Idag finns en förväntan på företag att de ska ta ett större ansvar utöver sina egna intressen och marknadsvärdet. Det här benämns som Corporate Social Responsibility och grundar sig i miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Enligt forskare kan det vara en svår uppgift att kommunicera sina CSR aktiviteter, dels då det är ett brett koncept utan tydliga riktlinjer och dels för att det kan leda till skepticism bland intressenterna (Bortree, 2014). Volvo Group är ett ledande företag inom transportbranschen, en bransch som har en stor påverkan på klimatet. De har därför ett extra stort krav på sig, både från det politiska samhället, intressenter och den allmänna befolkningen, att visa vad de som företag gör för att minska sin påverkan på klimatet.  Syftet med studien är att genom en kritisk retorikanalys, analysera huruvida Volvo Group i sin miljöfokuserade CSR-kommunikation använder sig av retoriska knep för att framställa sig själva som ett miljövänligt företag och om det förekommer greenwashing genom dessa retoriska argument. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån grön retorik och grön kapitalism, samt CSR och fenomenet greenwashig. Resultatet visar att Volvo Group använder sig av retoriska knep för att stärka sig själva som ett miljövänligt företag, främst genom användningen av pathos och logos för att stärka deras ethos. Resultatet visar även att det genom användningen av dessa retoriska knep förekommer greenwashing, främst via vilseledning och ett selektivt uppvisande av information.

Syftet med denna studie var att analysera vetenskapliga föreläsningar på onlineplattformen TED (technology, entertainment, design) och försöka förstå hur föreläsarna använder sig av klassiska retoriska begrepp. Anledningen var att vi ansåg att denna form av retorisk diskurs kan vara en potentiell lösning till några av de problem som existerar inom vetenskapskommunikation. Vi undersökte TED eftersom det i nuläget är den populäraste föreläsningsplattformen på internet.Vi har analyserat fyra vetenskapligt orienterade föreläsningar med hjälp av retorikanalys. Genom detta perspektiv har vi undersökt föreläsningarnas kontext, hur föreläsarna använder sig av klassisk retorisk disposition, hur de använder argumentationsmedel och vilka stilfigurer de lägger mest fokus på. Vi förhöll oss även till retorisk situationsteori för att förstå helheten bakom föreläsningarna.Vi sammanställde sedan materialet för att se vad alla föreläsningarna har för gemensamma aspekter. Resultatet visade att föreläsarna delade ett antal retoriska aspekter i sina tal. Från ett dispositionsperspektiv visade föreläsarna likheter med placering av tes och brist på motargument i talet. Föreläsarna lade också mest fokus på övertalningsmedlet logos och de använde mer frekvent stilfigurerna exempel, liknelse, och metafor.

Denna studie kommer behandla casinoreklam som har sänts på svensk tv. Studien kommer att undersöka hur Mobilbet och Unibet använder sig av retoriska verktyg i sina reklamfilmer genom övertygelse argumenten: ethos, pathos och logos. Fyra stycken reklamfilmer kommer att analyseras, varav två är fällda hos Reklamombudsmannen och de resterande har sänts på tv under hösten 2016.Studien kommer först att introducera relevant bakgrundsinformation om tv-reklam, retorik, ICC:s regelverk samt marknadsföringslagen. Analysen utgår metodologiskt från retorikanalysens sexstegsmodell av Karlberg och Mral för att på så sätt kunna bryta ner reklamfilmernas kontext i mindre delar och genomföra en sammanställning och en övergripande analys. Modellen utgår från sex steg och med hjälp utifrån dessa steg samt tillhörande frågeställningar har en retorisk analys genomförts av reklamfilmerna. Studien har visat att både Mobilbet och Unibet använder sig av ethos-, pathos- och logosargument i sina reklamfilmer. De logiska argument som används i Mobilbets och Unibets reklamfilmer från 2013/2014 brister och har inte tillräckligt med stödargument. Unibet är det företag som tydligast visat på en förändring i användandet av retoriska verktyg efter en fällning hos Reklamombudsmannen. Detta genom att stärka sina logosargument med fler stödargument i reklamen från hösten 2016. / This study is researching gambling-commercials that aired on Swedish television channels, and examines how Mobilbet and Unibet uses rhetorical tools in their tv commercials with the form of beliefs by arguments: ethos, pathos and logos. Four commercials were investigated, two of which that were condemned by the Advertising Union representative and the remaining two have been broadcast on television in the fall of 2016. The study will introduce relevant background information about tv commercials, rhetoric, regulations within the ICC and Marketing Practises Act. The analysis is based methodologically from the rhetoric analysis six-step model of Karlberg and Mral in order to be able to break down the tv commercials context into smaller parts, and undertake a comprehensive compilation and analysis. The model is based on the six stages and with the help from these steps and related issues, it was helpful for the rhetorical analysis in order for it to be able to carry on and research the selected commercials. The study has shown that both Mobilbet and Unibet use ethos-, pathos- and logoargument to convince through their advertising. The logo argument Mobilbet and Unibet used in their commercials from 2013/2014 do not have enough of support arguments. Unibet has been the company that has demonstrated the clear changes in their use of rhetoric tools in the tv commercials from autumn 2016 in their way of convince, because they have tried to strengthen their logo arguments with more supporting arguments.

