Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning. Det har dock inte förekommit några ingående undersökningar kring huruvida professionen är förberedd på förändringarna. Syftet med studien har därför varit att försöka fastställa hur förberedelserna kan förete sig inom professionen. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av två kapitel vilka skildrar såväl nuvarande regleringen som de eventuella konsekvenserna vid ett slopande. I det förstnämnda avsnittet behandlar författaren vad lagstiftningen i dagsläget kräver gällande såväl revisorns arbete som de mindre aktiebolagens ansvar. I det andra avsnittet presenteras bland annat tidigare uppsatser, debattartiklar och en avhandling av Tobias Svanström vid Umeå universitet i syfte att klarlägga vilka konsekvenser ett slopande kan medföra. Empiriavsnittet består av redogörelserna av de sex halvstrukturerade intervjuer vilka författaren genomfört tillsammans med revisorer från såväl större som mindre revisionsbyråer. Den övergripande intervjustrukturen har presenterats i en bilaga. Genom att applicera de ur teorin fastställda centrala konsekvenserna vid ett slopande av revisionsplikten på den insamlade emiriska informationen har författaren genomfört en analys i syfte att tydliggöra problemfrågeställningen. De konklusioner vilka kunnat identifieras presenteras sedan i det slutliga avsnittet, tillsammans med förslag till fortsatt forskning. Författaren har kunnat identifiera att förberedelserna vid tidpunkten av studiens genomförande i viss utsträckning varit tillfredställande, samtidigt som det finns en hel del att åtgärda. Detta beror i stor utsträckning på att byråerna inte utarbetat några ingående handlingsplaner eller strategier baserade på sina styrkor och klienternas behov. / Uppsatsnivå: D

Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förändringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna får en revisor enbart sägas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket är den organisation som granskar att underrättelse har kommit in.Förändringen är till för att stärka revisorns oberoende så att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. Då återstår frågan vad är saklig grund och kan ett entledigande bero på att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?Då klienten måste ange en motivering kommer frågan kan motiveringen som anges påverka det förtroende som klienten har mot revisorn? Då allmänhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovärdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden på oberoende, etik och kompetens. Kan ryktet som revisorn har påverkas av ett negativt utlåtande eller påverkas det inte alls? Problemformuleringen blir därmed följande; vilka effekter ger förändringen gällande entledigandet av revisorer på deras förtroende?Syfte: Uppsatsen förmedlar en djupare förståelse för de effekter och reflektioner som uppkommit genom förändringen av revisorsdirektivet. En djupare förståelse för hur förtroendet har påverkats samt vad saklig grund innebär redovisas i studien. Även en förståelse för vad intressenter som revisorer, Bolagsverket och Revisorsnämnden har för åsikter redovisas. Studien ger också en förståelse för hur direktivet har anpassats till Sverige.Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i uppsatsen och har intervjuat sex olika respondenter som arbetar inom revision, Bolagsverket och Revisorsnämnden. Respondenterna vi har intervjuat har varit informationsrika inom området och har medfört validitet till uppsatsen. Vi har genom intervjuerna fått en förståelse för hur de olika aktörerna ser på förändringen som har skett och vilka åsikter som förekommer.Resultat och slutsatser: Studiens resultat och slutsatser är att förtroendet inte har påverkats av lagändringen utan syftet är att stärka revisorns oberoende och hjälpa revisorn att inte bli entledigad utan orsak. Genom studien framkommer det genom respondenterna flera orsaker som kan tänkas vara saklig grund. Dock behöver begreppet preciseras och upprätta ett dokument som revisorer och företag kan följa.

<p>Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystem</p><p>Genomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang.</p><p>Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet. Vi konstaterar också att skillnaderna beror på att förutsättningarna för kunskapsdelning ser olika ut mellan yrkesgrupperna med avseende på vilken typ av kunskap som tillämpas, vilka möjligheter som finns att dela kunskap, deras motivation att deras kunskap och den arbetskultur som råder i respektive kategori. Dessa olikheter bidrar till att kunskapsdelningssystemen kan förbättras på olika sätt.</p>

<p>Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skall</p><p>avskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten.</p><p>Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas.</p><p>Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem. De intressenter som studeras är</p><p>kreditgivare, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Svenskt Näringsliv och revisorer. Vår empiriska undersökning är uppbyggt på en kvalitativ studie som baseras på primärdata i form av intervjuer.</p><p>Vi kommer i vår slutsats fram till att de flesta intressenter har ett behov av reviderade årsrapporter. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot intressenten. Ett borttagande av revisionsplikten skulle leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket ökar intressenternas kontrollbehov för att säkra tilltron till årsredovisningen.</p> / <p>The debate about the possibilities to omit the audit duty for small and middle-sized joint-stock companies was once again actualized after Svenskt Näringsliv (Confederation of Swedish Enterprise) published a report in March 2005. In the European Union’s fourth company directive each member country can choose to omit the audit duty for small companies, however in the European Union it is only the Nordic countries that still obtain the audit duty for such companies.</p><p>The information in a company’s accounting should be used by the stakeholders to ensure the economical position of the company. With a result of an independent auditor inspecting the annual report, the stakeholders get a receipt to ensure that it’s contents is controlled and follows the generally accepted accounting principles (GAAP). The problem for the stakeholders is how to make sure that they receive reliable information for estimating the company if the audit duty is omitted.</p><p>Our purpose with this thesis is to investigate how the external stakeholders of small jointstock companies think about omitting the audit duty and which aftereffects this omitting can bring to the stakeholders. The stakeholders are creditors, the National Tax Board, the Swedish National Economic Crimes Bureau, the Confederation of Swedish Enterprise and auditors. Our empirical research is performed on a qualitative research approach based on personal interviews.</p><p>The conclusion of this paper is that most of our stakeholders have a need for revised annual reports. The company’s audited accounting inspires confidence to its information, which guarantees that the company can complete their contractual duty against the stakeholder. An omitting of the audit duty would erase the quality receipt, which leads to an increased need of control for the stakeholders to ensure their trust to the annual reports.</p>

