Bakgrund och problematisering: Till följd av ökad globalisering, datatillgänglighet och ökade möjligheter för informationsbehandling, är det nuvarande redovisningssystemet under förändring. Redovisningen går från att baseras på den mer traditionella industriella ekonomin till att anpassas mot en mer informationsbaserad ekonomi med större fokus på relevans i årsredovisningarna. Detta innebär ökad användning av värdering till verkligt värde snarare än värdering till anskaffningsvärden, vilket skapar nya utmaningar för revisorer i verifieringen av de finansiella rapporterna då osäkerheter kan uppstå angående verkliga värdens rimlighet. Syfte och frågeställningar: Genom tillämpning av verkligt värde-värdering har en ökad osäkerhet uppstått i de finansiella rapporterna. Dessa osäkerheter kan vara svåra att minska om värderingarna bygger på svårverifierbar data. Studien ämnar ge en ökad förståelse kring hur revisorer upplever de osäkerheter som uppstår vid revision av poster värderade till verkligt värde, samt hur dessa osäkerheter hanteras. Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger på  Pentlands (1993) och Carrington & Catasús (2007) tolkning av trygghetsteorin i en revisionskontext. Pentland (1993) gör en tolkning av Collins (1981)  teori om rituella interaktionskedjor och applicerar denna i en revisionskontext. Carringston & Catasús (2007) studerar hur revisorer upplever själva “källan” av trygghet utifrån Kolcaba & Kolcabas (1991) trygghetsteori.  Studiens teoretiska perspektiv grundar sig i dessa två teoretiska utgångspunkter för att tolka och analysera den insamlade empirin. Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod där den insamlade empirin utgörs av nio intervjuer med revisorer verksamma inom de fyra stora revisionsbyråerna. Uppsatsen har en hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebär att den insamlade empirin tolkas utifrån de valda teorierna för att på sådant sätt öka förståelsen för hur de intervjuade revisorerna upplever och handskas med osäkerheter som följer av verkligt värde-värderingar.  Resultat och slutsatser: Studien finner indikationer på att revisorerna upplever informationsbristen som den främsta källan till osäkerhet. I linje med Pentlands (1993) studie om revision som en trygghetsskapande process, tolkas dessa osäkerheter utgöra en källa för otrygghet hos revisorerna. Studien finner indikationer på att mängden kunskap och erfarenhet revisorn besitter påverkar den upplevda otryggheten i samband med revision av verkligt värde-värderingar. Studien visar också hur revisorer genom interna- och externa värderingsexperter, modeller samt diskussioner inom revisionsteamet och inom revisionsbyrån minskar denna känsla av otrygghet och uppnår det tillstånd då revisorn känner sig trygg med värderingarna.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur vissa svenska revisionsbyråer påverkats av avskaffandet av revisionsplikten. Studien medför även hur svenska revisionsbyråer ska agera för att behålla sina nuvarande kunder.

Bakgrund:   Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig. Syfte:   Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier. Metod:   I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt. Vi har samlat in vår empiri genom semi-strukturerade intervjuer med riskkapitalister och de som utför en due diligence på uppdrag av andra. Slutsats:   Vi har genom vår studie kunnat kartlägga att det existerar skillnader i utförandet av en due diligence mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Vi har också identifierat att det föreligger gap mellan den normativa teorin och respondentgruppernas utförande av en due diligence i praktiken. Vi kan även konstatera att de skillnader som föreligger mellan riskkapitalisterna och uppdragstagarna kan förklaras med insurance theory och principal agentteorin. Vad de två teorierna beskriver, präglar hela utförandet av en due diligence.

<p> </p><p> </p><p> </p><p><p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p><strong><strong><p>Bakgrund:</p></strong><p> </p><p>Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.</p><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p>Att <em>kartlägga </em>om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. <em>Identifiera </em>huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. <em>Förklara </em><p>eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.</p><strong><strong><p>Metod:</p></strong><p> </p><p>I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt. Vi har samlat in vår empiri genom semi-strukturerade intervjuer med riskkapitalister och de som utför en due diligence på uppdrag av andra.</p><strong><strong><p>Slutsats:</p></strong><p> </p>Vi har genom vår studie kunnat <em>kartlägga </em>att det existerar skillnader i utförandet av en due diligence mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Vi har också <em>identifierat </em>att det föreligger gap mellan den normativa teorin och respondentgruppernas utförande av en due diligence i praktiken. Vi kan även konstatera att de skillnader som föreligger mellan riskkapitalisterna och uppdragstagarna kan <em>förklaras </em>med insurance theory och principal agentteorin. Vad de två teorierna beskriver, präglar hela utförandet av en due diligence. </strong></strong></strong></strong></p></p>

