The aim of this study is to investigate discursive positions that are made about lgbt-people in study books for upper secondary school in the religious studies subject. The study uses a critical discourse analysis to uncover how textual formations as well as textual structures shape a discourse that impacts lgbt-people. The study shows that there are some issues at hand concerning the way that the course books present lgbt-people and -themes. The study does show that there are some differences between books produced before and after the implementation of gy11 curriculum which can indicate some changes in the discursive practices which lgbt-people can benefit from.

I den här uppsatsen så undersöks de mytiska utgångspunkterna i denNordamerikanska QAnon-rörelsen. QAnon dök upp på den politiska scenen i slutet av2017 i samband med att källan ”Q” började posta politiska förutsägelser i internetforumsom 4Chan och 8Chan. ”Q” startade en rörelse som nu sprider sig över världen och somanvänder sig av ett potpurri av konspirationsteorier för att föra fram sitt budskap. I dethär arbetet kommer några av de mytologiska teman vi hittar hos Qanon-rörelsen attanalyseras med hjälp av bland annat den mytanalys vi finner hos amerikanskareligionshistorikern Joseph Campbells. / In this thesis I investigate the mythical foundations of the North AmericanQAnon-movement. QAnon entered the political right-wing scene during 2017 when thesource ”Q” started posting ”drops” on the 4Chan and 8Chan message boards. ”Q”started a movement now spreading across the world by connecting different conspiracytheories to a ”big tent conspiracy theory”. In this text I will analyse some of the themesused by the QAnon-movement using the myth-analysis of, among others, the americanmythologist Joseph Campbell.

Rapporten undersöker olika forskares definitioner av islamofobi och dess bakomliggande faktorer. Metoden som rapporten kommer utgår från är diskursanalys. Rapporten undersöker sju källmaterial där olika forskare diskuterar islamofobins betydelse och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till islamofobi.

Denna studie jämför tre olika sekulariseringsteorier, utformade av Steve Bruce, Charles Taylor och Rodney Stark. Ambitionen är att dels belysa, dels söka efter likheter och skillnader emellan, teorierna. Resultatet visar att de största skillnaderna förekommer mellan Bruce och Stark gällande bland annat definitionen av begreppet sekularisering och vad som driver sekulariseringsprocessen, vilket i sin tur leder till stora olikheter vad avser religionens fortsatta betydelse på ett samhälleligt plan såväl som på individuell basis. Sammanfattningsvis visar denna studie att definitioner av de analyserade begreppen är av stor vikt för vilken slutsats som sedermera kan dras. / <p>Godkänt datum 2021-06-07</p>

Rubriken för denna uppsats är ”Mjölk och honung - en receptionshistorisk, komparativ studie av användningen av Jesaja i Lukas frälsningshistoriska narrativ." Den rubriken och en nyfikenhet på hur Jesaja använts, dels i sin egen tillkomsttid och dels i Lukasevangeliets och Apostlagärningarnas kontext, ledde fram till problemformuleringen som lyder: Vilken funktion har Jesaja i det frälsningshistoriska narrativet i Lukasevangeliet och Apostlagärningarna? I uppsatsen bearbetas Jesajabakgrunden gällande såväl teologi som den allmänna kontexten i korthet som senare i studien får stå i relation till Lukasevangeliet och Apostlagärningarna. I ljuset av hur Lukas använt Jesaja i sitt narrativ är det möjligt att göra en enklare analys. Jesaja tillkom under en mycket lång tidsperiod och forskningen daterar boken som helhet till mellan ca 744 fvt till slutet av 500-talet fvt. Det är sannolikt på det viset att det inte handlar om en eller ett par profeter utan en framväxande tradition av profeter som tog sin början i och med Jesajas kallelse ca 744 fvt. Sedan drygt hundratalet år tillbaka har man delat in Jesaja i tre huvuddelar: Proto- Deutero- och Tritojesaja. Denna indelning har inte så mycket med kronologi att göra eftersom Jesaja är en komplex samling av profetord som inte har någon enhetlig struktur utan är tematiskt redigerat och detta under lång tid. Vissa drag och en del av historieskrivningen kan hjälpa till att datera delar av boken. Utmärkande för Jesajabokens teologi är bland annat: Davidstraditionen som säger att en ättling till kung David för alltid ska sitta på tronen, Siontraditionen som innebär att Jerusalem är den plats på jorden där Gud är närvarande och som därför är den eviga staden: ointaglig och okränkbar, samt Resttanken som säger att en liten rest av folket ska överleva alla hemskheter som folket utsätts för till trots och naturligtvis Messiasförhoppningen som lovar att det ska komma en kung som ska frälsa folket från allt ont. Förkunnelsen i Jesaja är en blandning av frälsningsbudskap och domsord. Boken både börjar och slutar i Jerusalem och behandlar ca 400 års förjudisk historia. Lukasevangeliet och Apostlagärningarna är ett dubbelverk av en och samma författare, som fortsätter den frälsningshistoria som Jesaja påbörjat. Till skillnad från Jesaja så finns här både ett tydligt narrativ och kronologi. De teologiska grundstenarna är liknande och genom sin berättelse vidareutvecklar Lukas teologin. Strukturen är tydlig och redaktionsarbetet raffinerat. Det finns flera särdrag i det lukanska författarskapet. Han arbetar bland annat med ett stort persongalleri och ger ett stort utrymme åt reseberättelserna. Det som framför allt skymtar fram i kommentarslitteraturen är att Lukas skriver frälsningshistoria och att kerygma och Ande är hans huvudspår i förkunnelsen. Det som händer när man ställer dessa tre böcker i relation till varandra på de premisser som i denna studie, är att det blir tydligt att det finns tydliga teologiska likheter och att Lukas medvetet lyft fram dessa i sitt arbete. De Jesajahänvisningar som finns i Lukas dubbelverk är en del av den frälsningshistoria som han skriver i Lukasevangeliet och som utvecklas ytterligare i och med hednamissionen i Apostlagärningarna.

