Under de tre senaste decennierna har medarbetarens betydelse för professionella tjänsteföretag ökat eftersom individens kunskap är en av företagens främsta tillgångar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgång eftersom medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen är det viktigt att företagsledningen i revisionsbyråerna utarbetar strategier för att behålla sina professionella medarbetare i organisationen. Med denna problematik som utgångspunkt formulerades problemet: Vad påverkar den professionella medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrå? Studiens huvudsyfte är att identifiera och förklara de faktorer som professionella medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrå. Ett delsyfte är att kunna lämna rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstärka och vilka som är av mindre betydelse. Studien utgår från företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjänsteföretag och teorier om vad som påverkar medarbetaren i valet att stanna kvar på sin arbetsplats. Utifrån teorin har en webbenkät genomförts på medarbetare i som arbetar på fyra stycken revisionsbyråer i Sverige.   Studien visar det är viktigt att medarbetarens upplever arbetstillfredsställelse. Om medarbetarna har utvecklande arbetsuppgifter, möjligheten att uppnå sina ambitioner samt delar värderingar med organisationen ökar möjligheten att de stannar i organisationen.

På grund av alla redovisningsskandaler efter det senaste millennieskiftet diskuteras detmycket kring hur förtroendet för revisorer har påverkats. Enronskandalen som inträffade iUSA, var en av de största skandalerna som påverkade hela världens ekonomi. Även i Sverigeförekommer det redovisningsskandaler. Skandiaskandalen är en utav dessa under modern tid.Allmänheten har till följd av dessa skandaler ifrågasatt trovärdigheten i den granskningrevisorer gör i bolags finansiella rapporter. Det finns ett antal olika faktorer som ligger tillgrund för dessa skandaler. Bland de faktorer som låg till grund för skandalerna fannsintressekonflikter, exempelvis att revisorn hade hand om andra tjänster utöver revision, samtatt revisorn inte var oberoende i sin granskning. Som en naturlig effekt avredovisningsskandalerna efterfrågade allmänheten lagstiftningar och åtgärder för att repareradet skadade förtroendet. Koden var en av de åtgärder som infördes som en respons på dennasituation. Syftet med Koden är att vinna tillbaka allmänhetens förtroende för de svenskabörsnoterade bolagen och förbättra styrningen av bolagen. Det är dock inte säkert att Kodenverkligen åtgärdar problemet. Syftet med uppsatsen är att fördjupa diskussionen kringförtroendet för revisorer. Detta genom att undersöka dels huruvida Koden verkligen harpåverkat förtroendet för revisorer och dels genom att försöka identifiera de faktorer sompåverkar förtroendet för revisorer. För att kunna studera det identifierade fenomenet,förtroende för revisorer, och därmed svara på forskningsfrågorna har en kvalitativ ansatsanvänds. Resultatet av denna studie tyder på att Koden inte har haft avsevärd påverkan påförtroendet för revisorer. Dessutom identifierar studien de faktorer som faktiskt påverkarförtroendet för revisorer. En del av dessa faktorer beror på intressekonflikter och att alla parterär nyttomaximerade och andra beror på revisorns egenskaper. Dessa faktorer bör regleras merkring och förtydligas, visar vår studie, för att stärka och återupprätta det skadade förtroendetför revisorer. / As a result of a series of accounting scandals during the last turn of the millennium the debatehas revolved a great deal around how the trust for accountants has been affected. The ”EnronScandal” that occurred in the US, was one of the most immense scandals that affected theworld economy. Accounting scandals do occur in Sweden as well, the ”Skandia Scandal” isone of those scandals that have occurred in modern time. The public has questioned thecredibility in the type of review accountants do in a corporations financial reports. There are anumbers of factors that can be the cause for these scandals. Among the factors that were thecause behind these scandals, were conflicts of interest. Mainly that the accountant hadresponsibility of additional services alongside with audit, but also the independence of theaccountant. As a natural impact the public demanded legislation and legal actions to repair thedamaged trust. Swedish code for corporate governance was one of a couple of actions thatwere implemented as a response to the situation. The purpose to the code was to win back thepublics trust for the Swedish quoted companies and to improve the governance of thecorporations. It is however not quite certain that the code really is able to repair the problem.The aim of this essay is to deepen the discussion round the trust of accountants. By partlyexamining if the Swedish code for corporate governance really has impacted the trust foraccountants, and partly by trying to identify the factors that influences the trust foraccountants. To be able to study the identified phenomenon, the trust for accountants, and toaccordingly answer the questions in the research, a qualitative approach has been applied. Theresult of this study indicates that the code has not impacted the trust of accountantssignificantly. The study also identifies the factors that actually affect the trust for accountants.Some of the factors depend on conflicts of interest and that all parties are cost-benefitmaximized, others lie in the accountant’s qualities. The conclusion in our essay is that thesefactors should be increasingly regulated and explicated in order to reestablish the damagedtrust for accountants.