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson &amp; Hulten, 2006, s. 29). Konsekvenserna av det nya IFRS införandet har medfört ett ökat krav på arbete hos revisorer vid granskning av företagets bedömningar på sina tillgångar. Till följd av detta bör revisorer ha en större branschkompetens. (Wines et al., 2007 s. 868) Syftet med studien är att få en ökad förståelse för granskningen av nedskrivningstester av goodwill utifrån revisorers perspektiv.   Teorin diskuterar innebörden av goodwill samt revisorernas arbete och problematik kring granskningen av nedskrivningstester. För att uppnå syftet har vi utfört en kvalitativ undersökning som består av intervjuer från fem auktoriserade revisorer samt en värderingsspecialist. Undersökningen visar att svårigheterna för revisorer vid granskning av nedskrivningstester baseras på det faktum att det förekommer subjektiva bedömningar från företaget, i synnerhet vid granskning av diskonteringsränta och prognoser avseende framtida kassaflöden. Nedskrivningstester av goodwill har även medfört ökat arbete för revisorer. En klar slutsats är att använda sig av värderingsspecialister för att minimera felaktigheter vid granskningsprocessen. Revisorn bör även vara ifrågasättande samt använda sig av företagets historiska träffsäkerhet avseende deras prognoser när de granskar företaget.

Sammanfattning Denna uppsats inleds med en kort historisk genomgång av den aktiebolagsrättsliga utvecklingen i Sverige under de senaste århundradena. Därefter sätts fokus på gällande rätt vad det gäller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstår innan bolaget är registrerat och olovlig värdeöverföring genomgås och följs upp med en genomgång av styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. Därefter följer en genomgång av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot. Därpå följer en liknande genomgång av gällande rätt för revisorers personliga ansvar. Revisorsnämndens funktion gås igenom innan gällande rätt för revisorers skadeståndsansvar presenteras. Även det straffansvar som kan komma att bli aktuellt för en revisor utreds. Rättsläget analyseras därefter i de delar som tidigare presenterats. Analysdelens disposition är i stora drag uppställd på samma sätt som i studiens deskriptiva del. Inledningsvis analyseras således styrelseledamöternas personliga ansvar i olika delar, för att följas upp med en analys av revisorers personliga ansvar. Studiens resultat består av ett flertal konkreta råd på hur en styrelseledamot respektive en revisor ska handla i olika situationer för att undvika ett personligt ansvar. Därutöver presenteras ett mycket kortfattat förslag om att revisorsnämnden kan överta tillsättningen av revisorer från bolagsstämman.

Då taxeringsrevision är en relativt ingripande åtgärd för den enskilde företagaren, bör denna ha möjligheten att skydda känsliga handlingar. Skatteverket har vid taxeringsrevision rätt att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten. Det finns dock möjligheter att undanta handlingar från revisionen, men det är då främst för de grupper som berörs av 36 kap. 5 § RB, exempelvis advokater, läkare och tandläkare. Vad det gäller revisorer så omfattas inte de av 36 kap. 5 § RB och har därmed inte den möjligheten till undantag, utan de kan enbart åberopa 3 kap. 13 § 1st 2 TL om de vill få handling undantagen vid revision. Syftet med uppsatsen är att se om det borde finnas fler yrkesgrupper som ska kunna åberopa 27 kap. 2 § RB och 36 kap. 5 § RB vid undantag av handling. Och då på grund av sekretess förbindelser genom andra lagar eller regler, till exempel tystnadsplikten för revisorer i 9 kap. 41 § ABL. Vi har valt att jämföra revisorer med advokater då båda dessa yrkesgrupper omfattas av lagreglerad tystnadsplikt, med tanke på detta så anser vi att även revisorer bör omfattas av möjligheten till undantag i likhet med det som finns i 27 kap. 2 § RB. När vi studerat de rättsfall vi tagit upp i uppsatsen så framkom det att advokater inte med självklarhet kan få en handling undantagen, utan de måste åberopa speciella skäl för den specifika handlingen. Enligt en dom i Högsta domstolen, NJA 1990 s 537, så bör bevisbördan för dessa ligga på en låg nivå för att få handlingen undantagen till skillnad från revisorer som det ställs högre krav på. Vad man kan se så finns det inte någon klar bild på hur domstolarna dömer i denna typ av mål, då de olika instanserna flera gånger kommer till olika domslut i samma mål. Detta gäller både mellan länsrätt – kammarrätt, som kammarrätt – Regeringsrätt, vilket inte är bra för förutsebarheten och rättsäkerheten för den skattskyldige. Vi kom fram till den slutsatsen, för att skydda revisorernas klienter bör det till en lagändring, i och med denna kommer sekretess gälla för hela skatteprocessen. Det blir då bara parterna i målet som har rätt att ta del av materialet, och det finns då ingen risk att utomstående kan få del av känsligt material efter domen. Med denna lagändring skulle inte bara skyddet stärkas för revisorns klienter utan även för advokatens.

