Den här rapporten avser att undersöka hur religiösa samfund i Karlstads kommun har hanteratdöd och begravning under april månad 2020. Utifrån källmaterial som är framtaget avstudenter som deltagit i ett forskningsprojekt vid Karlstads Universitet framställs ett resultatöver hur de deltagande religiösa samfunden har hanterat död och begravning. Resultatet harvisat att de olika religiösa samfunden har fått förändra sina verksamheter utefter den pågåendecoronapandemin. Det som går att utläsa är att de religiösa samfunden har hanterat död ochbegravning snarlikt varandra. Skillnaderna som påvisats har skett på individuell nivå ochsåledes fått anpassas för det enskilda samfundet. Utöver detta kommer rapporten även att visavilka anpassningar de religiösa samfunden har gjort, med en bakgrund kopplad till derestriktioner och direktiv som Folkhälsomyndigheten har angivit. Undersökningen visar attanpassningar har gjorts och dessa har gjorts individuellt för att vara väl anpassade förverksamheten.2

Den här uppsatsen behandlar själavårdens innehåll, bibelns roll i själavården samt själavårdarens roll och uppgift. Problemformuleringen är: Hur beskrivs själavård med särskilt hänseende till användningen av bibeln inom ett antal moderna själavårdsteorier och vilka konsekvenser medför synsätten för själavårdarens roll och uppgift? Syftet med uppsatsen har varit att skapa större förståelse för hur man kan tolka själavårdens innehåll utifrån olika teorier samt hur bibeln används inom själavården. Syftet har också varit att ta reda på vilken roll och vilken uppgift som själavårdaren har, eller bör ha, inom själavården baserat på de olika synsätten på själavård. Jag har använt mig av komparativ metod genom att utgå ifrån fyra författare: Berit Okkenhaug, Owe Wikström, Cecilia Wadstein och Tor Johan Grevbo. Jag har använt mig av en bok från dem vardera inom ämnet som huvudsakligt material och jämfört deras teorier med varandra. Jag har funnit att de har många likheter i hur de beskriver själavård, med hänseende till bibeln har det gemensamt att de på olika sätt hävdar bibelns betydelse i själavården. Det som är den stora skillnaden är däremot synen på bibeln och hur den ska användas. Synsätten hämtar inspiration från en bredd av teologiska traditioner i ett spektrum från luthersk ortodox teologi till befrielseteologi vilket jag går in djupare på i min diskussion. De har ofta refererat till varandras teorier i sina böcker. Den enda som inte kunde bli refererad till är Wadstein eftersom hennes bok kom till sist av de fyra, dock har hon refererat till samtliga övriga författare: Okkenhaug, Wikström och Grevbo. Samtliga författare är överens om att själavårdaren skall vara en medvandrare. Någon som följer med längs med vägen, någon som lyssnar och någon som påminner konfidenten om Jesus och Guds löften och som förmedlar något från Gud till konfidenten. Själavårdens kontext är församlingen, och den kristna gemenskapen ses som en resurs. Det rekommenderas alltså inte att själavård utövas i egen regi, eftersom man då missar en viktig aspekt nämligen att själavården blir en bro in i församlingsgemenskapen, vari konfidenten kan få en tillhörighet och bli sedd. Att själavårda handlar till stor del om att sprida hopp, och trösta och uppmuntra sina medmänniskor, både mitt i vardagen men också vid de tillfällen som bjuds i kyrkans regi. Man kan ha själavård i ett rum i kyrkan som är omsorgsfullt inrett för att skapa trygghet eller på en promenad, sida vid sida. Själavårdssamtalet är själavårdens metod och kan ses som en trialog istället för dialog, då man räknar med att Gud är med i samtalet. Konfidenten behöver inte ha en kristen tro eller en förankring i kyrkan, dock förväntas det i kristen tradition att själavården är troende kristen och har en egen personlig relation till Gud, bibelvana samt en51förankring i församlingen. Det är detta som skiljer själavård från andra terapeutiska samtal. I själavården förväntas konfidenten få höra något ifrån Gud och inte bara möta en människa, utan Gud själv. Slutsatsen är att själavårdens innehåll till störst del består i en uppriktig omsorg om medmänniskan i form av samtal där man räknar med Guds närvaro. Själavårdarens roll är att vara en medvandrare, någon som slår följe längs med vägen, som lyssnar uppmärksamt på konfidenten och som liksom Jesus i berättelsen om Emmausvandraren också lägger ut Skrifterna och förmedlar vad Guds ord säger. För att kunna göra detta behöver själavårdaren själv ha en relation med Gud och bibelvana. Själavårdaren blir en bro för konfidenten in i kyrkan, som är själavårdens kontext och bas. Konfidenten behöver inte vara troende men blir inbjuden till kyrkans gemenskap.

