In sparsely populated municipalities, there is a large increase of elderly people in relation to people of working age. This will entail a great need for housing for the elderly, and at the same time resources for the care of the elderly. The aim for this study is to examine how older people within Storuman-, Sorsele and Vilhelmina municipality perceive their current housing and other forms of housing for the future, and also to analyze how the housing demand is met now or in the plans for future development within the municipalities. Interviews have been conducted with both elderly but also with people who work with housing issues within the municipalities. There are incentives that the demand of shared housing will increase. The elderly feel a lack of meeting places and they prefer shared forms of housing over regular apartments. The municipalities have different challenges and different housing supply and therefore they have different approaches and plans to cope with the future housing demand for elderly.

The problem of insufficient healthcare is particularly noticeable in rural regions. Despite this, there is still little research on the digital transformation of healthcare in rural areas. This thesis aims to bridge the gap between the two research fields of "digital health” and “rural development” to find out the most significant challenges for rural areas when implementing and using digital health solutions. "Rural areas" in this work are referring to areas with low population density and small settlements in the industrialised EU countries. First of all, a “Digital Health Ecosystem” was developed based on a research review, which served as an overview of the most important factors and stakeholders regarding digital health in general. The “Digital Health Ecosystem” was used as part of the qualitative research method and interview guide to identify the challenges in transferring the overview to rural areas. An interview study was conducted with eight experts from the field of digital health with different backgrounds like technology, economics, social sciences, healthcare systems and smart village. The results show that digital health in general involves many barriers, which also apply to rural areas. The specific challenges for rural areas could be divided into four main categories: broadband and mobile networks; structural barriers; digital acceptance & competence; rural innovation. The findings reveal that the smart village concept and rural initiatives are still in their early stages and digital strategies and networks will have to spread more widely across the entire countries. Furthermore, services must be better targeted to the specific problems of rural communities. In particular, because the need for digital health solutions is very great in rural areas, where they can counteract problems like lack of healthcare providers and poor healthcare. In this context, all the general and specific challenges should not be considered separately, because the complexity of the ecosystem can only be understood by connecting all the different fields of action. / Problemet med otillräcklig sjukvård märks särskilt på landsbygden. Trots detta finns det fortfarande lite forskning om den digitala omvandlingen av sjukvården på landsbygden. Denna rapport syftar till att överbrygga klyftan mellan de två forskningsområdena "digital health" och "rural development" för att ta reda på de viktigaste utmaningarna för landsbygden när de implementerar och använder digitala hälsolösningar. "Landsbygdsområden" avser i detta arbete områden med låg befolkningstäthet och små bosättningar i de industrialiserade EU-länderna. Till att börja med byggdes ett ramverk, “Digital Health Ecosystem”, baserat på en forskningsöversikt. Detta ramverk fungerade som en översikt över de viktigaste faktorerna och intressenterna beträffande digital hälsa i allmänhet. ”Digital Health Ecosystem” användes som en del av den kvalitativa forskningsmetoden och intervjuguiden för att identifiera utmaningarna i överföringen av översikten till landsbygden. En intervjustudie genomfördes med åtta experter inom området digital hälsa med olika bakgrunder som teknik, ekonomi, samhällsvetenskap, hälsovårdssystem och smart by. Resultaten visar att det finns många hinder för digital hälsa i allmänhet, som också gäller för landsbygden. De specifika utmaningarna för landsbygden kan delas in i fyra huvudkategorier: bredbands- och mobilnät; strukturella hinder; digital acceptans & kompetens; landsbygdens innovation. Resultaten visar att det smarta landsbygder och andra typer av liknande initiativ i rurala områden fortfarande befinner sig i sina tidiga stadier och att digitala strategier och nätverk måste spridas mer över hela länderna. Dessutom måste tjänsterna riktas bättre mot de specifika problemen i landsbygdssamhällen. I synnerhet eftersom behovet av digitala sjukvårdslösningar är mycket stort på landsbygden, där de kan motverka problem som brist på vårdgivare och dålig sjukvård. I detta sammanhang bör alla allmänna och specifika utmaningar inte beaktas separat, eftersom ekosystemets komplexitet bara kan förstås genom att koppla samman alla olika handlingsfält.