Syfte: Revisorers objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer: Transformativt ledarskap Den etiska kulturen Den moraliska identiteten Metod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet. 121 respondenter deltog i studien där svaren ligger till grund för studiens resultat. Resultat &amp; slutsats: Resultatet av studien visar att ett transformativt ledarskap påverkar den etiska kulturen inom revisionsbolagen samt att den etiska kulturen i sin tur har en påverkan på revisorernas objektivitet. Det transformativa ledarskapet har även en påverkan på revisorernas inre moraliska identitet, men inte på den yttre moraliska identiteten. Studien visar också att varken den inre eller yttre den moraliska identiteteninte påverkar revisorernas grad av objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: Vi finner det intressant att utveckla denna studie med att intervjua revisorer för att få en kompletterande bild till vad enkätundersökningen visar. En annan utveckling av studien är att gå djupare in i det transformativa ledarskapet för att se hur de olika delarna i ledarskapet påverkar den etiska kulturen och moraliska identiteten. Vi tycker också att det skulle vara intressant att fördjupa sig i den moraliska identiteten genom att till exmepel undersöka vad, eller vem en stark inre moralisk identitet hos revisorerna påverkar, är det den egna organisation, samhället eller kunden? Uppsatsens bidrag: Vår studie utvidgar tidigare litteratur med fler olika kontextuella faktorer som kan påverka revisorers objektivitet. Studien har bidragit med kunskap om hur objektiviteten påverkas av organisationens etiska kultur och revisorernas moraliska identitet samt hur ett transformativt ledarskap kan påverka dessa faktorer.

Sjukskrivningarna har ökat markant under de senaste åren på grund av psykisk ohälsa och stress på arbetsplatsen. En bidragande orsak är den ökade digitaliseringen som medför att mängden kommunikationssätt ökar. Detta leder till ständiga avbrott under arbetet av inkommande kommunikationssignaler, vilket gör att många känner att de inte hinner med de viktigaste arbetsuppgifterna. Vårt syfte är att undersöka hur kommunikationssättet skärm till skärm påverkar revisorers välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att människor mår bra av sociala relationer och interaktioner med andra människor och att detta har en positiv effekt för individers välbefinnande. För att testa våra hypoteser har en enkät skickats ut till samtliga godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Resultatet visar att ökningen av kommunikationssättet skärm till skärm i samband med digitaliseringen inte behöver vara negativ för revisorers välbefinnande. Kommunikation via mejl kan ha en positiv effekt för revisorers välbefinnande i form av den kvalitet som uppnås. Resultatet visar även att kommunikationssättet telefon har visat sig ha en positiv effekt för revisorers välbefinnande. Dessa resultat kan vara till nytta för arbetsgivare att ta del av för att på så sätt kunna få sina medarbetare att uppleva ett högre subjektivt välbefinnande genom rätt sorts kommunikation. En begränsning med studien är att urvalet endast består av godkända och auktoriserade revisorer. Ett förslag på framtida forskning är att studera hela revisorskontexten för att kunna göra mer generaliserande antaganden. Ett annat förslag på framtida forskning är att använda en kvalitativ metod för att få ta del av respondenternas åsikter djupare.

Studiens syfte är att beskriva vad som karaktäriserar revisorer i början på 2020- talet. Tidigare forskning har undersökt revisorers arbetssätt, stereotyper och hur individers personligheter skiljer sig åt utifrån olika motivationsfaktorer samt femfaktormodellen. Revisionsyrket genomgår ständigt förändringar vad gäller metodik och regelverk. Förutom detta innefattar revisorns roll ett stort ansvar i att göra uttalanden om att en organisations finansiella ställningar ger en rättvisande bild till allmänheten. Därför kan det tänkas att revisorer har vissa utmärkande personlighetsdrag. Tidigare forskning har visat att personlighetsdrag har en betydande inverkan på hur väl en individ passar i en viss yrkesroll. En individs personlighet är enligt femfaktormodellen sammansatt av fem olika personlighetsdrag där dessa tillsammans bildar en personlighet och skapar skillnader mellan individer. Samtidigt visar forskning att personliga attribut och beteenden kan skilja sig åt beroende på vilka faktorer en individ motiveras av, vilket även är en faktor som anses ha en betydande roll i anställdas prestation i arbetet. Studien baseras på en kvalitativ metod där datainsamling har skett genom tio intervjuer, fördelat på tre juniora revisionsassistenter, två seniora revisionsassistenter och fem auktoriserade revisorer. Studien avgränsas till de fyra största revisionsfirmorna, Deloitte, EY, KPMG och PwC, också kända som “The Big Four”. Studiens resultat visar att revisorer innehar samarbetsvilja och hög grad av social kompetens vilket är användbart eftersom yrket omfattas av mycket kundkontakt och teamarbete. Yrkets utvecklingspotential visar också att revisorer innehar en hög grad av målmedvetenhet. Förmågan att hantera stress anses också väsentlig för att kunna behärska arbetets tighta deadlines och den periodvis höga arbetsbelastningen. Studien visar även att individerna motiveras av liknande faktorer. Sammanfattningsvis dras en slutsats att vissa personlighetsdrag hos revisorer är mer framträdande än andra, där störst likheter har noterats avseende målmedvetenhet och extraversion. Dessutom är lön och arbetskollegor de två främsta motivationsfaktorerna.