Denna studie har fokuserat på att undersöka orsakerna kring antisemitismen och islamofobin i Sverige. Antisemitism innebär en främlingsfientlighet gentemot judar och islamofobi innebär en främlingsfientlighet mot muslimer. Antisemitismen har varit en del av samhället sedan antiken och lika så islamofobin. Däremot var det först vid terroristattacken mot World Trade Center som islamofobin blev ett använt begrepp i samhället. Terroristattacken mot World Trade Center resulterade i att islamofobin ökade markant i samhället. Denna fobi är främst riktad mot personer som följer islam men även personer som har ett yttre personlighetsdrag som kan klassas som muslim, blir utsatt för detta. Vilket leder till funderingar kring hur ser en människa som följer islam ut? Fokuset har även varit på grundskolans värdegrundsarbete, där det har lyfts att värdegrundsarbetet och kunskapsarbetet är ett och samma uppdrag och bör därmed inte tolkas som två separata. Orsakerna till främlingsfientlighet är många. En av faktorerna är individens socioekonomiska bakgrund, där personer som är drabbad av arbetslöshet eller endast har en grundskoleutbildning är i större sannolikhet att utveckla främlingsfientliga värderingar. Andra faktorer spelar också in som lokala och regionala, hur individen har vuxit upp, känslan av tillhörighet och beroende på kön. Flickor har i större utsträckning positiva attityder mot både islam och judendom jämfört med jämnåriga pojkar. Vid interreligiösa grupper tenderar judar att minska sina förutfattade meningar angående islam, medan muslimer tenderar att öka sina förutfattade meningar angående judendom. Anledningen till detta är troligtvis kopplat till historiska faktorer, där konflikten mellan Israel och Palestina har den avgörande rollen. Trots detta menar Skolverket (2019) att främlingsfientlighet och intolerans ska aktivt motarbetas genom öppna diskussioner, aktiva insatser och en ökad kunskap kring andra människors kulturer. / <p>Godkänt datum 2021-06-10</p>

The following essay begins with analyzing how the man can be assigned the role as submissive by using a gender perspective on Islam, Christianity and Hinduism. The result suggests that submission is what each human, regardless of gender, takes in relation to a religious authority. Furthermore the essay investigates why the role of submission only has come to be associated with women in earlier studies of religion with a gender focus. This suggests that submission is a result of contemporary researchers who maintain the role as female, which has come to influence how gender roles are constructed and interpreted within religious traditions.

Läroplanen kan realiseras i klassrummet på olika sätt eftersom lärarens kunskap och värderingar påverkar tolkningen. Detta innebär att skrivningar i läroplanen kommer tolkas olika av olika lärare. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur ämneslärarstudenter tolkar värdegrundsuppdraget med avgränsar till formuleringen ”i överensstämmelse med den etik som är förvaltad av kristen tradition” (lgr 22). Studien är en kvalitativ studie där sju ämneslärarstudenter har intervjuats. Resultatet analyseras utifrån läroplansteori samt sekulariseringsteori. Resultatet visar att skrivningen i läroplanen tolkas olika baserat på olika faktorer inom både läroplansteori och sekulariseringsteori.

No description available.

