Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idealen i statskyrkan och frikyrkorörelsen interagerade med arbetarrörelsens under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sverige är under den här perioden ett samhälle i förändring på såväl politisk, social som religiös nivå och i detta arbete undersöks några perspektiv på konsekvenserna av dessa förändringar. Med en teori om varför människor blir religiösa, undersöker jag närmare vilken natur engagemangen i rörelserna kunde ha. Den tidiga arbetarrörelsen inspirerades av Marx och då marxism och en positiv religionsyn inte är förenliga vill jag visa på att när religionen slutade vara det som skänkte mening och tillhörighet ersattes den av den politiska ideologin

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien ämnade även belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ämnesområdet skildrades också ur ett historiskt perspektiv. Som metod användes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats. Vidare utgick studien från en sociokulturell teori med fokus på Vygotskijs tankar om barns utveckling och lärande. Studiens resultat visade bland annat på olika dokumentationsmetoder som de i undersökningen deltagande pedagogerna använde sig av för att följa barns utveckling. Vidare framkom det att pedagogerna hade olika uppfattningar om vad ordet bedöma innebar. I studiens diskussionsdel diskuterades pedagogernas olika tillvägagångssätt för att följa barns utveckling i förhållande till deras uppfattningar av ordet bedöma. Därefter drogs slutsatsen att pedagogers syn på huruvida de gör bedömningar eller inte när de följer barns utveckling är beroende av hur de tolkar ordet bedöma.

The general purpose of this dissertation is to study picture communication in picture books and it addresses the following questions: What is the illustrator’s role in the process of making a picture book? What communicative qualities do pictures have in picture books and how do pictures interact with texts? What methods do illustrators use to visualize the meaning of stories in picture books? A genre analysis, a literature study and an interview of a professional illustrator has been conducted to answer the questions. I found that all objects that make up pictures, the arrangement, colours and shapes contribute to the meaning in diverse ways. Pictures also communicate in a different way than texts. An important difference between pictures and texts in the context of picture books is that pictures are more open for interpretation. Text in picture books can help to define the meaning of pictures but if the text and the pictures are too coherent the message may feel repetitive and might not engage the reader.   Pictures do more easily provoke feelings and are more suited for descriptions. The notion of movement is also essential in picture books. The illustrator’s task is to interpret the text and form characters, scenes and ambiences, and to keep the story moving forward. After my study it is clear that communication in picture books varies a lot. Illustrators relate to texts very differently and have a lot of possibilities to use different methods and styles to approach the meaning of stories.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka elevers läsvanor och attityder till skönlitteratur. I min studie, som riktar in sig på elever i årskurs 9, vill jag ta reda på pojkars och flickors läsvanor och attityder och se om det framkommer några skillnader dem emellan. Jag vill få reda på hur mycket eleverna läser och hur mycket tid som ägnas åt läsning i jämförelse med andra aktiviteter. Jag tog del av tidigare forskning inom området och genomförde sedan en enkätundersökning på en skola i en svensk storstad. Min undersökning visar att det är stor skillnad på hur mycket eleverna läser. Det är också skillnad på hur mycket flickor och pojkar läser. Eleverna ägnar relativt lite tid åt att läsa böcker jämfört med vissa andra aktiviteter. Flickor och pojkar ägnar heller inte lika mycket tid åt att läsa böcker.

Syftet med den här studien är att undersöka om friluftsliv och skolverksamhet för årskurs 1-6 samverkar med varandra. Fokus har legat på att undersöka om lokala mål för friluftsverksamheten förekommer och om olika skolämnen integreras av friluftsverksamheten i skolan. Skolors omfattning av friluftsverksamhet och lärares utbildning inom friluftsliv eller utomhuspedagogik redovisas även. Metoden som har lett till resultaten är en enkätundersökning som skickades ut till 20 olika kommuner, och urvalet blev 77 svar från lärare verksamma i årskurs 1-6 från 18 kommuner. För att ge rättvisa åt studien rekommenderas att man ser igenom metodbeskrivningen innan man läser resultaten. Vad som framkommer är att ca en tredjedel av lärarna, som undersökningen omfattar, inte vet om de har lokala friluftsmål att arbeta efter och ungefär lika många anger att de inte har några friluftsmål att rätta sig efter. Nästan hälften av de lärare som ansvarar för skolans friluftsverksamhet har inte satt upp några mål för den. Historiskt sett var skolans friluftsverksamhet mycket detaljerat i form om innehåll, medan dagens friluftsliv i skolan har väldigt få mål och riktlinjer. Idrott, NO och matematik är de skolämnen som flitigast blir integrerade i friluftsverksamheten. Omfattningen av skolornas friluftsliv är mycket varierande där skolor på landsbygden har fler friluftsdagar än stadsskolor. Historiskt sett har det skett en förändring då stadsskolor omfattades av fler friluftsdagar än byskolorna. Det har även skett en mindre ökning av friluftsdagar för samtliga skolor än vad som genomfördes på 80-talet.

