Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter idrottslärare på högstadiet har av att det uppstår dilemman kopplat till elevers religion i samband med idrottsundervisning samt hur de arbetar med och hanterar sådana dilemman. Studiens frågeställningar: Vilka erfarenheter har lärare i ämnet idrott och hälsa av att elever begränsas från att delta i idrottsundervisningen på grund av deras religiösa tillhörighet? Vilka lösningar använder lärare sig av för att ge alla elever samma möjlighet att uppnå målen i ämnet? Metod I denna studie användes en kvalitativ ansats där kvalitativa intervjuer gjordes med fem idrottslärare som har erfarenhet av att undervisa på högstadiet. Urvalet gjordes främst genom ett bekvämlighetsurval. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer vilket gör att de intervjuade lärarna kan ge utförliga svar och dela med sig av sina erfarenheter vilket kan ge en djupgående förståelse. Fyra av intervjuerna genomfördes på distans via videokonferensprogrammet Zoom medan en intervju skedde på den intervjuade lärarens arbetsplats. Resultat & Slutsatser Samtliga fem lärare som intervjuats har erfarenhet av att religion vid vissa tillfällen begränsat elever från att delta i idrottsundervisning. Samtliga lärare menar dock att det inte är vanligt utan endast sker vid några få enstaka moment eller tillfällen. Det är framför allt vid simundervisning som det kan bli problematiskt för vissa elever att delta på grund av deras religion och detta gäller främst muslimska flickor. Ett ytterligare moment där vissa religiösa elever ibland begränsas att delta är dans. Några av lärarna har även erfarenhet av att religion påverkar vissa muslimska elevers deltagande i idrottsundervisning när de fastar under ramadan. Lärarnas tillvägagångssätt för att lösa de religiösa dilemman som uppstår är oftast att ha en god kommunikation med de berörda eleverna och deras föräldrar vilket sedan kan mynna ut i att vissa anpassningar görs för dessa elever.

No description available.

No description available.

SammanfattningFöreliggande uppsats undersöker elevers tankar och funderingar kring existentiella frågor, men även frågor som rör elevernas sociala närmiljö och deras framtidstankar. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning, inspiration till upplägget av undersökningen har jag bland annat hämtat från tidigare genomförda undersökningar. Undersökningen är utförd dels på en skola belägen i Malmö, i en stadsdel präglad av kulturell mångfald, den andra skolan i ett samhälle på Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund. Resultatet av undersökningen visar att de frågor som är mest aktuella för elever i årskurs åtta i den utvalda undersökningsgruppen, handlar om tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden, om vad som är rätt och fel i livet, hur framtiden kommer att se ut, om man kommer att få arbete när man är klar med skolan, vad man ska göra efter grundskolans slut, samt hur den egna familjebilden kommer att se ut. Resultatet åskådliggör många likheter mellan min egen studie och tidigare gjorda undersökningar. NyckelordLivsfrågor, Ungdomar, Religionsvetenskap

No description available.

I denna studie utforskas sekulariseringen i Sverige, med syfte till att klargöra begreppets definition och dess påverkan på samhället. Genom att granska och jämföra definitioner som presenteras i framstående litterära verk om sekularisering, analyserar författaren hur olika författare beskriver fenomenet och bedömer deras trovärdighet. Resultaten visar att författarna erbjuder varierande definitioner av sekularisering, men samtidigt betonar de att detta fenomen har betydande konsekvenser för samhället, både positiva och negativa. Att förstå begreppet sekularisering och dess inverkan ger individer en bättre förmåga att navigera i samhället och hantera dess påverkan.

This study investigates how key figures in new religious movements (NRMs) with roots in Western esotericism establish their authority on movements' websites. This study aims to provide a more comprehensive picture of ten key figures than previous research that focused on single key figures within esoteric movements. A qualitative content analysis of the websites of ten such movements has shown how a wide range of claims ultimately represent variations on a small number of themes. These are: claiming to draw upon knowledge and experiences from established traditions; having produced the key texts of the movement; possessing unique personality traits; having had important religious insights, including having received revelations; having previous success as leaders; and integrating scientific findings with their religious message. The present study on the one hand shows the utility of James R. Lewis’ typology of legitimacy strategies, together with Weber's classic tripartite classification of authority. On the other hand, it also demonstrates that a quite restricted number of themes recur on these websites, and that leaders from a diverse set of esoteric movements are primarily depicted as legitimate authorities by being presented as charismatic figures