Introduktion Kritik har riktats mot utformningen av revisionsriskmodellenoch trots det är den en viktig del förbedömningen av revisionsrisken i planeringsfasen. Ioch med detta är det relevant att studera användarnas,det vill säga revisorernas, syn på revisionsriskmodellenoch dess användning. Syfte Uppsatsens syfte är att förklara revisorers uppfattningom användningen av de olika riskerna i revisionsriskmodellen. Metod Studien använder sig av en kvantitativ metod. Vigenomför en enkätundersökning med auktoriseraderevisorer. Data samlas in med hjälp av SurveyMonkeyoch analyseras med SPSS. Slutsatser Våra resultat visar att revisorer som medverkat iundersökningen upplever att inneboende risk varviktigast följt av kontrollrisk och därefter upptäcktsrisk.Vi ser dock att bedömningen av inneboende riskoch kontrollrisk sker sammanvägt och att de påverkasav varandra vilket stärker ett flertal tidigare studier. / Introduction Criticism has been leveled at the design of theaudit risk model, even though it is an importantpart of the assessment of audit risk in the planningphase. As a result of this, it is relevant to studyusers’, namely auditors’, approach to the audit riskmodel and its use. Purpose The purpose of this thesis is to explain auditors'interpretation of the use of the various risks in theaudit risk model. Method The study uses a quantitative approach. The datahas been collected through a survey usingSurveyMonkey and then analyzed with SPSS. Conclusions Our results show that the auditors who participatedin the survey felt that inherent risk was mostimportant, followed by control risk, and thereafterdetection risk. However, we see that theassessment of inherent and control risks iscombined and that they are influenced by eachother, which strengthens several previous studies.

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skall avskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten. Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas. Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem. De intressenter som studeras är kreditgivare, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Svenskt Näringsliv och revisorer. Vår empiriska undersökning är uppbyggt på en kvalitativ studie som baseras på primärdata i form av intervjuer. Vi kommer i vår slutsats fram till att de flesta intressenter har ett behov av reviderade årsrapporter. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot intressenten. Ett borttagande av revisionsplikten skulle leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket ökar intressenternas kontrollbehov för att säkra tilltron till årsredovisningen. / The debate about the possibilities to omit the audit duty for small and middle-sized joint-stock companies was once again actualized after Svenskt Näringsliv (Confederation of Swedish Enterprise) published a report in March 2005. In the European Union’s fourth company directive each member country can choose to omit the audit duty for small companies, however in the European Union it is only the Nordic countries that still obtain the audit duty for such companies. The information in a company’s accounting should be used by the stakeholders to ensure the economical position of the company. With a result of an independent auditor inspecting the annual report, the stakeholders get a receipt to ensure that it’s contents is controlled and follows the generally accepted accounting principles (GAAP). The problem for the stakeholders is how to make sure that they receive reliable information for estimating the company if the audit duty is omitted. Our purpose with this thesis is to investigate how the external stakeholders of small jointstock companies think about omitting the audit duty and which aftereffects this omitting can bring to the stakeholders. The stakeholders are creditors, the National Tax Board, the Swedish National Economic Crimes Bureau, the Confederation of Swedish Enterprise and auditors. Our empirical research is performed on a qualitative research approach based on personal interviews. The conclusion of this paper is that most of our stakeholders have a need for revised annual reports. The company’s audited accounting inspires confidence to its information, which guarantees that the company can complete their contractual duty against the stakeholder. An omitting of the audit duty would erase the quality receipt, which leads to an increased need of control for the stakeholders to ensure their trust to the annual reports.

Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystem Genomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang. Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet. Vi konstaterar också att skillnaderna beror på att förutsättningarna för kunskapsdelning ser olika ut mellan yrkesgrupperna med avseende på vilken typ av kunskap som tillämpas, vilka möjligheter som finns att dela kunskap, deras motivation att deras kunskap och den arbetskultur som råder i respektive kategori. Dessa olikheter bidrar till att kunskapsdelningssystemen kan förbättras på olika sätt.

En studie om hur en ökad kommersialisering inom revisionsbranschen påverkar revisorers well-being. Begreppet kommersialisering representeras av de tre aspekterna marknadsorientering, kundorientering och affärsorientering medan well-being aspekten representeras av lycka, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Det empiriska resultatet av studien tyder på att kommersialiseringsaspekterna marknadsorientering och affärsorientering har en positiv påverkan på revisorers well-being.

