Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad den matematikdidaktiska forskningen skriver om att använda GeoGebra för att grafiskt representera funktioner och ekvationer i R^2 och R^3. Litteraturstudien fokuserar på att visa hur grafiska representationer med GeoGebra möjligtvis kan utveckla matematikundervisningen för såväl lärare som elever. Litteraturstudien är således av utforskande karaktär och 17 källor har analyserats. Litteraturstudien visar att matematikdidaktisk forskning om dynamiska geometriprograms (DG) roll i undervisningen fokuserar på geometri, medan matematisk analys hamnar i bakgrunden. Verksamma och blivande gymnasielärare förefaller se GeoGebras potential sträcka sig utöver geometriområdet. Dock kan lärare som ser GeoGebra som enbart ett DG missa att utnyttja dess algebraiska funktioner. Vidare så kan grafiska representationer med DG utveckla matematikundervisningen till att avancerad och tillämpad matematik behandlas mer. Slutligen så lyfts fram att pekdon till datorer styrs på 2D underlag vilket begränsar den dynamiska kontrollen av tredimensionella matematiska objekt. / The purpose of this literature review was to examine what mathematics education research writes about using GeoGebra for making graphical representations of functions and equations in R^2 and R^3. The literature review focuses on how graphical representations with GeoGebra possibly could evolve mathematics education for both teachers and students. Therefore, the literature review is explorative and 17 sources has been analysed. The result of the review indicates that mathematics education research of dynamic geometry systems (DGS) role in education, focuses on the teaching of geometry, while other topics are left in the background. Active and prospective teachers seem to see a potential in using GeoGebra that goes beyond the teaching of geometry. However, teachers who see GeoGebra as simply a DGS might not take advantage of its algebraic functions. Furthermore, graphical representations with DGS could evolve mathematics education to involve advanced and applied mathematics to a higher degree. Finally, pointing devices for computers are controlled on a 2D surface and limits the dynamic control of 3D mathematical objects.

Detta är en litteraturstudie, vars syftet är att undersöka vilka undervisningsmetoder som kan påverka elevernas förståelse och studieresultat i naturvetenskap. De frågeställningar som det i denna litteraturstudie eftersökts svar på är följande: ”Vilka undervisningsmetoder används enligt forskning i  naturvetenskaplig undervisning i den svenska grundskolan?” och ”Vilka undervisningsmetoder påverkar enligt forskning elevers studieresultat i den svenska grundskolan?”. 12 studier har analyserats, både svenska och internationella, som behandlar detta område. Studierna hittades i databaserna Eric, Diva och Academic Search Elite. De visade att laborationer är effektfulla för elevers förståelse i NO-ämnet, där det kan skapas diskussioner, frågor och tankar som är lärorika för eleverna. Andra studier som behandlats tar upp naturvetenskapliga läroböcker som undervisningsmaterial, NTA-projektet (Naturvetenskap och Teknik för Alla) som arbetar för skolutveckling i NO ämnet, men även digitala hjälpmedel som datorer och surfplattor. I resultatdelen behandlas internationella studier från Australien, vilka tog upp multimodala representationer och interaktiva skrivtavlor. Slutligen diskuteras och ställs några studier emot varandra. Dessa tas sedan upp i slutsatsen som är att lärare bör variera sina undervisningsmetoder för att så många elever som möjligt ska skapa förståelse för abstrakta begrepp och naturvetenskapliga fenomen.

This is a study of the discussions and sense making that HR-professionals and HR-students present concerning the phenomenon of diversity, through the theory of social representation. Our purpose is to study the reasoning around the phenomenon of diversity and what meaning HR-students and HR-professionals create around it. This study also attempts to examine how HR-professionals and HR-students reasoning and interaction differ from each other. In this study we have used the qualitative method of social representation through focus groups. The common themes found in the data material were the meaning of the phenomenon diversity, how the work with human resources can be connected to the phenomenon of diversity and diversity as an issue in society. The main result in this study was that we found a wide range of meaning put into the word diversity by the participants and that the individuals in the focus groups actively strived for consensus.