Denna studie har i syfte att undersöka hur F-3 lärare tillämpar läroplanen för sin undervisning i religion och på vilket sätt de inkluderar elevers livsfrågor i undervisningen. Genom intervjuer med lärare för årskurs F-3 har vi samlat in material för vår studie. Resultatet visar att elever har frågor gällande livet och religion. Lärare tycker att det är viktigt att bemöta elevernas livsfrågor direkt när de uttrycks och inte enbart i den planerade religionsundervisningen. Slutsatsen visar att lärare för årskurs F-3 uppfattar att elever har olika slags livsfrågor och syn på religion beroende på skola och elevgrupp. Likabehandling och kamratskap värderas högt hos de flesta elever. Hur livsfrågor i undervisningen tar form ser olika ut för de intervjuade lärarna i årskurs F-3, då läroplanens innehåll är fritt för lärare att tolka. Gemensamt för de intervjuade lärarna är att livsfrågor behandlas när eleverna uttrycker dem, vilket kan vara när som helst och inte enbart i religionsundervisningen.

Språket är en stor del av vårt liv. Det styr hur vi interagerar med vår omgivning och relaterar till varandra och oss själva. Relationen mellan språk och kultur och hur de påverkar varandra har fascinerat mig länge. Spänningen mellan den värld som bibeltexterna skapades i och den värld vi lever i idag gör att en översättning där de båda får ut sin rätt blir svår. Brännpunkten mellan dessa två världar har sedan länge intresserat mig personligen, och att kunna fördjupa mig i det här ämnet gläder mig oerhört.En vanlig fråga som dyker upp kring inkluderande översättning är hur vi översätter det grekiska ordet υἱός. Ska vi översätta det till ”son”, den lexikografiska betydelsen, eller ska vi översätta det till ”barn”, som är en mer inkluderande variant. Förlorar vi något när vi väljer det ena ordet över det andra? Språket påverkar oss, och det är en av anledningarna till att jag började intressera mig för bland annat queerteori. Queerteori uppkom runt 1990 inom den akademiska världen, med inspiration hämtat från bland annat feministisk teori (Ambjörnsson 2006:35). Den intresserar sig för hur sexuella normer uppstår, fungerar, upprätthålls och ifrågasätts. En sådan norm som ifrågasätts inom queerteori är könsnormen. Grundläggande inom queerteori är en skepsis mot ett sanningsbegrepp som något som är universellt och allmängiltigt (Ambjörnsson 2006:41).En annan viktig aspekt av queerteori är synen på språket som centralt för skapandet av världen. Enligt denna teori är det språket som skapar bilden av vad som är betydelsefullt och verkligt i livet. Språket är det som skapar både våra identiteter och våra självuppfattningar. Ett könsinkluderande språk i översättningen av våra bibelberättelser gör kanske att fler personer kan ta berättelserna till sig, men det ger oss då en översättning som hamnar längre från originalet. Det är en fin balansgång mellan de två, och den balansen är mitt intresse i den här uppsatsen.

This essay aims to answer the question of if and how the theologian Sallie McFagues modelfor understanding God that she presents in her book The Body of God can be furtherdeveloped to be more fitting for church and individual today. To answer this question I havecompleted a comparative text analysis of Andrew Linzeys book Why Animal SufferingMatters , Elisabeth A. Johnsons book Ask the Beasts and Rosemary Radford Ruethers bookGaia & God . The views of the three theologians is presented thematically: firstly in regardsto animal rights, secondly in regards to human environmental impact.Based on the fact that animals are sentient; that they are unable to communicateeffectivly with humans; and that animals are equally created by God as humans are, Linzey,Johnson and Radford Ruether argues that animals should not be unnecessarily harmed.With regard to environmental impact the three theologians argues that the whole ofcreation belongs to God and that God made humans stewards of it. The stewardship meansthat we have a responsibility to care for the earth rather than exploiting it.Based on these arguments I find that McFagues model can be further developedmainly by creating a more clear animal theology and by making a connection betweenenvironmental impact and social injustices.