Sammandrag Problematisering: Tillåter kvinnliga revisorer en lägre mängd av earnings management än sina manliga kollegor? En väldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat på om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer väljer att begränsa earnings management i ett företag. Dessa undersökningar har gjorts i länder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de högsta i världen när det kom- mer till jämställdhet, och det finns därför en osäkerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra länder. Å andra sidan finns det forskning som tyder på att sociala strukturer såsom jäm- ställdhet påverkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och män utan också synen på resultat manipulering. Forskning påvisar en stark korrelation mellan ett lands nationella kultur och före- komsten av earnings management. Det finns också studier som säger att personers karaktär på- verkas av skillnaderna mellan könen och att dessa är olika från land till land. Medan andra påstår att homogena miljön i revisionsföretag eliminerar skillnaderna mellan kvinnliga och manliga revi- sorer. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om kvinnliga revisorer bidrar till en mindre mängd av earnings management än sina manliga kollegor och om det finns en skillnad mellan länder med hög jämställdhetsnivå kontra låg jämställdhetsnivå. Metod: Studien tar med hjälp av tidigare teoretisk forskning fram tre frågeställningar som besva- ras med hjälp av en vidareutvecklad statistisk modell. Det material vi använts oss utav för vår undersökning har inhämtats från Thomson Reuters Datastream och från företagens senaste års- redovisning. Resultat: Vår studie påvisar att det skiljer sig mellan hur kvinnliga respektive manliga revisorer agerar vid förekomsten av earnings management. Vidare finner vi en viss indikation om att jäm- ställdhetsnivån i ett land påverkar mängden earnings management som förekommer hos företag med kvinnliga revisorer. Men det intressanta i vår forskning är att kvinnor tenderar att bidra till en högre mängd earnings management än sina manliga kollegor och när man blandar in variabeln hög jämställdhet minskar earnings management i jämförelse till företag i länder med låg jäm- ställdhet.

Både i historien och nutid går det att ta del av skandaler där revisionskvaliteten har varit alldeles för låg, vilket har medfört stora konsekvenser för både samhället och enskilda individer. Att revisionskvaliteten tenderar att fortsätta brista indikerar att det finns ett behov för många intressenter att ta reda på vilka faktorer som kan påverka revisionskvaliteten negativt när revisorerna har som mest att göra. I tidigare forskning har forskarna främst fokuserat på Big-4 eller mindre revisionsföretag, medan denna studie kommer att inkludera dessa grupper tillsammans för att även kunna utläsa skillnader respektive likheter för hur de arbetar för att motverka risker mot revisionskvaliteten. Utifrån vår kvalitativa studie har syftet varit att fånga djupare förståelse samt beskrivningar från kvalificerade revisorer respektive revisorsassistenter från revisionsföretag i Västerbotten. Detta för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka revisionskvaliteten negativt under branschens högsäsong. Som författare av denna studie har även målet varit att revisionsföretagen kan lära sig av varandras styrkor och svagheter för att motverka risken att revisionskvaliteten blir lidande. Enligt tidigare forskning finns det många aspekter som har en påverkan på den presterande revisionskvaliteten och att dessa i större grad förekommer med högre arbetsbelastning. Studien visar även på att revisionsprocessen, stress, tid och kompetens är de faktorer som kan ha en negativ påverkan på revisionskvaliteten i Västerbotten. Vidare visar studien även på att det finns en koppling mellan dessa faktorer då de både påverkar och påverkas av varandra. Vår studie har också kunnat utläsa skillnader respektive likheter gällande hur Big-4 och mindre revisionsföretag arbetar för att minska risken för att dessa faktorer ska påverka revisionskvaliteten. Det har bland annat kommit fram att en av de mindre revisionsföretagen anlitat en extern psykolog som regelbundet har möten med medarbetare för att minska stressen, medan Big-4 implementerat checklistor för att minska risken att delar utelämnas i granskningen. Denna studie har även till skillnad från tidigare studier tagit revisorsassistentens medverkande i beaktning, då det har visat sig att de genomför en stor del av granskningen.