Syftet med projektet var att via en fältstudie på plats i Linga Linga, Moçambique, finna tekniska lösningar till problem kopplade till det privata hushållet. Via observationer och intervjuer identifierades de huvudsakliga problemen, varefter fokus lades på att finna lösningar till problematiken med stora mängder rök vid matlagning, att inomhustemperaturen blir väldigt hög, att det inte finns möjlighet att kylförvara mat samt att det råder stor brist på ordentliga toaletter. De lösningar på problemen som via en litteraturstudie identifierats utvärderades utifrån vad som ansågs rimligt att genomföra i Linga Linga, med avstamp i ekonomisk kostnad, materialtillgång och tekniska svårigheter. Slutsatsen blev att en enkel anordning kallad Mewar Angithi är lämplig för att minska mängden luftburna partiklar. Att kyla husen kan eventuellt vara möjligt med en Eco-cooler, men effekterna av denna är oklar. Att kyla mat visade sig tekniskt svårt utan ett kylskåp, och ett kylskåp är inte en ekonomisk möjlighet för gemene man på Linga Linga. Däremot finns olika lösningar på att förlänga hållbarheten på frukt och grönsaker. Slutligen identifierades ett par olika varianter av toaletter som skulle vara lämpliga att implementera i byn. / The aim of this project was to find technical solutions to problems linked to the private household through a field study in Linga Linga, Mozambique. Through observations and interviews, sixteen problems were identified and presented in a table. Large amounts of smoke while cooking, high indoor temperatures, lack of possibility to store food in refrigerator and absence of proper toilets was evaluated as the most crucial problems with the possibility of being solved without involvement of external actors. Solutions on the mentioned problems was searched for mainly in scientific research with a proven effect, but when no scientific results were found, a broader view was adopted. The solutions found in the literature study were evaluated based on what was considered possible to implement in Linga Linga, concerning economic cost, availability of materials and technical difficulties. The conclusion was that a simple device called Mewar Angithi is suitable for reducing the amount of airborne particles. Cooling the houses may be possible with an Eco-cooler, but the effect of this device is unproven. To store food cold proved to be technically difficult without access to a refrigerator, and a refrigerator is not economically possible for the residents in Linga Linga. However, there are different solutions to extend the lifetime of fruit and vegetables. Finally, a few different variants of toilets were identified that would be suitable to implement in the village.

Solar energy is of huge interest due to the current situation with global warming. A number of solar technologies have been developed, such as photovoltaic, concentrated solar power, and solar water heating systems, to name a few. However, the technologies are being slowly implemented, and Botswana, with generous amounts of sun, is particularly suitable for solar energy. The opportunities were investigated due to the overwhelming and horrifying warnings echoed by many of the world's scientists regarding global warming. First, a handful of solar technologies were thoroughly investigated. A field study at Gakgatla village was then conducted, where the locals were interviewed. The interviews were analyzed, and solutions were suggested based on the identified needs of the locals. The biggest challenges identified were the lack of electricity in many of the households, parental figures not being supportive of the children's education, and theft. Additionally, many locals cooked with firewood. The most helpful solution but difficult to implement is photovoltaic panels. Solar water heating systems would also be helpful to the locals who predominantly had cold water. Additionally, solar cookers could help minimize exposure to hazardous smoke. Lastly, solar lamps could help students study during nighttime. Some locals also showed huge enthusiasm for what the future partnership with Botho University will bring. It is encouraged to develop a prototype of a solar cooker, particularly the parabolic solar cooker, in order to install solar cookers in Gakgatla village. Solar dryers would also greatly benefit the locals and are also suggested developments. Both of the mentioned solutions would help minimize the locals' exposure to the hazards of cooking with firewood. The solar dryers will also help eliminate bacteria by drying the food in a protected space inside a container.

