Uppsatsen undersöker på vilket sätt konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons konst influerats av epoken romantiken samt om deras bildkonst kan ha kopplingar till den gotiska litteraturens tematik.

No description available.

No description available.

Uppsatsen undersöker hur konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larson kan ha influerats av epoken romantiken i deras konst samt att den undersöker om deras bildkonst kan kopplas till den gotiska litteraturens tematik.

Franz Liszt levde under 1800-talet och var en av sin tids största pianovirtuoser och kompositörer. Vid 42 års ålder skrev han Pianosonat i H-moll som kom att revolutionera den klassiska sonatformen. Denna sonat möttes av hård kritik i början, men med tiden växte respekten för verket och idag anses det vara ett av Liszts viktigaste pianoverk. Detta arbete kommer att handla om just denna sonat. Uppsatsen innehåller en bakgrundsdel med en sammanfattad historik kring Liszts liv och stycket. Detta segment uppföljs av en analysdel där jag analyserar styckets form och skriver om mina interpretatoriska val och tips. Syftet med arbetet var att skaffa mig en stabil kunskapsgrund att utgå från när jag interpreterar verket. Jag kommer fram till att det är viktigt att man inte spelar alltför rubaterat och att man ska vara sparsam med alla redskap vi kan utrycka oss med som dynamik, accenter och tempi, eftersom risken med stycket är att man lätt tappar den röda tråden genom verket. En förhoppning är att denna uppsats ska ge andra pianister en större förståelse för Liszt och hans Pianosonat i H-moll för att få en bättre uppfattning av stycket och förhoppningsvis på så sätt nå en djupare interpretation och en mer genomarbetad konstnärlig instuderingsprocess.

Romance in the era of romanticism A comparative study of representations and conceptions of love in literature and among the Swedish nobility 1741-1782. The period of investigation chosen for this master’s thesis is often said to be the birth of the romantic era, a time when love supposedly conquered marriage. My aim has been to study both fiction and autobiographical texts, such as diaries and letters, to broaden our understanding of conceptions of love in the period of Romanticism. With hopes to provide a new perspective on historical conceptions of love: how people understood and described it in their everyday lives. The men and women of the nobility are often portrayed as unable to afford love, as it were; too much of their good name and wealth were dependent on marriage alliances and the politics of landed property and inheritance. But they too read the famous novels of their day and were influenced by the changes in culture and society, but to what extent? On the basis of a modern definition of romantic love, I have chosen a number of themes for comparison; independence, gender, class and faith. This study shows that the concept of love imagined and the love experienced differ depending on these themes. Love was an idea as well as an emotion experienced. However, the idea proved elusive in the everyday lives of the men and women studied. The novels are critical towards the nobility’s way of life: love ought to be natural and differences in income or status ought not to stand in the way of love. Love in its purest form was perceived to be a way to God. Two souls in love were considered destined by nature for each other. To love was to live, and to live was to love.

Den här uppsatsen är en jämförelse av två olika kompositioner med samma dikt: Was bedeutet die Bewegung av Marianne von Willemer, för första gången publicerad år 1819 i Johann Wolfgang von Goethes Väst-östlig divan. I min jämförande studie har jag, i huvudsak med hjälp av böckerna Lyrikanalys - en introduktion av Lars Elleström samt Poetry into Song: Performance and Analysis of Lieder av Deborah Stein och Robert Spillman, gjort en detaljanalys av diktens innehåll och form. Jag har därefter gått vidare med att undersöka hur Franz Schubert och Felix Mendelssohn har lyckats att förstärka dikten med de musikaliska verktygen melodik, textur, form, harmonik, dynamik och rytm.

Denna c-uppsats undersöker filosofen och författaren Thomas Thorilds (1759–1808) egna författarideal och hur han förhöll sig till härmande. Våra litteraturhistoriska läroböcker attribuerar romantiken för att vara den första epok där idealet om den originella författaren uppkommer. Detta i samband med Europas första upphovsrättsliga lagstiftningar. Thorild introducerades ett nytt originellt författarideal i Sverige, denna uppsats är ett nytt perspektiv på den svensk romantiken förhållande till härmandet utifrån Thorild. Undersökningen utgörs av en historiserande metod med perspektiv på Thorilds egna synsätt och värderingar. Mitt källmaterial bygger på Thorilds egna dikter och verk som En Critik Öfver Critiker (1791) samt Om Efterhärmning (1792). Det teoretiska perspektiv jag utgår ifrån är tidigare forskare såsom Martin Fredrikssons och hans avhandling, där han anayserar konstruktionen av författaren i laglig bemärkelse. Sedan Martha Woodmansee vars forskning ifrågasätter bilden av att ”de sköna konsterna som något evig och densamma genom historien. Vår moderna syn bottnar i romantiska ideal, men de formas alltid efter sin samtid. Sist ut är I Michel Foucault som diskuterat individualiseringen av författaren och när författarjaget blir synonymt med bokens liv. Denna undersökning är högst relevant då studier av den svenska romantikens ideal och förhållande till originalitet inte har studerats utifrån Thomas Thorild i samband med hans författarideal. Thorild är han som attribueras som den som introducerade det romantiska författaridealet till Sverige och därför det självklara valet för undersökningen.

This essay examines the conditions for translation into Swedish, and reception of Shakespeare’s dramatic works during the 19th century. By looking at the critical discussion around Shakespeare in Sweden from 1790 until 1850, and the biographies of several translators, the conclusion is that the Romantic movement was a crucial component in introducing his plays, as well as a modernization of political and literary culture after the French revolution. The essay also aims to tie a specific play – The Tragedy of Coriolanus, one of Shakespeare’s later tragedies – which was performed in Stockholm in 1866 to the political conditions of modernity, with its focus on class struggle and the taming of public opinion. The play dramatizes the for democracy as against aristocracy and tyranny – an issue well alive in the late 19th century. By situating the text of the play as a narratological homology for political and capitalist modernity, Shakespeare is brought into sharp relief as a thoroughly modern playwright, whose problems still concern us today.

In this essay I will present a stylestudy of he New Zeeland born author Katherine Mansfield, 1888 - 1923 and american master of horror, Stephen King, born 1947. The main focus is to analyze how they use the literary tools of time, place and focalisation and to make a literary experiment where I practise the learnings I have made.  I will try to answer how the authors use time, place and focalisation in the novels? In my literary experiment, can I find the differences and similarities? I have studied two shortstorys: Katherine Mansfields The Garden Party and from Stephen King, 1922.I read my first short story from Mansfield and King more than twenty years ago and over the years they have stayed in my memory as strong and positive experiences of reading. My aim is to learn more about the author's style with special attention to time, place and focalisation.  The tools for this is studies of their works in connection to these three concepts and a literary experiment where I try to mimic the authors. In this my work I have found similarities and differencies between the two authors. Differencies coming from the different times when they write: Mansfield from early 1900  modernism and romanticism and King contemporary literature and horror. I have deepened my understanding of place and time and captured new knowledge about focalization, a term that was new to me as I started the course. Both authors write chronologically over different timespace (one day and a decade). They use dialogue, both internal and external. They switch between external nd internal/varied internal focalization wich makes the novels fascinating and intriguing. I have found that is is possible to cross the style of the tho authors and create a credible story.