<p>The connection between accounting and taxation goes back to the 1920s laws of the named areas. A proposal has now been brought forward, the so-called SamRoB-investigation, which means that the connection between accounting and taxations should be decoupled.</p><p>The authors’ aim with the study is to investigate what a possible decoupling between accounting and taxation, i.e. the formal connection and the untaxed revenues, implicates for the auditor´s work.</p><p>A research has been done by interviewing two authorized auditors and one authorized consultant of accounting to get a view in how the auditor’s works could be affected. The aim of the interviews is not to give a general assessment of the type of business as a whole, rather to give the study important opinions.</p><p>A decoupling is a current issue since Sweden is under an international pressure of doing so. This study will show that the auditors’ work will be affected by a decoupling. Their work will however be affected differently depending on the companies, i.e. the auditor’s clients’, size.</p>

No description available.

The connection between accounting and taxation goes back to the 1920s laws of the named areas. A proposal has now been brought forward, the so-called SamRoB-investigation, which means that the connection between accounting and taxations should be decoupled. The authors’ aim with the study is to investigate what a possible decoupling between accounting and taxation, i.e. the formal connection and the untaxed revenues, implicates for the auditor´s work. A research has been done by interviewing two authorized auditors and one authorized consultant of accounting to get a view in how the auditor’s works could be affected. The aim of the interviews is not to give a general assessment of the type of business as a whole, rather to give the study important opinions. A decoupling is a current issue since Sweden is under an international pressure of doing so. This study will show that the auditors’ work will be affected by a decoupling. Their work will however be affected differently depending on the companies, i.e. the auditor’s clients’, size.

No description available.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län. I denna ställdes frågor om revision och aktiebolagens inställning till denna. För att utröna samband genomfördes chi-två test. Svaren analyserades sedan utifrån ett antal egenformulerade antaganden. Av respondenterna angav 53 procent att de tänker behållarevision, 33 procent upphöra med den, medan 14 procent avvaktar.Det finns ett samband mellan aktiebolagens val och deras inställning till ett antal faktorer. Aktiebolag som anser att kostnaden för revision är betungande avstår från revision, medan aktiebolagsom behåller revision tycker att den ger en kvalitetssäkring avbolagets redovisningssystem och bokföring. Att revision ökar kreditvärdigheten samt att den minskar risken för skatterevision visade sig också vara faktorer som ledde till att bolagen valde att behålla en frivillig revision. Däremot ansågs inte aktiebolagens intressenter ställa några krav på reviderade årsredovisningar.

Revisorer fungerar som en agent mellan standardsättare och företagsledning, de ser till att finansiella rapporter är utformad enligt redovisningsreglerna. Som yrkesgrupp har revisorer både kunskap om hur standarder tillämpas och vilka svårigheter som kan uppstå vid redovisning. Tidigare forskning har visat att det finns incitament hos företagledningen att påverka företagets redovisade resultat i en sådan riktning som gynnar dem själva och/eller företaget, vilket innebär att de har incitament att tillämpa earnings management. Ett sätt att tillämpa earnings management är genom att använda vissa tillgångar och skulder på ett sådant sätt att de inte behöver visas upp i balansräkningen. Balansräkningen är en del av den rapport över företagets finansiella ställning som företagsledningen sammanställer och som sedan ligger till grund för värdering och ekonomiska beslut av exempelvis investerare, analytiker och långivare. Dessa intressenter får då inte alltid får se den rätta bilden av företaget, snarare en bild som är justerad för att visa upp det bästa möjliga, informationen och rapporten är inte transparent. Ett sätt att minska möjligheterna till flexibilitet och val av redovisningsmetoder är genom att i redovisningsstandarder begränsa valmöjligheterna av vilka redovisningsmetoder som kan tillämpas. Denna reglering sker genom standardsättning, en process som tar lång tid från generering till implementering. De övergripande frågeställningarna för arbetet lyder: -Vilka samband finns det mellan revisorers attityder till standardförändringar och deras medvetenhet om earnings management? -Vilka incitament och utrymmen anser revisorer att det finns för företag att utnyttja? Syftet med detta arbete är att försöka förklara revisorers attityder till earnings management och standardförändringar, för att göra detta har vi valt att använda oss av den aktuella standardförändringen i IAS 17 Leasing. Genom att dela upp frågeställningen i delsyften har vi möjlighet att förklara ämnesområdet på djupet. Eftersom syftet med examensarbetet har varit att undersöka attityder, samt att forskarna har en positivistisk kunskapssyn, har studien grundat sig på en kvantitativ undersökning. Undersökningen är utförd i form av en webbenkät som besvarats av både godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Med mål att göra en totalundersökning av populationen har alla registrerade auktoriserade och godkända revisorer i Sverige fått möjlighet att delta i undersökningen. Resultaten har utifrån svaren på enkäten bearbetats med statistiska metoder, främst genom korstabeller och diagram. Utifrån analys och slutsats kan vi se att revisorer generellt har en positiv attityd till standardförändringar och är medveten om att earnings management förekommer inom företagen. De instämmer dock inte med att den kommande standardförändringen i IAS 17 kommer medföra några större effekter på redovisningen. Detta arbete har vidare gett såväl teoretiska som praktiska implikationer exempelvis ökad förståelse för earnings management samt att standardsättarna får information om revisorernas värdefulla åsikter.