majoriteten av dagens ungdomar sällan möter religion och religiositet i sin vardag. Skolans religionsundervisning är därmed särskilt viktig för att eleverna ska tillägnas kunskap om religion och kan utveckla en förståelse för hur religiositet leder till olika sätt att leva. En metod för att levandegöra religionsundervisningen är att låta elever möta religion genom studiebesök. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur gymnasielärare upplever studiebesök som ett verktyg för att representera religion och livsåskådningar i religionskunskapsundervisningen. Särskild vikt har lagts vid studiebesökens förmåga att representera religioners inre mångfald och levd religion. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare i religionskunskap. Därefter har en tematisk analys genomförts för att kunna sortera datan efter uppsatsens teoretiska ramverk. Teorin har utgått ifrån McGuires (2008) och Jacksons (2004) definitioner av begreppen representation, levd religion och inre mångfald. I resultatet framgår bristande förkunskaper som ett hinder för elevernas synliggörande av levd religion och inre mångfald. Besitter de inte tillräcklig kunskap om religionen eller samfundet i fråga är det svårt att förstå vad som kan kategoriseras till individen, gruppen eller traditionen. Eleverna kan till exempel förstå representanten som “den rätta” representanten för religionen och tar inte hänsyn till dennes individuella tolkningar och levnadssätt. Förkunskaper är dock inte helt oproblematiskt eftersom det kan leda till fördomar. De begränsar i sin tur elevernas kunskapsinhämtning. Resultatet visar på att dessa utmaningar ofta förekommer och att de är svåra att motverka. Det är därmed av yttersta vikt att fånga upp och bearbeta elevernas tankar efter ett studiebesök för att synliggöra eventuella missförstånd och tillsammans reda ut exempelvis individuella tolkningar.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur levd religion förmedlas i två läromedel för samhällsorienterande ämnen för årskurserna 1-3 och två läromedel för religionskunskapsämnet för 4-6. För att analysera hur levd religion framställs i text och bild i läromedlen har en kvantitativ innehållsanalys genomförts. Läromedlens innehåll undersöktes utifrån ett kodningsschema med utgångspunkt i Daniel Enstedts och Katarina Planks (2018) beskrivning av de sju dimensioner som synliggör perspektivet levd religion genom den religiösa individens vardag. Två av Robert Jacksons (2016) tre nivåer, Gruppnivå och Individnivå, används i analysen för att urskilja från vilken nivå information förmedlas. Analysen skildrar att levd religion presenteras utifrån individ och gruppnivån, vilket skiljer sig mot tidigare forskningsresultat. Textanalysen visar på snarlika resultat i de fyra läromedlen, medan bildanalysen förmedlade en större variation i vilken utsträckning levd religion gestaltas. Slutsatsen som dras utifrån studien är att läromedel inkluderar perspektivet levd religion, något som stämmer överens med läroplanen och motsvarar önskemål från elever som framkommit i tidigare studier.

The aim of this study is to analyze how students notice and understand confessional and non-confessional teaching, and how they perceive Lived Religion in the classroom. This study uses a Qualitative research method by gathering data through interviews with informants and later analyzing the material by using Englund’s theory Offer of Meaning and McGuire’s concept Lived Religion. The result discloses a non-confessionalism Offer of Meaning, where the teacher has a secular view of religion and conveys that in the classroom. Whereas the students are generally open to the use of more confessional teaching, although the students will not be pressured or forced to do anything with religion.The study also reveals that the students require more Lived Religion in the classroom to observe different views of religion.

The main purpose of this study is to illustrate to what extent lived religion is expressed in textbooks intended for use in late middle school to early high school. This was done with the hope of bringing relevance to the idea of involving lived religion in the religious education in Swedish schools. Lived religion, as described by Meredith McGuire, Katarina Plank and Daniel Enstedt, refers to how everyday people experience and express their religiosity, unlike how official representatives of certain religious faiths like priests and rabbis do. In addition to the previous description of lived religion, Nancy Ammerman’s four categories concerning lived religion as a scientific field, will also work as an underlying factor for further specification. Also worth mentioning is that this study is structured diachronically, which means that the survey material consists of four textbooks, each one from a different decade. This idea exists to also involve how the representation of lived religion has changed over time. Lastly the textbooks were put in correlation with the curricula provided by the Swedish national agency for education, to see if these could have had an impact on the content concerning lived religion. The textbooks were examined using a qualitative content analysis, as well as a comparative one. This allowed for the result to be divided into two different themes: the text within the textbooks, and the influence of the curricula.  This study produced multiple conclusions, each one varying depending on which textbook was examined. In summary, the representation of lived religion varied in range from book to book. The book published in 1989 saw a relatively small amount of examples concerning lived religion, and instead focused on the history of religions. The following book from 1994 started to show an increase in content regarding lived religion, with it reaching its peak in the book from 2003. Lived religion in the study’s final book from 2014 did although decrease, with the authors instead choosing to base the book entirely on the active curriculum. Although descriptions of how three of these textbooks based their content on the certain curricula were lacking, every textbook nevertheless corresponded with the content of its curriculum. The conclusion drawn from this was thereby that the authors intentionally or unintentionally based the contents of their books on the then active curriculum.

