No description available.

No description available.

No description available.

This study examines women’s portrayal in four different textbooks in both text and image. Two books from the 1970s and two from the 2010s. These books will be examined with the help of a qualitative comparative content analysis method with quantitative elements. The study’s result will answer the following questions by examining the four aforementioned textbooks:1. How is the woman portrayed in the textbooks (book in imagery and text)?2. Are there any common patterns between the textbooks’ portrayal of the woman?3. Does the textbook’s year of publication affect the portrayal of the woman?The results show that the woman’s overall portrayal within the imagery and text has increased but it’s still not entirely unproblematic. Women are generally portrayed in relation to men in both imagery and text, which contributes to the portrayal of women as subordinate and legitimizes men as the norm. Named women are mentioned in passing, while the men get deeper introductions and more text dedicated to them. The woman usually gets a section dedicated to her within the chapter which serves to segregate the woman from the rest of the text and reinforces the notion that she is different from the man.

No description available.

Despite significant changes in the Swedish prison system during the middle of the 20th century that reduced the church's influence within the institution, religious personnel in charge of spiritual care have remained a part of the prison workforce. Today, around 170 priests, deacons, and imams work within correctional facilities throughout the nation. However, few researchers have examined whether personnel in charge of spiritual care play an integral part in the inmates' lives or whether religion, in general, constitutes a significant part of everyday life for inmates or whether it is used as a means of coping in Swedish prisons. This research aims to broaden the understanding of these aspects. The research method used in order to examine these aspects was a survey that 103 inmates from six correctional facilities in Sweden completed. The findings were processed using both a bivariate and content analysis which was then analyzed using Talcott Parsons' AGIL paradigm and Thomas Luckmann's theory of invisible religion. The results show that a majority of the inmates participate in religious activities organized at the prisons and that close to 50 percent are in contact with religious personnel. In addition, approximately a third of the inmates practice religion by themselves or with inmates with the same religious background. Moreover, a similar number of inmates used religion as a means of coping. Variables such as the inmates' age, ethnicity, past experiences of religion, their parents' religious background, and their own religious affiliation proved to impact inmates' likelihood of practicing religion and using religion as a positive coping mechanism. The AGIL paradigm and secularization as defined by Luckmann proved to be useful theoretical frameworks, and the findings generated by the analysis were mainly in accordance with findings from previous research within the field in an international and Scandinavian context.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om det finns islamofobi bland eleverna. Genom en enkätstudie på 103 elever i en mellanstor högstadieskola i södra Sverige har jag tagit reda på vad eleverna tycker och hur de ställer sig till religionen islam och om deras inställning till islam kan klassificeras som islamofobi. Vidare undersöker jag vad de anser att religionskunskapsundervisningen har bidragit med. Genom att använda mig av teorier som orientalismen och didsktiska teorier har jag försökt att besvara på frågorna om varför islamofobi uppstår och förslag på hur en lärare kan arbeta i klassrummet för att motverka islamofobiska uttryck och föreställningar. Resultatet som framkom genom enkätstudien var att majoriteten av eleverna hade en positiv inställning till islam. I påståendena som berörde islam som en främlingsfientlig religion valde majoriteten av eleverna att besvara med att de inte anser att islam är ett hot eller att islam förespråkar terrorism. Majoriteten av eleverna valde att besvara frågeställningarna i en positiv riktning vilket innebär att de inte visade att de hade islamofobiska föreställningar och resultatet visade att mestadels av deras föreställningar, förutom frågan om bland annat kvinnoförtryck, tyder på att de inte har några föreställningar om religionen islam.

The purpose of this study is to examine how the dark magic occult order Dragon Rouge presents, positions and legitimize magical practice in the contemporary Swedish context and the cultic milieu that the order operates in. The research of this study is based of a discursive analysis of the first two initiatory magical courses of Dragon Rouge.

The aim of this study is to examine how students perceives the subject religious education in contrast to normative differences between believers and non-believers. The theory is based on post-secularism, and the previous research shows that religious education is failing to provide students with knowledge of faith and belief within the context of the present. The result    is based on interviews about faith and religiosity in relation to religious education. The study shows us that students, regardless of their personal belief, don’t relate to the religious education on a personal level. The subject does not match the expectations in relation to relevance and contemporary perspective. Religious belief is within post-secularism part of the modern society and the modern human, but atheism is what the students advocateswhen it comes to investigations and critically reviewing belief. The study confirms that normative differences are reinforced by the subject religious education.

Mångkultur och sekularitet är två begrepp som speglar den rådande samhällskontexten i Sverige. Starka sekulära vindar blåser medan vi också är ett mångkulturellt land med utrymme för många olika världsbilder och religiositeter. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar begreppen mångkultur och sekularitet och hur dessa begrepp kan bli synliga i deras klassrum. För att uppnå detta har en kvalitativ metod använts där djupintervjuer genomförts med fyra yrkesverksamma lärare. Studien problematiserar det fria tolkningsutrymmet som ges i relation till begreppen samt diskuterar mot läroplan där begreppen mångkultur och sekularitet inte har något eller väldigt lite utrymme. Vidare presenteras resultatet i relation till frågorna vad samt hur. Vad väljer lärarna att prata om vid varje begrepp och hur blir begreppen synliga i klassrummen. Vad studien främst visar är att religionskunskap många gånger utefter lärares egna tolkningar också undervisas på olika sätt. Men studien visar också att en klass med större mångkultur har möjligheter att undervisas på mer omfattande sätt än vad en klass med starka sekulära normer har. Studien visade också att lärares olika uppfattningar leder till olika fokuseringar och arbetssätt i klassrummen. Undervisningens likvärdighet kan således också ifrågasättas dels i relation till lärarnas uppfattningar, dels hur klassrummen ser ut. Är klassen mångkulturell eller sekulär visade sig spela en viktig roll.