M. Tech. (Department of Information and Communication Technology, Faculty of Applied and Computer Sciences), Vaal University of Technology. / In most African countries, agriculture remains a key factor in economic development with over half the population living in rural areas and directly or indirectly deriving their livelihoods from agriculture. Agriculture still faces several challenges that prevent it from being able to make its maximum contribution to economic expansion, despite it being the backbone for economic growth. As a major cause for change in all spheres of human lives, information and communications technology (ICT) has played a positive role in different segments of society, such as agriculture, education and community development. However, it could play a greater role in agriculture by assisting farmers who face challenges on a daily basis. Farmers may lack an operative way to gather farm produce data, to obtain information from other interested parties (e.g. agriculture advisers) and to record farm input expenses and expenditure on farm chemicals. These and other challenges experienced by farmers may be solved by gaining ICT access through using available technologies. Farmers need to benefit from earlier unexploited opportunities regarding the provision of cost-effective communication and learn about advanced practices previously unknown to them. In this research study, the researcher studied factors that influence farmers in the adoption of a mobile crowdsourcing portal for agriculture purposes. A model was used to measure the perception of farmers about the technology after having used it for a season. The model consisted of the following variables: quality factors; perceived ease of use; experience; perceived usefulness; attitude toward using; and behavioural intention to use. A test for reliability and validity proved that the model was acceptable. The results of the data analysis indicated that there was a strong relationship between the multiple independent factors and the dependent variable in the model. The researcher concluded that mobile crowdsourcing applications are perceived as enhancing agricultural development in remote areas with regard to data accessibility, the development of crop production, support in the decision-making process and their importance in sustaining agricultural activities.

This project examines the concept of computer hubs as a tool to increase technological inclusion in rural areas in lowincome countries. The viability of computer hubs as a concept was evaluated by looking at three factors among people living in such areas: acceptance of computers, the financial viability of computer hubs, and actual ease of use of computers. The study was conducted in Linga Linga, a small village located in the province of Morrumbene in southern Mozambique. Linga Linga is characterized by low technological inclusion and low income, which is typical for villages in rural areas in lowincome countries. Interviews, questionnaires, workshops and focus groups were conducted to examine the viability of computer hubs. The study indicates that the acceptance of computers, measured through attitude towards computers as well as perceived usefulness and perceived ease of use of computers, was sufficient for implementation. The study also concludes that the actual ease is sufficiently high, and even in cases where it is not due to a lack of previous experience with computers, the time it takes to learn is low. In addition, it was found that computer hubs are financially viable from a business perspective. In conclusion, computer hubs can be considered a viable approach to increase technological inclusion in rural areas in low-income countries. / Projektet undersöker konceptet computer hubs och hur det kan användas som ett verktyg för att öka teknologisk inkludering på landsbygden i låginkomstländer. Konceptet utvärderades genom att undersöka tre faktorer: användaracceptansen för datorer, computer hubs finansiella hållbarhet och den faktiska användbarheten hos datorer. Studien genomfördes i Linga Linga, en by belägen i provinsen Morrumbene i södra Moçambique. Linga Linga kännetecknas av låg teknologisk inkludering och invånare med låga eller inga inkomster. Intervjuer, frågeformulär, seminarium och fokusgrupper genomfördes för att undersöka konceptens genomförbarhet. Studien indikerar att användaracceptansen hos datorer, mätt genom attityd gentemot datorer såväl som upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet för datorer, var tillräcklig för implementering. Studien visar även att den faktiska användbarheten hos datorer är tillräckligt hög för implementering samt att den snabbt kan förbättras trots lite eller ingen tidigare erfarenhet av datorer. Studien visar även att en implementering av computer hubs är ekonomiskt hållbar ur ett affärsperspektiv. Sammanfattningsvis kan implementeringen av computer hubs som koncept betraktas som ett  hållbart tillvägagångssätt för att öka teknologisk inkludering i landsbygden i låginkomstländer.

