The purpose of this study is to examine how honor culture and honor-based violence are portrayed for Elaf in the book Vem har sagt något om kärlek?: Att bryta sig fri från hedersförtryck written by Elaf Ali. The research questions for the study are:    1.     How does the development of honor oppression for Elaf progress in the book, from childhood to womanhood? 2.     How is honor oppression manifested in the book? What types of honor oppression are depicted?  3.     How can the descriptions of honor oppression in the book be explained using socialization theory?    The theoretical framework used in this thesis is socialization theory, with key concepts including primary socialization, secondary socialization, primary socialization agents, and secondary socialization agents. The method employed in the study is qualitative content analysis. Previous research related to the subject has indicated a lack of comprehensive studies on the expressions of honor of culture and has shown that honor oppression has a stronger connection to culture rather than religion. The results of the study indicate that the starting point of honor oppression in Elafs life occurs when she gets her first menstruation and becomes a woman, and it develops alongside her growth. Culture of honor in Elafs life manifests in four different forms: control, prohibition, threats, and violence. Regarding the third research question, the descriptions of honor oppression can be explained by noting that in the early stages of Elafs life, primary socialization and primary socialization agents play a significant role. However, as she is exposed to secondary socializations and secondary socialization agents, the importance of the primary ones diminishes.

No description available.

No description available.

I detta arbete skriver jag om judisk identitet i Sverige så som den framkommer i Judisk Krönika 2010-2011. Vad det finns för knep för att skapa och upprätthålla en judisk identitet. Vad identifierar man sig med? Jag har använt mig av tidskriften Judisk Krönika årgång 2010-2011 som primärkälla, med chefredaktören Jackie Jakubowski. Jakubowski har även skrivit vetenskapligt om judendom i Sverige. Teorier härstammar från Lasse Dencik, Anthony Giddens och Alberto Melucci. Melucci och Giddens använder en konstruktivistisk syn på identitetsbildande och Dencik skriver om en Davidsstjärna där han beskriver olika aspekter av judisk identitet. Arbetet belyser hur det är att vara jude i Sverige idag, vilka möjligheter som finns och också vilka hinder som kan tänkas finnas, så som det framställs i Judisk Krönika. Judar har genom historien varit förföljda och utsatta för försök till assimilation istället för integration, detta skulle kunna leda till att man är rädd för att visa att man är jude, att våga vara stolt för sitt ursprung. Undersökningen visar att det går att leva ett judiskt liv i Sverige, med vissa komplikationer. I skapandet och upprätthållandet av en judisk identitet i Sverige läggs fokus på såväl traditioner, familj som andra världskriget.

De religiösa institutionernas makt har minskat och människor letar i andra medier för att skapa sig en världsbild och införskaffa sig värden om gott och ont. Ett av dessa medier är film. Film påverkar människors identitetsskapande och konkurrerar i allt högre utsträckning med religiösa institutioner om att förmedla traditioner. I uppsatsen analyseras The Conjuring och The Conjuring 2 ur ett teologiskt perspektiv. Uppsatsen utgår från frågor som berör religionens funktion och gestaltningen av gott och ont. Analysen utgår från Douglas E. Cowans kategorier rörande religionens funktion inom skräckfilm för att göra analysen av religionens funktion i filmerna, samt gestaltningen av kampen mellan gott och ont. Analysen visar att religionens funktion i filmerna tillhör kategorierna rädsla för ändring i den heliga ordningen, rädsla för att dö, dö hemskt och att inte förbli död och rädsla för övernaturlig ondska som är förkroppsligad och internaliserad. Ondskan gestaltas i de okontrollerbara krafter som stör ordningen och förändrar världsbilden. Dessa övernaturliga krafter gestaltas genom andar som är oförmögna att gå vidare. De goda krafterna gestaltas genom de människor som återställer ordningen och frigör andarna. Kampen mellan ont och gott beskrivs vid ett tillfälle som en mobbare som man tillsammans måste stå upp mot. Samtidigt beskrivs det som att människorna hamnar i mitten av kampen och riskerar att där bli besatta av onda andar. Det är om människans själ och kontrollen över människan som de motsatta krafterna kämpar. Det är ett sekulärt samhälle som speglas i filmerna där den institutionella kyrkan är svag men den individuella religiositeten är stark och kan även fungera som ett vapen i kampen mellan gott och ont.