Studiens syfte är att undersöka huruvida lärare använder sig av olika representationer i sin undervisning samt vilka representationsformer som får mest utrymme i årskurs 1-3 jämfört med årskurs 4-6. Jag ville även få reda på i vilken utsträckning som lärare i de olika årskurserna använder sig av konkret material och av elevernas erfarenheter samt hur de ser på användandet av det. Empirin samlades in genom observationer i tre klasser, årskurs 1, 3 och 6, med efterföljande intervjuer med de undervisande lärarna samt genom en enkät där 19 lärare från åk1-6 deltog. Resultatet visar att lärarna i årskurs 4-6 använder fler representationsformer i undervisningen än lärarna i årskurs 1-3 men även att lärarna är mer benägna att använda abstrakta representationer när eleverna blir äldre och använder mer konkret matematik i årskurs 1-3. Resultatet visar också att lärarna anser att konkret laborativt material är ett bra hjälpmedel både vid introduktion av nytt matematiskt innehåll och för att hjälpa elever i svårigheter.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmågor. De frågeställningar som studien utgår från är vilka insikter, vilket syfte och på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta används kvalitativa intervjuer som metod där sex verksamma förskollärare med varierad ålder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar på att förskollärarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmågor. Trots denna insikt visar resultatet på att barnlitteratur med fokus på socioemotionell utveckling inte är prioriterad utan används i samband med händelser som uppstår i barngruppen. Resultatet visar att de verksamma förskollärarna har en varierad uppfattning kring syftet med barnlitteratur i förskolan. Det framkommer i studien att förskollärarna förväntar sig att barn automatiskt tillägnar sig socioemotionella förmågor genom att få ta del av barnlitteratur. Samtal, diskussion, återberättande och drama är arbetssätt som förskollärarna menar har betydelse för barns möjligheter att tillägna sig socioemotionell utveckling. I studien framkommer det att förskollärarna genom samtal och diskussion om barnlitteratur har en förhoppning om att kunna se barns utveckling. Parallellt visar studiens resultat på att förskollärarna förväntar sig att barn automatiskt blir utmanade i sin utveckling då de får återberätta barnlitteratur.

Uppsatsens syfte är att undersöka medias påverkan på tio gymnasisters uppfattning om svininfluensan. De frågor som jag har valt att använda mig för att uppnå syftet är hur media kan påverka elevernas synsätt på svininfluensan och på vilka sätt kan eleverna uppfatta svininfluensan. För att kunna förstå hur media påverkar sin publik och hur publiken uppfattar en händelse har jag använt mig av teorin om sociala representationer. Media är en betydande faktor för skapandet av sociala representationer hos individen när det gäller hur en individ ska ta ställning till en händelse. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur tio gymnasieelever uppfattar svininfluensan. Eleverna fick se ett nyhetsinslag som handlade om svininfluensan varefter intervjuerna genomförds.Undersökningens resultat visar på att media har en stor betydelse för hur eleverna kan uppfatta svininfluensan. Orsaken till detta är medias stora betydelse för skapandet av sociala representationer.

Denna studie syftar till att ta undersöka vilka olika lösningsstrategier elever i årskurs 2 använder då de får ett rikt matematiskt problem. Metoderna som används för att undersöka detta är ett elevtest med ett rikt matematiskt problem och intervjuer av några elever. Respondenterna valdes utifrån sina lösningsförslag på testet. Det som visar sig i resultatet är att 24 av 25 elever väljer att använda sig av strategin och representationen rita. Andra representationer som var vanligt förekommande var att genomföra operationer det vill säga räkna.