In Sweden, there is currently a vast amount of commercials for online casinos. Online casino companies have been able to double their investments in advertisement during the past year. These commercials have been shown to be dangerous for people with a history of gambling problems, as the commercials often show the most attractive aspects of gambling. Considering the aggressivity of the commercials, there has also been an active debate on whether or not to forbid the advertisement of gambling in Sweden. Thus, the aim of this study was to examine the use of rhetorics in commercial videos for online casinos, to identify how the commercials argument to persuade their audience. By conducting a qualitative content analysis, with the basis on a rhetorical analysis, and the theories of agenda setting and priming, the study was executed on four different online casino commercials. Both visual and verbal aspects of the commercials were examined through different rhetorical aspects, such as Ethos, Pathos and Logos, to identify what sort of arguments occurred and what kind of rhetorical figures were used. The results showed that Ethos and Pathos dominated, and that these films try to set the audiences agenda through conveying their credibility. The authors found that all four of the commercials aim to achieve salience by reminding their audience of the rush players experience when gambling. The results also indicated that priming effects were achieved by showing a message that was in line with the audiences earlier conceptions.

På Facebook når polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  – Täbys och Sollentunas – närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur polisens ethos framträder i inläggen. Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren. Bl.a. fokuserar Täbypolisen främst på frågor som rör inbrott och information. Sollentunapolisen använder Facebook i första hand till att informera om olika trafikhändelser och till att berätta om sin arbetsdag. Genom att fokusera på specifika frågor påverkar polisen allmänhetens bild av vilka händelser som är viktiga. Båda kontoren antar olika roller beroende på vilken typ av händelse de berättar om, och rollen som myndighet framträder ofta när de berättar om allvarliga händelser. Min analys visar också på en viss obalans i maktpositionen mellan polisen och läsarna samt att bilden av polisen är trovärdig men inte entydig.

Denna uppsats ämnar studera en interkulturell förhandling mellan två parter från Sverige respektive Tanzania. Ur ett retoriskt perspektiv undersöks hur förhandlingsparterna, i denna specifika förhandling, följer Hellspongs interkulturella förhandlingsideal respektive inte, utifrån en analys av attityd och actio. Intressanta sekvenser väljs ut som visar parternas utmärkande drag som sedan transkriberas och analyseras. Slutsatserna visas sedan genom analysens helhet.Resultatet blev att vid de olika förhandlingspunkterna började oftast den part yttra sig som upplevde en viss irritation över att något inte fungerat. Därefter fördes en diskussion om förhandlingspunkten som ledde till att någon eller några av delegaterna var extra uppmärksamma på den interkulturella kommunikationen vilket i sin tur ledde till en rörlighet hos individerna till att se förhandlingsärendet ur ett nytt perspektiv. Därmed kunde parterna finna nya nämnare i problematiken som kunde mynna ut i en ömsesidig förståelse och en eventuell förändrad överenskommelse.

Studien Manusbunden VS Manusfri är en kvalitativ retorikanalys av Emma Watsons actio (kroppsspråk). I studien analyseras två av Watsons tal, ett manusfritt och ett manusbundet. Syftet är att jämföra utvalda modaliteter ur Watsons actio i de båda talen för att upptäcka skillnaden i actio och vad det har för inverkan på Watsons ethos (karaktär). Den huvudsakliga frågeställningen På vilket sätt påverkar skillnaderna i actio talarens ethos? har besvarats genom att analysera modaliteterna ögonkontakt, gester och rösten genom närläsning av de båda filmklippen. Resultatet av studien visar att det är Watsons ögonkontakt med publiken som skiljer hennes actio mellan de båda talen. Därför upplevs Watson visa mindre välvilja till publiken i hennes manusbundna tal, vilket resulterar i att Watsons ethos sänks i hennes manusbundna tal, men höjs i hennes manusfria tal.

