Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gällande företagsförvärvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhåller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte är även att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, väsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer påverkar revideringen. Den metod som använts är en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervägande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och återkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien visar att goodwill är ett omdiskuterat ämne på grund av att posten är svår att värdera samt att det är svårt att separera övriga immateriella tillgångar från goodwill. Studien visar även att revisionsbevis är en viktig del i revisionsprocessen. Gällande nedskrivningsprövning enligt IFRS visar studien att regelverket är komplicerat och att det därmed kräver kompetens och förståelse. Med detta konstateras att tydligare regelverk och riktlinjer skulle vara fördelaktigt. Resultaten från studien visar att revisorerna anser ej att agera neutralt i sin bedömning är ett problem och att detta anses vara en förutsättning för att utöva yrket. Gällande goodwillpostens väsentlighet visar studien att postens storlek är avgörande samt att det ej finns någon fastställd modell vid bedömning av väsentlighetstal. Studien visar även att revidering av goodwillposten bidrar med kvalité och tillförlitlighet till årsredovisningarna. Reviderade årsredovisningar är därmed viktigt för investerarnas framtida beslutsfattanden. Ett förslag till vidare forskning är att utföra en liknande studie med ett större urval samt komplettera denna med företagens synvinkel av hur de arbetar med nedskrivningsprövning enligt IFRS. / The purpose of this study is to increase the understanding of how auditors should audit existing goodwill in Swedish listed companies and how the auditors relate to impairment test under IFRS. The study's purpose is also to investigate what auditors consider about the three factors - neutrality, substantial and auditing as a basis for future decision-shaping process and how these factors influence the auditing. The method used is a qualitative research method with a combination of inductive and deductive approach. The empirical investigation was made based on semi-structured interviews and these were conducted predominantly with certified public auditors. The empirical data have been compared to previous research in order to answer the research questions. The study shows that goodwill is a debated topic due to the record is difficult to value and that it is difficult to separate other intangible assets from goodwill. The study also shows that the statement of qualifications is an important part of the audit process. Applicable impairment according to IFRS study shows that the regulatory framework is complicated and that it therefore requires expertise and understanding. This shows that clearer rules and guidelines would be beneficial. The results of the study show that the auditors do not think that acting neutral in their assessment is a problem and that this is considered a prerequisite for the exercise of the profession. Existing goodwill substantial study shows that the record size is crucial, and not see any fixed model when assessing materiality speech. The study also shows that the auditing of goodwill contributes to quality and reliability to the financial statements. Audited financial statements are thus important for investors ' future decision shaping process. A suggestion to further research is to conduct a similar study with a larger sample and supplement this with enterprise point of view of how they work with impairment testing under IFRS.

Bakgrund: Going concern är en av grundprinciperna inom redovisning, vilket innebär att företagen ska fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Under kriser kan osäkerheter uppstå för företag, vilket gör att revisorernas granskning av ett företags förmåga till fortlevnad blir extra intressant att studera. I tidigare forskning har studier gjorts om hur coronapandemin generellt påverkat revisorernas granskning, medan den här studien undersöker hur revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Det finns ingen tidigare forskning angående skillnader och likheter mellan coronapandemin och finanskrisen med avseende till revisorns granskning av going concern, vilket är anledningen till att det undersöks. Problemformuleringar: Hur och varför har revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern) förändrats under coronapandemin och finanskrisen? Vilka skillnader eller likheter finns det mellan coronapandemin och finanskrisen angående revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern)? Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse över hur revisorerna granskar förmågan till fortsatt drift (going concern) under coronapandemin och finanskrisen och varför revisorernas granskning förändras under dessa kriser. I studien kommer det institutionella trycket hjälpa till att skapa en förståelse för varför revisorernas granskning förändras under kriser. Studien kommer även undersöka utifrån revisorernas perspektiv om det finns några skillnader eller likheter i väsentliga osäkerheter i företagen, ändamålsenliga revisionsbevis samt djupgående granskning mellan finanskrisen och coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens slutsatser är att revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Nya lagar och regler har tillkommit som revisorer i sin granskning behöver förhålla sig till, vilket studien indikerar att dessa förändringar kan förklaras av ett förändrat institutionellt tryck. Coronapandemin och finanskrisen har bidragit till mer djupgående granskning och revisorerna måste säkerställa att de inhämtade revisionsbevisen har en hög kvalitet. Studien har även identifierat att det finns skillnader och likheter angående revisorernas granskning av going concern mellan coronapandemin och finanskrisen, vilket härrör från väsentliga osäkerheter, ändamålsenliga revisionsbevis och djupgående granskning. / Background: Going concern is one of the basic principles in accounting, which means that companies must continue their operations in the foreseeable future. In previous research studies have been done on how the corona pandemic generally has affected the auditors review, while this study examines what the