No description available.

No description available.

The purpose of this thesis was to study the view of six teachers, working in three different field areas, on ethics questions and ethics teaching in schools, from a global perspective. My second aim was to analyze whether there was any cooperation between these different field areas or between them and others, in order to improve the ethics teaching in schools. My research questions were intended for one teacher in a Swedish school, three teachers in a Brazilian school, one Swedish missionary and one Swedish senior lecturer in ethics. The research questions basically centre on how these teachers would define concepts such as ethics and global ethics, what kind of ethics questions they feel are important for the school to convey and if there is any form of cooperation between teachers in Swedish/Brazilian schools and different organizations, designed to improve the ethics teaching in schools from a global perspective. On the basis of the results of my questionnaires I find the definition of ethics more or less equal among the six teachers. They relate ethics to moral philosophy and other questions such as what is right, wrong, good and evil. The teachers also believe ethics contains a reflection on global matters, like the environment, poverty and peace. Five out of six teachers define global ethics with conceptions like global responsibility, respect for future generations, global consensus, comprehension and tolerance. One of the teachers does not believe in global ethics but in groups that could establish some common values to be achieved. All six teachers feel it is important to bring questions related to Human Rights to the fore in schools. These ethics questions would touch on increased egoism, responsibility, respect for the environment, respect for differences, solidarity, tolerance, attitudes and sexual morals. According to the teachers these matters should be practiced and studied from a micro, macro and gender perspective. My results show that cooperation does exist between the Swedish/Brazilian schools and different organizations and institutions. There is cooperation between The Church of Sweden Mission and Brazilian organizations, but there are no exchanges between Swedish schools and schools outside Europe. One way to improve ethics teaching and facilitate exchanges between schools from a global perspective could be to globalize the curriculum. With a globalized curriculum teachers could give the students the global context they need in global society.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades till att bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt de pedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål. För att uppnå syftet har följande fråga besvarats: Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994? Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annat Algotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900- talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa om religion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt Gustafsson Tro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv. Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden. Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit att omfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings och läroplaner har varit etik. De pedagogiska idéerna som inspirerat i undervisnings och läroplanerna kan även återspeglas i mål och kursinnehåll för religionskunskap. Läroplaner tillkommer inte av en slump utan är ett resultat av ett historiskt skeende. Det vi lär ut i de svenska skolorna idag har en lång förändrings- och anpassningshistoria bakom sig. Vad som anses vara viktig kunskap och vad som anses vara lämpliga undervisningsmetoder har kontinuerligt förändrats och kommer så att fortsätta i takt med att samhället i övrigt utvecklas. Sekulariseringen i samhället samt invandringen till Sverige har påverkat religionsämnets innehåll.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger på förskolan resonerar runt sin inomhusmiljö och sitt leksaksinnehav, samt hur barnen inspireras av miljöns uppbyggnad och vilka leksaker barnen intresserar sig mer eller mindre för. De undersökta områdena är inomhusmiljö, barnens lek, leksaksinnehav på fyra förskolor, samt en jämförelse av två traditionellt kommunala förskolor och två förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer med en pedagog från varje förskola, samt observationer av lekmiljöerna. Genom pedagogerna har jag fått information om barnens lek. Mitt resultat är att pedagogerna inreder för att sänka ljudnivån, ha olika vrår för olika aktiviteter och ge barnen utrymme för att få vara ifred. På de kommunala förskolorna har de gott om plats med flera lekrum och många olika leksaker för att det ska finnas något som tilltalar alla barn. Waldorfförskolorna har endast ett litet lekrum med bara några få och enkla leksaker i naturmaterial som ska utveckla barnens fantasi.