I den här studien har vi undersökt revisorers uppfattning av hur trovärdighållbarhetsbestyrkandeprocessen är. Målet med studien har även varit att undersöka framgångsfaktorer för ett trovärdigt bestyrkande och relevansen avhållbarhetsredovisning inom finanssektorn. Studien har genomförts genom intervjuer med respondenter om bestyrkandeprocessen och granskning avhållbarhetsredovisningar. Datamaterialet från intervjuerna och studiens referensram har granskats genom en dokumentanalys där två företag inom den finansiella sektorns hållbarhetsredovisningar har analyserats. Vi har även analyserat vilka standarder företagen använt vid upprättande av hållbarhetsredovisningen, där Swedbank använde GRI och ÅRL och Svea Bank använde ÅRL. Vi finner att revisorers uppfattning om hållbarhetsbestyrkandeprocessen är att den är mindre trovärdig än bestyrkandeprocessen för finansiella redovisningar. Dessutom finner vi flera olika framgångsfaktorer för en trovärdig bestyrkandeprocess där en pålitlig intern kontroll och en omfattande extern granskning är väsentlig. Hållbarhetsredovisning är relevant för finanssektorn däremot kunde vi inte finna i vilken utsträckning den är relevant. Vidare forskning om hållbarhetsredovisning och tillhörande bestyrkanden efterfrågas eftersom förståelsen är begränsad. / In this study we have investigated the auditors perception of how trustworthy the process of assurance is. The aim of the study has also been to investigate the success factors for a trustworthy assurance statement, and how relevant sustainability reporting is within the financial sector. The study has been conducted through interviews with respondents about the assurance process and analysis of sustainability reports. The data from the interviews and the study's frame of reference have been examined through a document analysis where two financial sector companies' sustainability reports have been analyzed. We have also analyzed the standards the companies used when establishing the sustainability reports, where Swedbank used GRI and ÅRL and Svea Bank usedÅRL. We concluded that the auditors found the assurance process of sustainability reports to be less credible than the assurance process for financial reports. We also found different success factors for a trustworthy assurance process where a reliable internal control and an extensive external assurance were essential. Sustainability reporting is relevant for the financial sector, however we could not determine to what extent it’s relevant. In addition, further research on sustainability reporting and associated assurance are requested as the understanding is limited.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle spelar varumärken en viktig roll. När det kommer till värdering av varumärken saknas en gemensam och etablerad metod som är användbar i praktiken. Detta beror på att varumärkesvärdering är mycket komplext och innefattar en stor risk för felaktigheter. Det är upp till värderaren att välja ut den värderingsmetod som är lämpligast för att nå en korrekt och tillförlitlig värdering. Därmed kommer värderingsprocessen att skilja sig mellan olika aktörer och det kan därmed uppstå värdeskillnader i den slutgiltiga värderingen beroende på vem som utför värderingen av varumärket. Syfte: Studien syftar till att bidra med fördjupad förståelse för revisorers och värderingsexperters varumärkesvärderingar och om det finns eventuella skillnader mellan dessa aktörer. Arbetet kommer att jämföra aktörernas värderingsprocesser och studera om den slutliga värderingen skiljer sig åt beroende på vem som utför värderingen samt beroende på vilken metod som används. Metod: För att uppnå syftet har vi använt oss av en deduktiv forskningsansats och tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin är insamlad genom intervjuer av semistrukturerad form och utförda med revisorer och experter som har erfarenhet av varumärkesvärdering och är kunniga inom området. Slutsats: Efter att aktörernas värderingsprocesser analyserats och jämförts går det att se både likheter och skillnader. Samtliga respondenter tillämpar nästan uteslutande samma metod, Relief from Royalty-metoden. Studien visar att samtliga respondenter är enade om att värdeskillnader kan uppstå beroende på vem som utfört värderingen, vilken metod som använts samt eftersom varumärkesvärdering bygger på subjektiva bedömningar. / Background and problem: In today's society, brands play an important role. When it comes to the valuation of brands, there is a lack of a common and established method that is useful in practice. This is because brand valuation is very complex and involves a high risk of inaccuracies. It is up to the valuer to select the valuation method that is most suitable to reach a correct and reliable valuation. As a result, the valuation process will differ between different actors and value differences may therefore arise in the final valuation depending on who performs the valuation of the brand. Purpose: The study aims to increase the understanding of auditors and experts brand valuations and whether there are any differences between the actors. The paper will compare the actors valuation processes and study whether the final valuation differs depending on who performs the valuation and depending on which method is used. Method: To achieve the purpose, we have used a deductive research approach and applied a qualitative method. The empirical findings are gathered through semistructured interviews conducted with accountants and experts who have experience in brand valuation and are knowledgeable in the field. Conclusion: After an analysis and comparison of the actors valuation processes it is possible to discern both similarities and differences. All respondents apply almost exclusively the same method, the Relief from Royalty-method. The study shows that all respondents agree that value differences can arise depending on who did the valuation, which method is used and because brand valuation is based on subjective assessments.