Climate issues are engaging both the Swedes and the Swedish media, and more people are making an effort to live more climate friendly. The meat, aviation and clothing industry has, during the last few years, gained increased criticism due to the negative environmental impact. According to the World Wildlife Fund's climate barometer the demand for these products is decreasing. The following study will examine how three companies, from industries criticized for their negative environmental impact, rhetorically use environmental communication in their marketing communication. This through three selected commercials from Tui, Scan and H&M. The aim of the study is to help acquire knowledge for the importance of environmental communication in corporate market communication.   This study has been made through critical rhetoric analysis, inspired by Mral, Gelang and  Bröms analysis model. The result shows that the study objects in different ways avoids the main target of critique and instead presents other parts from their organization which to the contrary, does good. We argue that avoiding the main subject, and instead answering different non-related subjects can lead to a problematic and deceptive discourse. The study objects are influential within their industry and the problematic discourse that is held can bear evidence of marketing communication as a whole, where environmental argumentation is more common than ever.

The fashion industry is one of the most environmentally damaging industries in the world and is permeated by poor working conditions. Fast-fashion companies that constantly produce new collections to be able to follow trends are a major contributing factor to the climate crisis. Consumers today put a lot of pressure on companies to take responsibility and companies must integrate CSR work into their operations in order to stay competitive on the market. Many companies therefore choose to include sustainability in their marketing communication so that consumers can consume their products with a clear conscience. The study aims to examine and compare H&M's and Gaps' marketing communication in their commercials. The companies are fast fashion companies and the purpose of the study is to contribute with knowledge about how the companies use social and environmental sustainability in their marketing communication to sell products. A qualitative method has been used in the study and by using a visual rhetorical analysis, the two commercials that make up the empirical material have been analyzed. The analysis schedule is designed with inspiration from Mral, Gelang and Bröm's proposals for analysis method. The results show that H&M and Gap convey the message that they take responsibility, both when it comes to social and environmental sustainability, although they do this in various ways and to different extents. Through the inclusion of sustainability in the commercials, it can be stated that both companies use this as a marketing strategy to market their brand and sell products. H&M focuses primarily on the recipient's common sense through the use of logos arguments, while Gap mainly focuses on emotions and credibility through the inclusion of pathos and ethos arguments. / Modeindustrin är en av de mest miljöskadliga branscherna i världen och genomsyras av dåliga arbetsförhållanden. Fast-fashionföretag som konstant producerar nya kollektioner för att följa trender är en stor bidragande faktor till klimatkrisen. Konsumenter lägger idag stor press på företag att ta ansvar och företag måste integrera CSR-arbete i sin verksamhet för att hålla sig konkurrenskraftiga på marknaden. Många företag väljer därför att inkludera hållbarhet i sin marknadskommunikation för att konsumenter ska kunna konsumera deras produkter med gott samvete. Studien syftar till att undersöka och jämföra H&Ms och Gaps marknadskommunikation i deras reklamfilmer. Företagen är två fast-fashionföretag och syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur företagen använder social- och ekologisk hållbarhet i sin marknadskommunikation för att sälja produkter. En kvalitativ metod har använts i studien och med hjälp av en visuell retorikanalys har de två reklamfilmerna som utgör det empiriska materialet analyserats. Analysschemat är utformat med inspiration från Mral, Gelang och Bröms förslag på analysmetod. Resultatet visar att H&M och Gap förmedlar budskapet att de tar ansvar, både när det kommer till social- och ekologisk hållbarhet, dock gör företagen detta på olika sätt och i olika grad. Genom att inkludera hållbarhet i reklamfilmerna går det att konstatera att båda företagen använder detta som en marknadsföringsstrategi för att marknadsföra sitt varumärke och sälja produkter. H&M riktar sig till främst till mottagarens sunda förnuft genom användandet av logosargument medan Gap främst spelar på känslor och trovärdighet genom inkluderingav patos- och etosargument.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur trovärdighet i reklam skapas genom vilka val som görs när det kommer till narratologiska och filmtekniska komponenter. Genom en kritisk retorikanalys med stöd av narratologi och filmteknisk teori, granskas reklamfilmen ​Gunde Svan och sjungande grenar som drivmedelsbolaget Preem gav ut hösten 2019. I analysen framkommer det att Preem bygger sin trovärdighet i frågan på ethos- och pathosargumentation, där Gunde Svan och de sjungande grenarna spelar en stark roll i det narratologiska, med hjälp av filmtekniska aspekter som iscensättning, ljud och ljus.Sökord: Grön marknadsföring, Greenwashing, Kritisk retorikanalys, Trovärdighet i reklam, Burkes pentad, Filmtekniska komponenter. / This paper aims to investigate how credibility in advertising is created through what choices are made when it comes to narratological and film-technical components. Through a critical rhetorical analysis supported by narratology and cinematic theory, the commercial ​Gunde Svan och sjungande grenar, ​issued by the fuel company Preem in the fall 2019 is examined. The analysis reveals that Preem builds its credibility on the issue on ethos and pathos reasoning, where Gunde Svan and the branches play strong roles in the narratological, with the help of film-technical aspects such as staging, sound and light.Keywords: Green marketing, Greenwashing, Critical rhetorical analysis, Credibility in advertising, Burke’s Pentad, Film style