This bachelor thesis in exegetics deals with the image of Judas Iscariot and how and why different depictions of him look different. The purpose of the thesis has been to create a broader and more complex picture of Judas by analysing the different gospels and the Acts of the Apostles, the Greek text and secondary literature. My aim has also been to try to understand the different motives that may lie behind the differences in the various texts. I have also looked at what the image of Judas looks like today, both in society and in popular culture. In my essay, I have concluded that the image of Judas has become a strong metaphor in modern society and culture, both positive and negative. In terms of the four evangelists, I have concluded that the Gospel of Mark is the gospel that portrays Judas in the most neutral way, the Gospel of Matthew that portrays Judas in the most humane and forgiving way, and the Gospel of Luke, Acts and John that portrays Judas most harshly and shows him as the biggest villain. In my paper I argue that this may be due to when the gospels were written and that the image has become worse over time. According to my thesis, this can be explained by eschatological beliefs.

No description available.

Begreppet myt kan ha olika referenser. Ett exempel är hörsägen, ett annat en historisk berättelse med tvivelaktigt eller osant innehåll. Myten har ofta ett högt sanningsanspråk samtidigt som den har låg trovärdighet. En del myter är mycket gamla. De har överlevt historien men har också genomgått förändringar. En förklaring till att myter, även om de är osanna fortsätter att existera, är att de fyller en existentiell funktion. I den här uppsatsen studerar jag myter i form av wärendska folksägner. Sägnerna återfinns i Gunnar Olof Hyltén-Cavallius Wärend &amp; Wirdarne (1863, 1868). De sägner jag valt att studera handlar om ”när Vår Herre och Sankte Per vandrade på jorden”, de framstår som att ha existerat under lång tid men också ha genomgått förändringar. Syftet i min uppsats är att undersöka hur dessa sägners mytologiska funktion och innehåll kan förstås i ett religionsfenomenologiskt mytteoretiskt perspektiv med hjälp av den mytteori som utvecklats av religionforskaren och religionsfenomenologen Mircea Eliade (1907–1986). I vilken grad är Eliades teori tillämpar på sägnerna? Detta undersöks genom en närläsning av sägnerna relaterat till Eliades teori. Min undersökning visar att Eliades teori i hög grad kan fungera som tolkningsraster vad gäller myterna sammantagna. När det gäller förståelse av myterna en och en fungerar den mindre bra. Två centrala antaganden hos Eliade vad gäller mytens karaktär är svårare att identifiera i myterna om Vår Herre och Sankte Per. Det ena är att myt är grund för rit och det andra är att mytens gestalter framstår som kulturskapande hjältar.

In today's film and TV selection, religious and existential issues are often depicted. The purpose of this study is to investigate and analyze forgiveness based on thelogical and philosophical concepts in Mare of Easttown (Ingelsby, 2021). Mare of Easttown is a crime drama and at the center of the story is the accident-stricken Mare, played by Kate Winslet. The collection of data has been made via film analysis as the primary method. Focus has been on mapping the interpersonal relationships of the Tv-show. Subsequently, a thematic analysis have been made which gave rise to the cathegories forgiveness in relation to oneself and forgiveness in interpersonal relationships. Certain themes emerges that proved essential for the final analysis. These themes have been defined as the visible religion, Lori and Mare - forgiveness or reconciliation? Mare´s healing process, reconciliation and Mare´s forgiveness of self. The theroretical framework has been applied to the processed material based of concepts from Brümmers (1993) and McCord Adams (1991) models. The result showed forgiveness to be complex with many nuances and possible approaches. In some cases, forgiveness has been possible. In other cases forgiveness has been impossible, and in some cases forgiveness is not portrayed at all. The relationships based of friendship managed to found a mutual forgiveness. The main character Mare finally manages to forgive herself, due to hard moral work. The Christian idea of forgiveness and grace is constantly visible throughout the series and contributes to a deeper discussion as the idea of handing over our trouble to God, especially in cases where the characters themselves fail to forgive.