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lärarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lärare som de upplever är skickliga. Det resultat som framkommit är att rektorer har en gemensam bild av vad lärarskicklighet är utifrån formell och informell kompetens, men att tonvikten läggs på olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastämmighet i att skickliga lärare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser på vad lärarskicklighet är, får konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lärare som de upplever som skickliga.  I första hand är det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet. / The aim in this study is to examine the socialrepresentations of teacher skillness, among principals by focus groups, and howthey communicate judgment and rewarding of skilled teachers in their opinion.The result is that principals have a common picture of teacher skillness, informal and informal competences, but their focus meaning differs in theprincipal groups. There is an agreement about skilled teachers having a talentfrom birth, a tacit knowledge. Their opinion of what teacher skillness is, haveconsequences for how they judge and reward the teacher they find skilled.  It´s not the everyday work in the classroomthat is rewarded primarily, but the overall development of the whole agency.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur genus representeras och hur feministisk kritik syns i Disneyfilmerna Mulan och Frost. Arbetet behandlar kopplingen till tidigare Disneyfilmer och stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt. Det utgår från ett genusperspektiv som tar hänsyn till könsroller som är resultatet av sociala konstruktioner. Metod: Filmerna har studerats i sin helhet och sedan har specifika scener och sekvenser valts ut för närmare studie. De har analyserats utifrån Selby och Cowderys modell för narrativ analys i boken How to Study Television (1995). Analysen för bägge filmerna är uppdelad i tre delar som behandlar både sekvenser som sträcker sig över hela filmerna och enskilda scener. Teori: Eve Kosofsky Sedgwicks (1999) och Halls (1997) definitioner av genus har legat som grund för arbetet, men även Halls (1997) beskrivning av representation, Gills (2007) redogörelse för feminism och Davis (2006) genomgång av tidigare framställningar av manligt och kvinnligt i Disneyfilmer samt annan relevant litteratur tas upp. Resultat och slutsats: Jag fann att filmerna försökte vara nyskapande i sin framställning av kvinnor, men att teman som exempelvis vikten av att hitta en man fortfarande var grundläggande. Trots att de kvinnliga karaktärerna i bägge filmerna är huvudpersoner kan deras självständighet ifrågasättas. I Mulan agerar exempelvis huvudkaraktären efter hennes inställning till sin far och i Frost får huvudkaraktären berättat för sig vad kärlek är uteslutande av manliga karaktärer. Det visade sig att Disneys historia av stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt i hög grad syntes i filmerna, både genom en vilja att gå ifrån stereotyper men också som en bekräftelse på att Disney ibland fastnar i gamla hjulspår. Filmerna symboliserar dock en strävan efter att diskutera genus och framställa kvinnor på nya sätt. Förslag till fortsatt forskning: Mulan skulle kunna undersökas ur ett etnicitetsperspektiv, eftersom det är en amerikansk skildring av ett kinesiskt folk. Därför skulle det kunna vara relevant för ytterligare forskning. När det gäller Frost skulle det vara intressant att jämföra den ur ett genusperspektiv med mer samtida Disneyfilmer för att studera huruvida de senaste fem årens filmer är tecken på en ny era av Disneyfilmer och vad som kännetecknar den.

The purpose of this study is to increase an understanding of what prevents the mandatory reporting law, based on the preschool staff's approach to mandatory reporting law about child abuse and neglect to social services, and how these barriers affect their decision to report. The study will also understand what preschool staff experience facilitates the mandatory reporting process and what can be done to improve the process even more. The questions of the study were based on the purpose of the study and have been formulated in two questions: What prevents the mandatory reporting law requirements for preschool staff and how can these barriers be removed? What facilitates for preschool staff to be confident in the decision to report child abuse and neglect, to social services? The study used qualitative semi-structured interviews with five people working at the preschool, including two preschool teachers and three childcare workers. An interview guide was designed as a help to answer the questions about what the barriers are and what it is that makes it easier for the preschool staff, regarding the decision to report cases of child abuse and neglect to social services. The results, based on the five interviews , shows preschool staff's thoughts of the knowledge on the mandatory reporting law, the mandatory reporting process, their perspective of the mandatory reporting law and the uncertainty surrounding the mandatory reporting law. The study's analysis consists of the results that have been analyzed using the theory of social representations, in which the analysis shows an understanding of how the preschool staff act and think about the mandatory reporting law requirements based on their everyday knowledge. The analysis shows what prevents and facilitates the preschool staff's mandatory reporting process and the analysis shows the main parts that are based on the preschool staff's views on the mandatory reporting law. The analysis shows the preschool staff's approach to mandatory reporting requirements and how it is divided in two parts, it also describes how the concept of suspicion is perceived as a feeling that is shared within the workgroup, and the analysis shows the preschool staff's representation of the social services. The study concludes with a discussion of the study results and analysis, and the discussion also draws a link to the practice of social work. The discussion ends with a conclusion about the preschool staff’s work team and its significance for the mandatory reporting law.