auditors' review of going concern has shown during the corona pandemic. There are already studies on the financial crisis linked to going concern, but there is no previous research regarding differences and similarities between the corona pandemic and the financial crisis. Research questions: How and why have the auditors' review of the ability to continue operating (going concern) changed during the corona pandemic and the financial crisis?What are the differences and similarities between the financial crisis and the corona pandemic regarding the auditors review of going concern? Purpose of study: The purpose of the study is to gain an understanding of how the auditors examine the ability to continue operations (going concern) during the corona pandemic and the financial crisis and why the auditors examine changes during these crises. In the study, the institutional pressure will help to create an understanding of why auditors examine change during crises. The study will also examine from the auditors' perspective whether there are any differences or similarities in significant uncertainties, appropriate audit evidence and an in-depth review between the financial crisis and the corona pandemic. Results and conclusion: The study's conclusions are that the auditors' review of the going concern has changed during the corona pandemic and the financial crisis, which contributes to the review not looking the same during a crisis. The corona pandemic and the financial crisis has led to the introduction of new laws and regulations, which auditors must follow and can be explained by institutional pressure. This has contributed to a more in-depth audit and also to the fact that the auditors must ensure that the audited evidence obtained is of a high quality. The study has identified that there are differences and similarities regarding the auditors' review of the going concern between the corona pandemic and the financial crisis, which stems from significant uncertainties, appropriate audit evidence and in-depth review.

In conjunction with the progress of automation and digitalisation in the audit industry, the opportunities for a continuous audit have increased. There are indications that real-time updates of the audit process are becoming more common within the audit profession, which allows auditors to continuously analyse and control the audited company. Today, a clear change can be identified within the industry in the form of a more proactive audit, increased efficiency and more frequent audit and reporting. The purpose of this study is to investigate how certified public accountants in the four leading agencies in the auditing industry are affected by a continuous audit. The investigation is quantitative with a deductive approach. To test our assumptions, a survey was sent to certified public accountants belonging to PwC, KPMG, Ernst & Young and Deloitte. We use surveys to investigate whether implementation of a continuous audit affects the audit process, generally accepted auditing standards, risk assessment and quality in the audit as previous research shows. The results and conclusion of the study show that the quality of the audit has been positively affected by the implementation of a continuous audit. Specifically, the implementation of a continuous audit has improved the auditors' ability to identify essential errors in the client's accounting and reporting. Furthermore, the result indicates that auditors working in an agency, where a continuous audit has been implemented, ensure the quality of financial information in great extent. In addition, the results show that, the audit process and the risk assessment process become more continuous when implementing a continuous audit. A limitation of the study is that the sample only consists of certified public accountants in PwC, KPMG, Ernst & Young and Deloitte. A suggestion for further research is to implement a similar study with a selection of small or medium-sized audit agencies, with the aim of examining differences in relation to the size of the agencies. Another suggestion for further research is to use a qualitative method to gain a deeper insight into how certified public accountants’ reason about a continuous audit. / I samband med automatiseringens och digitaliseringens framfart inom revisionsbranschen har möjligheterna för löpande revision ökat. Det föreligger indikationer på att realtidsuppdateringar av revisionsprocesser blir allt vanligare inom revisionsyrket, vilket möjliggör för revisorer att löpande följa upp och kontrollera det granskade företaget. Idag kan en tydlig förändring identifieras inom branschen i form av en mer proaktiv revision, ökad effektivitet samt en mer frekvent granskning och rapportering. Syftet med denna studie är att undersöka hur auktoriserade revisorer i de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen förhåller sig till löpande revision. Studien är av kvantitativt slag med en deduktiv ansats. För att testa våra antaganden har enkäter skickats ut till auktoriserade revisorer tillhörande PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Undersökningen görs för att identifiera om implementering av löpande revision påverkar revisionsprocessen, god revisionssed, riskbedömning och kvalitet i revisionen, vilket tidigare forskning påvisar. Studiens resultat och slutsats visar att kvaliteten i revisionen påverkas positivt vid implementeringen av löpande revision. Implementeringen har förbättrat revisorernas förmåga att identifiera väsentliga felaktigheter i klientens redovisning och rapportering. Vidare indikerar resultatet på att revisorer som arbetar i en revisionsbyrå, där löpande revision implementerats, i stor utsträckning säkerställer kvaliteten i finansiell information. Resultatet visar dessutom att det framförallt är gransknings- och riskbedömningsprocessen som blir mer löpande vid implementering av löpande revision. En begränsning med studien är att urvalet endast består av auktoriserade revisorer i PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Ett alternativ till vidare forskning är att utföra en liknande studie med ett urval bestående av små eller medelstora revisionsbyråer i syfte att undersöka skillnader i förhållande till byråernas storlek. Ett annat förslag till vidare forskning är att använda en kvalitativ ansats för att få en djupare insikt i hur auktoriserade revisorer resonerar kring löpande revision.

