<p>Värphönor lever ofta i trånga burar och det tas lite hänsyn till deras naturliga beteende. Hönornas kognitiva förmågor kan ge oss kunskap om när deras välfärd kan vara hotad. Två experiment utfördes i syfte att undersöka om hönor kan ha deklarativa representationer av ett sandbad. Före experimenten depriverades hönorna från sandbad för att öka deras motivation. I experiment 1 fick de lära sig att springa i en gång till en målbox med strö som fanns bakom hörnet. Under testproceduren byttes målboxen ut mot en tom, och det som mättes i var den tid det tog för hönorna att efter bytet ta sig till målboxen. I experiment 2 delades hönorna in i två grupper. För den ena gruppen devalverades sandbadet. Hönorna fick som i experiment 1 springa i gången till målboxen med strö. Resultatet från experiment 1 tyder inte på några deklarativa representationer, medan resultatet i experiment 2 kan tolkas som att hönorna formade deklarativa representationer av sandbadet.</p>

<p>Människor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlätta förståelsen av omvärlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att utifrån vald språkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benämnts en persons sociala styrka. En engelskspråkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstående - varit att utröna hur väl ett experimentellt engelskspråkigt undersökningsresultat står sig under förhållandevis naturalistiska svenska förhållanden. Resultatet visar inte entydigt att språkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs. Framräknade medelvärden ger en indikation på att kraftfullt formulerade meddelanden i större utsträckning bedömts som författade av personer besittande en hög social styrka, men endast ett fåtal av resultaten var statistiskt signifikanta. Bl.a. kan en viss skillnad i mäns och kvinnors bedömning skönjas, en skillnad som dock kan vara ett utslag av att grupperna storleksmässigt varit olika.</p>

The way in which media discusses religion has changed over time. Due to the separation of state and church in 2000, the Swedish state to a lesser extent legitimizes its political ruling with references to religious concepts. As a result, a higher tolerance towards religious minorities can be said to have taken place. This is an ambiguous change however, where critique raised towards religious practices and expressions of minorities also occurs to a higher extent. The public debate is in large part conducted through the media, but is also seen to be produced and reproduced through the media’s discourse. The aim of this study is to examine the way in which Islam, and Muslims by extension, are portrayed in editorials of two of Sweden’s largest broadsheet papers, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The study takes a deductive approach, and uses a qualitative text analysis with inspiration from discourse theory to examine the editorials with the help of three theories. The first one is social representations theory as applied by Birgitta Höijer to media studies, the second is Charles Taylor’s Multiculturalism and the Politics of Recognition, and the last is Edward Said’s Orientalism.   The analysis shows that there are indicators of orientalist manifestations in the discourse regarding Islam, and Muslims by extension. This is mainly demonstrated through emotional anchoring as well as anchoring through antinomies. The orientalist manifestations apply to Said’s first and fourth dogma, where Islam and its different expressions are perceived as being at odds with the alleged democratic society. The analysis suggests that, in their role as producers of social representations and collective cognitions, the editorials included in this study withhold recognition from Islam as a collective identity and culture.

No description available.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter. Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori. Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasielärare ser på användandet av grafritande digitala verktyg i gymnasieskolans matematikundervisning. De forskningsfrågor som ställs är vilka möjligheter och svårigheter ser lärarna i användandet av grafritande digitala verktyg i matematikundervisningen? Hur anser lärarna att grafritande digitala verktyg används i deras matematikundervisning? Metoden som används har haft en kvalitativ ansats och bestått av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklärare som arbetar på gymnasiet. Lärarna uppger i resultatet att de använder dessa verktyg för att synliggöra begrepp och egenskaper samt för att visa hur verktygen fungerar och när de kan användas. De har uppgett att de används för att visa på relationen mellan olika representationer och i samband med bedömningssituationer. Slutsatserna visar att de möjligheter som lärarna nämner för att använda grafritande digitala verktyg är att främja den matematiska förståelsen, att man spar tid genom att rita digitalt och att eleverna får en ökad motivation. De svårigheter som framkommit är att lärarna kan ha en bristande IT-kompetens, att eleverna kan finna det svårt att använda de grafritande digitala verktygen och hur dessa ska användas på gymnasiet eller inte med tanke på hur högskolan ställer sig användandet av grafritande hjälpmedel.

Mitt syfte med arbetet har varit att undersöka hur några lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 uppfattar begreppet matematisk förståelse samt vilken undervisning de anser är utvecklande för den matematiska förståelsen. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer vilka har transkriberats, sammanställts och analyserats. Totalt har sex lärare intervjuats och varje intervju har varat i cirka 30 minuter. Resultaten visar att de intervjuade lärarna uppfattar begreppet matematisk förståelse på i huvudsak tre olika sätt. Det första är att matematisk förståelse består av förståelse för vad matematik är, det andra är att matematisk förståelse består av att kunna använda matematiken och det tredje är matematisk förståelse består av skillnader i kvaliteten i hur väl matematiken förstås. Resultaten visar också att flera av de intervjuade lärarna använder arbete i matematikboken som vanligaste undervisningsform, men att detta inte är en av de undervisningsformer som de ser som mest förståelseutvecklande. Istället nämner de att eleverna behöver få prata om och resonera kring matematik, testa olika lösningar, få förståelse för olika strategier och använda matematik i vardagen. Även att arbeta med konkret material anser flera av de intervjuade lärarna kan stärka elevernas matematiska förståelse.