This essay examines the eschatology expressed by authors of sermon preparation texts in the publication Svensk kyrkotidning. The essay contains an analysis of the texts with a method which is in part constructed by me, but it contains concepts of contextual analysis. For the analysis three main concepts is used and defined. The concepts I use and construct for this analysis is in Swedish called tankefigurer which translates as figures of thought. The first one I call the doctrine which contains teaching of the last time and the last things. It is also mainly an individualistic perspective. The second figure of thought is called visions of future which contains thoughts of how the future will become and how we should build the kingdom of God. The thoughts of the future are based upon what we can see and calculate right now. It also contains a communal perspective. The third figure of thought is called the ferment and contains thoughts of God as omnipresent and perspectives that are somewhat cosmic. It also sees the future as coming and somehow unexpected, and not as something you can calculate out of the present.                       The purpose of the essay is to see how the figures of thought is expressed, and in what extent sermon preparation texts also contains enviromental issues. The enviromental issue is currently expressed by the bishops of the church of Sweden in a letter called “Ett biskopsbrev om klimatet” and enviromental issues are also connected to eschatology. The conclution of this study is that the authors of the sermon preparation texts seldom speaks of enviromental issues and that they seldom use the figure of thought that contains doctrine. They often use the ferment and thoughts of God as omnipresent, perhaps to avoid the doctrine, and often use the vision of the future as something we are responsible to do. We, that is humans, are responsible to build relations with eachother and with God.

No description available.

No description available.

Vad är det som egentligen händer efter döden? Finns det en Gud? Varför skiljer sig religion och andlighet åt i olika länder? Andlighet är någonting som finns inom alla människor, skillnaden ligger i hur stark den är. Västeuropa har blivit en central punkt i världen för ateism och sekularisering. Samtidigt finns det fortfarande är ett högt procentantal troende och religiösa människor i Afrika. Ekonomin och levnadsstandarden är generellt bättre i västvärlden i jämförelse med Afrika. Det lämnar oss med frågan, varför? Således kommer denna uppsats undersöka vilken påverkan monetärt och samhälleligt välstånd har på religiositet och andlighet. Resultatet finner att religiositet går i tre faser. Dessa tre faser kan kallas traditionell religiositet, ateism och postateism. De effekter som kommer av monetärt välstånd, såsom en högre utbildningsnivå och ifrågasättande av religion, bidrar till att länder rör sig framåt i fassystemet. Uppsatsen finner att Malawi befinner sig i den första fasen medan Sverige befinner sig i den tredje fasen på grund av dess monetära välstånd.

Syftet med uppsatsen är att belysa bristen av information om fornskandinavisk religion i religionskunskapsläromedel. Utifrån denna brist ger jag ett exempel på hur ett kapitel som behandlar fornskandinavisk religion i ett läromedel kan se ut. Arbetet är uppdelat i två delar, en uppsatsdel och ett praxisnära arbete, det kompletterande kapitlet. Studien som utförs i denna uppsats är en litteraturanalys där avsnitt om den fornskandinaviska religionen i tre olika läromedel ämnade för religionskunskap jämförs. Studien visar att de böcker som behandlar fornskandinavisk religion tar upp det ytterst ytligt och ofta felaktigt. Utifrån den ovannämnda studien skapar jag det kompletterande kapitlet. Kapitlet tar upp det som dessa böcker saknar, men innehåller även delar av befintliga kapitel som jag anser att har behandlats bra i böckerna.