<p>Den kristna traditionen och den västerländska humanismen är två motstridiga moralsystem. Den förra utgår från en världsbild då Gud är grunden för moralen medan den senare har människan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen är att komma fram till om och i så fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmänhet och värdegrunden i synnerhet. Jag försöker också se hur konflikten i förlängningen påverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska ställningstaganden. </p><p>Undersökningen är baserad på en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i årskurs nio. Genom undersökningen av styrdokumenten har jag kommit fram till att de värden på vilka värdegrunden vilar är så öppet skrivna att en enhetlig tolkning är omöjlig. På grund av deras vaghet går det inte heller att säga att värdegrunden bygger på vare sig en kristen tradition eller på en västerländsk humanism. Genom värdegrundens vaga formuleringar är det inga problem att lägga in elevernas åsikter under de begrepp som värdegrunden bygger på. Formuleringen ”kristen tradition och västerländsk humanism” mer stjälper än hjälper en tolkning av värdegrunden. Formuleringen inbjuder endast till de två antagonistiska diskursernas motstridiga tolkningar än ger en gemensam grund för värdegrunden.</p>

<p>Jag har i denna uppsats försökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning ge en bild av högstadieelevers attityd till religionsämnet. Enkäten innehåller 14 strukturerade (med fasta svarsalternativ) attitydfrågor kopp-lade till religionskunskap. Uppsatsen innehåller dessutom en översiktlig presentation av religionsämnets ut-veckling under 1900-talet samt en kort genomgång av några böcker och uppsatser som skrivits om elevers at-tityd till religion och religionsämnet. Elevernas svarsresultat visar att religionsämnet inte anses som viktigt. Yngre elever och främst pojkarhar gene-rellt en mer negativ attityd till såväl religionskunskap som religion. Religionskunskap uppfattas av många ele-ver som ett ämne vilket handlar mer om andra människor än om dem själva.</p>

<p>En jämförelse mellan New Age och kristendom som visar likheter och skillnader, samt en prövning efter en religionsdefinition.</p>

<p>Detta är ett arbete om hur det är att bo och leva i Sverige som muslim. De muslimer som finns i Sverige idag har till största delen flytt från sina hemländer för att undvika krig, fattigdom och förföljelser. Alltfler muslimer är nu även födda i Sverige och tillsammans med det mindre antal konvertiter som finns i Sverige skapar de nu en svensk islam. För att få insikt i hur det kan vara att leva som muslim i Sverige har jag läst litteratur som tar upp ämnet. Jag har kommit fram till att muslimer stöter på en mängd olika problem i utövandet av sin religion men att dessa problem på vissa håll kan lösas genom ömsesidig respekt och genom kompromisser. De svenska muslimerna har även börjat anpassa islam till det svenska samhället. Skolan är en viktig del i ungdomarnas liv och många av de problem som uppstår där beror ofta på att kommunikationen mellan skolpersonal och föräldrar är dålig. Det är ofta eleverna som kommer i kläm i dessa situationer. För att få reda på hur religionsundervisningen bedrivs på skolorna har jag besökt en kommunal grundskola och en muslimsk friskola. Besöket på friskolan bekräftade inte den bild jag tidigare haft av friskolor. Detta arbete har givit mig en större respekt och förståelse för islam och de muslimer som finns i Sverige.</p>

<p>Syftet med arbetet är att ge en bild av religionsundervisningen i år 1-3, beträffande innehåll, förekomst av undervisning om"främmande"religioner och lärares inställning till ämnet. Religionsämnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkätstudie som utförts bland ett antal verksamma lärare, vilka redogör för sin inställning till ämnet, innehåll i undervisningen samt sin inställning till undervisning om"främmande"religioner i år 1-3.</p>