This study focuses on upper secondary students' perspectives on religious education (RE) and what its shortcomings are. In the Swedish non-confessional school, students study the subject of RE where students must learn to gain "[...] respect and understanding for diverse ways of thinking and living". The National Agency for Education's governing document states that teaching should address diverse types of human views and perceptions of God within and between religions. In this study, perspectives such as lived religion in teaching are highlighted. Definitions of religion and lived religion are specified in previous research and in the theoretical framework. Within the framework of this study, 40 questionnaires have been handed out to 40 students and three focus group interviews have conducted with students from the same school. The majority of the students agree that subject of religion is dominated by a secularist discourse and that most students do not recognize their religion during the lectures.

In this study the aim is to analyse lived religion in the miracle stories relating to the twoSwedish saints Brynolf of Skara and Nikolaus of Linköping. The purpose of the study isto contribute to the knowledge about the religion of individuals in the Middle Ages inSweden to give a broader view on religion. Along with analysing individual religiosityan analysis of the didactical possibilities of miracle stories has also been made. Ahermeneutical method has been used to analyse the material. The analysis of the miraclestories mostly aligned with earlier research. The study found among other things that ifan illness healed after a saint was called for help, then it did not need to be an instantrecovery. If the illness was concluded not to be able to heal on its own or with humanassistance, then recovery was regarded as a miracle.

This essay examines the perspective of lived Islam. This is based on a qualitative content analysis and an image analysis of a selection of teaching materials for religous education in upper secondary schools in Sweden. The theoretical basis of the essay is the seven dimensions of lived religion presented by Enstedt and Planck and Jackson's interpretive approach. The 20th century globalization and influx of refugees has been a deciding factor in making Islam the second-largest religion in Sweden, which means that Muslims are no longer seen as residents in a place far away from Swedish society but as an integral part of it. Previous research has shown that teaching materials are frequently used in teaching, and many students feel that there is a discrepancy concerning the religion they face in the school subject to religious education with the religion they practice themselves. The result shows that the selected material adresses several aspects of lived religion, but that lived Islam is more complicated than it seems. This is because there is a great variation of Islam around the world and within countries. In other words, it is difficult to improve the presentation of lived religion without impairing understanding elsewhere. For example, a textbook can fulfill all aspects of lived religion, but only show a specific way of living. In other words, does a good presentation of the conservative Baptist church in the United States of America not neccesarily match the lived religion of a liberal Christians in Europe or Africa. Similarly, the picture of Islam does not match the variety that exists both nationally and internationally.The presence of lived Islam can be identified in the selected sample of textbooks. However, an improvment is needed, and more specifically, all textbooks should highlight more people who present and represent their way of life based on the religion in question. This is because previous research shows great variation within Islam depending on everything from the country one lives in, the laws that exist there, their family, social circle and the individual himself. The question is, on the other hand, how to achieve this without losing the interest of the pupils by creating too comprehensive books, which in turn also means that they will not be able to spend as much time on the other religions or the subject of religion in general.

Religious traditions are something that all of us have learnt about in school, even if we do not have a personal connection to a specific religion. Studies have shown that there is a discrepancy between what we learn about religious traditions and religiosity in school, and how religious people practice their faith in everyday life. How the religious tradition plays a part of an individual’s identity is not something that school textbooks specifically explains. For example, the course material does not mention how geographical context affects a person’s religiosity, even though the course curriculum, that is being studied in this thesis clearly states that you have to give examples of how different aspects of someone’s identity affect their religious identity.    This thesis discusses how Lived Religion can be included in course material as well as in the teaching of religious education in school in order to give a more accurate and more democratic picture of religiosity. Lived religion is a perspective that capture how individuals express their religious tradition and how religiosity could look like in different contexts. To use Lived religion as a complement in education could also help the pupils to achieve what the objectives in the curriculum asks for. Nevertheless, even if Lived religion is a helpful compliment to the traditional way of teaching the topic of religion, this thesis also shows that is it important to be aware of how this new perspective is used. If the perspective of Lived religion is not used correctly in classroom or how you explain someone’s religious identity, it could have greater negative consequences than its positive gain.   The title of this thesis aims to points towards how Lived religion can communicate a more complete picture of what religiosity is. The thesis argues that it is problematic to omit e.g. religious tradition or geographical context from an individual’s identity. That is also one of the main points of Lived religion, which is that religious identity is the religion lived out in the day-to-day life.