Visuella representationer är hjälpmedel som används av såväl yrkesverksamma matematiker som högpresterande elever. Visuella representationer är en grundläggande faktor till ett lyckat utfall i geometrisk problemlösning. Samtidigt visar forskning att visuella representationer sällan får utrymme inom geometrisk problemlösning. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad forskning säger om utvecklingen av den geometriska problemlösningsförmågan, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har visuella representationer för grundskoleelevers geometriska problemlösningsförmåga? För att besvara frågeställningen och uppnå litteraturstudiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om grundskoleelevers visuella representationer i geometrisk problemlösning. Vårt resultat visar att betydelsen för visuella representationer är stor för ett lyckat utfall i geometrisk problemlösning. Samtidigt bygger denna litteraturstudie endast på internationella studier vilket försvårar överförbarheten till den svenska skolan. Det finns även frågeställningar kring trovärdigheten och förmågan att kunna dra slutsatser kring vissa forskningsresultat då endast ett litet urval av elever undersöks. Fortsättningsvis föreslås att denna litteraturstudie ligger till grund för fortsatt forskning kring vilka anpassningar som är mest gynnsamma för att utveckla undervisningen av elevers visuella representationer av geometrisk problemlösning. Det föreslås även att ny forskning undersöker visuella representationers betydelse inom andra områden i matematiken. Konsekvenserna av denna litteraturstudie blir att se över undervisningen av geometrisk problemlösning och att fokusera på att skapa en lärmiljö där visuella representationer får mer utrymme.

Inom området för naturvetenskap, och inte minst inom biologi, används visualiseringar som ett hjälpmedel för att förklara olika fenomen. Syftet med den här litteraturstudien har därför varit att undersöka hur vi som blivande biologilärare kan använda oss av visuella representationer i undervisning om cellen. För att ta reda på detta har vi genom en litteraturstudie undersökt elevers preferenser av cellbiologiska bilder, hur olika typer av visuella representationer av cellen påverkar elevers lärande, hur animationer påverkar elevers lärande om cellen och hur visuella hjälpmedel bör användas i biologiundervisning. Urvalet av studierna gjordes på ett systematiskt sätt, men med något hårdare urvalskriterier än vad som brukar användas vid en systematisk litteraturstudie. Resultatet av vår litteraturstudie indikerar att visualiseringar är kraftfulla verktyg, som i fel sammanhang kan skapa problem för elevers lärande. Elevers visuella förmåga bör inte tas förgivet då det direkt påverkar det visuella lärandet. Det finns därför anledning att träna elever i att tolka bilder. Biologilärare bör därför ha en bred repertoar av visualiseringar som representerar cellen för att kunna bemöta olika elevers visuella förmågor och förkunskaper.

InledningForskning kring den interkulturella pedagogiken redogör för möten mellan individer ochgrupper. Det är en hög grad ett förhållningssätt med didaktiska val och medvetenhet kringbarn kulturella bakgrunder. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är Socialarepresentationer där vårt tänkande påverkas av den miljö vi befinner oss i. Socialarepresentationer är symboliska och kommer till uttryck genom artefakter, visuella bilder, ickelingvistiska ljud och ord och det ligger till grund för vår verklighet. Förskollärarens uppdragär att bevara kulturarvet samtidigt som mångkulturella barn ska integreras i förskolansverksamhet. Förskollärarens dilemma blir att balansera dessa i en verksamhet för varje enskiltbarn.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om interkulturellpedagogik i förskolan.MetodStudien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagthar sju förskollärare deltagit i ljudinspelade intervjuer på tre förskolor.ResultatResultatet har delats in i 2 huvudrubriker, Interkulturellt förhållningssätt som språklig ochkulturell inkludering och Hur kultur symboliseras i miljön. Det framkommer i resultatet attförskollärarna i studien arbetar med interkulturell pedagogik på en rad olika sätt. Framförallthandlar det om att uppmärksamma och förbereda barn att möta andra kulturer. Till en stor delär språkutveckling en omfattande del i det interkulturella förhållningssättet men tillika såbeskriver förskollärarna att det handlar om en öppenhet och respekt för mångkulturellafamiljer. Avslutningsvis beskriver förskollärarna att föräldrasamverkan är en viktig del i hur de väljer att representera och symbolisera kulturer i förskolan.