Under de senaste åren har revisionsbranschen genomgått betydande förändringar med införandet av digitalisering och olika digitala verktyg. Under det senaste året har Artificiell Intelligens (AI) blivit alltmer framträdande och förväntas fortsätta att utvecklas. Revisionsbyråer integrerar digitala verktyg för att optimera revisionsprocessen, förbättra kvaliteten på revisionerna och reducera risken för konkurrens. Användning av AI-teknik kan signalera att revisionsbyrån ligger i framkant med tekniska verktyg och därmed öka revisionens trovärdighet. Tidigare forskning betonar fördelarna med att implementera digitala verktyg, som AI-teknik, i revisionsarbetet. Det förväntas att detta ska medföra effektivisering, flexibilitet, resursbesparing samt möjlighet att fokusera på andra mer komplexa arbetsuppgifter för revisorn. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur användningen av AI-teknik och digitalisering påverkar revisionsprocess, revisionskvalitet och revisorns kompetenskrav. Studien utforskar dessutom revisorers uppfattning och acceptans av teknologiska innovationer hos revisionsbyråer som ingår i The Big Four. För att åstadkomma detta genomfördes intervjuer med elva revisorer av olika yrkesbefattning. Resultaten från den föreliggande studien indikerar att majoriteten av respondenterna har en positiv inställning till AI-tekniken och dess framtida utveckling. Dessutom framhåller respondenterna att tekniken är ett värdefullt hjälpmedel och stöd under revisionsprocessen genom att erbjuda vägledning och insikter.  Studien framhäver vikten av att använda AI-teknik inom revision med försiktighet och betonar att revisorns mänskliga kompetens och expertis fortfarande är avgörande för både revisionskvalitet och klientförtroende. Trots att majoriteten av respondenterna ser potential i hur AI-teknik kan förbättra deras arbete, påpekar studien att tekniken fortfarande är i ett tidigt utvecklingsstadium. Studien har resulterat i att AI-teknik inte är så etablerad som tidigare forskning har indikerat. Det har också observerats att revisorer behöver ökad kunskap om AI för att effektivt kunna använda tekniken i sin revision, vilket kan åstadkommas genom utbildning. Dessa slutsatser indikerar att AI-tekniken fortsätter att genomgå betydande förbättringar och att dess fulla potential ännu inte har realiserats. / Artificial Intelligence and Digitalization in the Auditing Industry: Challenges and Opportunities for the Auditing Process and Audit Quality In recent years, the auditing industry has undergone significant changes with the introduction of digitalization and various digital tools. Over the past year, Artificial Intelligence (AI) has become increasingly prominent and is expected to continue developing. Audit firms are integrating digital tools to optimize the auditing process, improve audit quality, and reduce the risk of competition. The use of AI-technology can signal that the audit firm is at the forefront of technological tools, thereby increasing the credibility of the audit. Previous research emphasizes the benefits of implementing digital tools, such as AI-technology, in auditing work. It is expected that this will lead to increased efficiency, flexibility, resource savings, and the ability for auditors to focus on other, more complex tasks.The purpose of the present study is to examine how the use of AI-technology and digitalization affects the auditing process, audit quality, and the competence requirements for auditors. The study also explores auditors' perceptions and acceptance of technological innovations at audit firms within The Big Four. To achieve this, interviews were conducted with eleven auditors of various professional positions. The results from the present study indicate that the majority of respondents have a positive attitude towards AI-technology and its future development. Additionally, the respondents highlight that the technology is a valuable tool and support during the auditing process by providing guidance and insights.The study highlights the importance of using AI-technology in auditing with caution and emphasizes that the auditor's human competence and expertise remain crucial for both audit quality and client trust. Although the majority of respondents see potential in how AI-technology can enhance their work, the study points out that the technology is still in an early stage of development. The study has shown that AI-technology is not as established as previous research has indicated. It has also been observed that auditors need increased knowledge about AI to effectively use the technology in their audits, which can be achieved through education. These conclusions indicate that AI-technology continues to undergo significant improvements and that its full potential has yet to be realized.