<p>En studie om religionsämnets utveckling under 1900-talet genom läroplanerna och en religionsdidaktisk debatt om ämnets vikt och svårigheter. Vidare en empirisk undersökning om vad lärare och elever tycker om ämnet i grundskolan.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka de kunskaper eleverna i år 6 har om de bibliska berättelserna. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning. Resultatet visar att eleverna har hört berättelserna, men kunskaperna är på många håll bristfälliga. I detta arbete betonar jag också vikten av att Bibelns berättelser får utrymme i undervisningen. De är en del av vårt kulturarv, och de förmedlar också de fostransmål som står i Lpo 94.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om katarerna ska räknas som heretiker, vilket har varit fallet från medeltiden och framåt eller om de egentligen borde räknas som urkristna vilket de själva ansåg och varför forskningen är motstridig i denna fråga.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to examine how the religious education is implemented in junior and grammar school. As a base for my examination I used two private schools and two municipal schools. My main goal was to get a better view of the content of the education, the treatment of the students and the conditions for the students to get a greater understanding and respect for others’ religious beliefs and opinions through education. To reach this goal I did interviews and field studies which means that the paper has a qualitative approach.</p><p>The examination showed clearly that the private schools spend a lot more education time on their respective religions while the municipal schools have a more comprehensive education. Regarding the treatment of the students I could not find any differences since all of the</p><p>schools gave the students space to express their opinions and thoughts. However there are clear differences when it comes to understand others’ opinions and respect other people’s religious views, since the students in the private schools only meet students with the same religion and views; they do not meet other students who do not share their thoughts.</p>

<p>The purpose of this essay has been to identify a couple of different factors that matter when a teacher chooses method and raw material for teaching his students. The person interviewed is a man, whose lesson I also observed. The result shows that there are several factors of great importance for his choice. My conclusion of this is that this teacher’s choice depends on the school as institution with all the people that operate there, the composition of the students and the school’s curriculum, but this teacher’s pedagogical basic view also has a great importance for his teaching.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose with this essay is to present a picture of the changes in religious education in Sweden, and to make comparisons between Denmark’s and the USA’s model about teaching in religion. I have consequently described the historical development, with the beginning of the establishement of the public school, inte the year of 1842. 1919, a new document about the religious education was released, wich result in some major changes. This was in a time were the debate about religion and the Lutheran State Church of Sweden authority was an issue. The result was, among others, the abolition of the catechism as an educational material and the teaching of religion was given a considerable reduced amount of hours and the teaching was now supposed to be non-confessional. Then, in the 1960:s even more changes was about, and the teaching of religion was now supposed to share the teacher and the hours with three other subjects. This was in a time when christianity and religion over all had come in to question. Objectivity was the leading word in this new curriculum.</p><p>In the USA there is no curriculum for teaching religion in the public school, a desicion characterized with the ideology of the religious neutral state. In Denmark there is religious teaching, with a strong emphasis on christianity.</p>

No description available.

<p>The aim for this essay is to investigate the importance of studying religion in an upper secondary school in Närke county, this is done by distribution of a questionnaire. The importance is studied both on the individual level and on the societal level. The result shows that although the students do not have a big interest in religious studies still the subject has an importance on both an individual and a society level.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka orientalistiska tendenser i religionsläroböckerna som används på gymnasieskolorna i centrala Örebro. Edward Saids bok Orientalism är grunden till de fyra hypoteser som utgör undersökningens centrum. Dessa hypoteser berör vi- och dem- inställningen i böckerna, maktspelet mellan öst och väst, västs tankar om islam som outvecklad, oförutsägbar och farlig och synen på islam och muslimer som en grupp.</p><p>Metoden i undersökningen är ett litteraturstudium av de aktuella religionsläroböckerna, av Kjell Härenstams och Jonas Otterbecks tidigare forskning och av övrig litteratur vilken är relevant för undersökningen. Undersökningens fokus ligger på vilka orientalistiska tendenser som finns i läroböckerna i beskrivningen av islam och dessa ställs mot både Lpf 94 och Kursplanen för religionskunskap.</p><p>Vid undersökningens genomförande uppmärksammades exempel från alla fyra hypoteser. Dessa visade sig framför allt i en del ordval och formuleringar som många gånger inte upplevdes som objektiva beskrivningar av islam och som ibland även presenterade motsägande information om religionen.</p><p>Kjell Härenstam är den som tidigare har forskat mest kring det han kallar för ”skolboks-islam” och utgör därför den litteratur som användes i en jämförande analys av resultatet i denna undersökning. Många av Härenstams observationer hittades även i dessa läroböcker med några få undantag. En del av den problematisering som Härenstam efterlyste gick dock att hitta i några av läroböckerna vilket visar på en positiv utveckling även om mycket orientalism fortfarande är utbredd.</p><p>Lärarnas uppgift att lära eleverna se kritiskt på informationen i läroböckerna blir avgörande för hur de i framtiden kommer att se på islam och muslimer. En grundlig undersökning av läroböckernas texter innan de används i klassrummet är att föredra samt att informera elever om att det de läser om islam inte går att applicera på alla muslimer.</p><p>Nyckelord: Orientalism, islam, religionskunskapsläroböcker, gymnasiet</p>

<p>Vår C-uppsats har varit inriktad på att undersöka etableringen av Alnour International School i Luleå höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola där eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska språk. Syftet var att, ur både ett religiöst och samhällsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motståndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshämtande metod har vi använt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med två personer som är kunniga inom området. Resultatet av undersökningen visade att motståndarnas rädsla grundar sig i risken att barn i friskolor blir mer segregerade än integrerade i det svenska samhället. Förespråkarna för friskolan anser att behoven för de utlandsfödda täcks inte av den kommunala skolan. Enligt förespråkarna så blir barn i friskolor mer integrerade i samhället eftersom de blir tryggare i sig själva och slipper känna sig som avvikare i skolan och i samhället.</p>