This report aims to study the difficulties when approaching accessibility and mobility challenges in rural areas and explore how rural areas might have been approached with urban methods. Mobility-as-a-Service (MaaS) is a renowned concept when addressing accessibility and mobility development in both rural and urban areas. Car ownership and habitual car use are topics that are relevant in the research fields of sustainable transportation and urban development and has shaped the development of MaaS methods. One question is if rural MaaS methods can be developed to fit an unique rural context more specifically.  To add knowledge about this a theoretical thematic analysis was made, based on four semi-structured interviews about how the interviewees perceive their accessibility, and reflections about their current situation in their settlement regarding accessibility. The results show that the settlements have both differences and resemblances regarding accessibility by bicycling, walking, car travel, and feeling of belongingness to their local community. One unexpected discovery is that the sense of belongingness and identity is correlated with the perceived accessibility to public and local services.  Finally, a suggestion for how to adapt MaaS to a rural area by using the data collected from the interviewees is presented with an example. The suggested method could be a tool to identify objectives and services that can be applied for every rural area by using Local Accessibility Index in combination with a categorization of the studied municipality. / Den här rapporten kommer studera utmaningarna med tillgänglighet och mobilitet på landsbygderna samt undersöka om det har tillämpats metoder på landsbygderna som från början var framtagna för stadsmiljöer. Mobility-as-a-Service (MaaS) är en erkänd metod för att angripa utmaningar med tillgänglighet och mobilitet i både land och stad. Bilägande och vardaglig bilanvändning är ämnesområden som är relevanta kring forskning om hållbart resande och stadsutveckling – och vilket har präglat utformningen av MaaS. Frågan uppstår huruvida tillämpningen av MaaS på landsbygderna kan utvecklas för att på ett mer specifikt sätt kunna anpassas till ett unikt område.  För att fylla kunskapsluckan genomfördes en teoretisk tematisk analys av fyra semi-strukturerade intervjuer för att undersöka hur de tillfrågade upplevde sin tillgänglighet samt för att höra deras reflektioner kring deras situation med avseende på tillgängligheten i sitt område. Resultatet visar på att de fyra olika personerna delar både likheter och olikheter när det kommer till tillgänglighet med cykel, via gång, och känsla av samhällsinkludering. Ett oväntat resultat var hur ens känsla av tillhörighet till regionen och till det offentliga hörde ihop med tillgänglighet till offentlig och lokal service.  Slutligen, presenteras ett förslag till metod med ett exempel för hur MaaS kan anpassas till ett landsbygdsområde genom att använda data från intervjuer. Den föreslagna metoden kan bli ett verktyg för att identifiera målsättningar och tjänster oavsett vilken plats det är som undersöks. Till detta används ett lokalt tillgänglighetsindex samt en kommunindelning.

Based on the fact that accessibility in rural areas relies heavily on car traffic, call-driven traffic has been used in different regions to improve public transport usage in rural areas, while it has been difficult to maintain due to high maintenance and long waiting time. Over the past decade, a new demand response transit (DRT) service came into light, which combines with new technologies to provide a more attractive and efficient transport service. Now the Public Transport Authorities have the vision to change this situation of call-driven traffic. In this project, Södertälje and Nykvarn rural area was chosen to be the pilot area of the new DRT service, where a network algorithm was designed to support the routing choices of the new mobility service. The objective of the network algorithm is to achieve an optimal route based on the cost function i.e. operational cost and passengers’ ride time. In addition, the network algorithm is able to test different scenarios, in which user-friendly and operator-friendly scenarios were tested. The result has shown that user-friendly scenarios provide a lower passenger ride time and fleet travel time with the same amount of requests. On top of that, several recommendations regarding improving the service design were proposed in order to optimize customer satisfaction and operation cost. / Baserat på faktumet att tillgängligheten på landsbygden är mer eller mindre byggd på biltrafik så har anropstyrd trafik använts i flera regioner för att förbättra kollektivtrafikanvändningen på landsbygden. Systemet är dock gammalt och lett till svårigheter för drift och underhåll samt långa väntetider. Under det senaste decennium har det utvecklats nya mobilitetslösningar som styrs när behovet uppstår (DRT-service), som kombineras med ny teknik för att ge en mer attraktiv och effektiv transport service. Nu har offentliga transportmyndigheter (PTA) visionen att förbättra denna anropstyrda trafik. I detta projektet valdes landsbygden i Södertälje och Nykvarn som pilotområde för den nya DRT-servicen, där nätverksalgoritmen utformades för att kunna stödja de olika val av vägar för nya mobilitetstjänsten. Målet med nätverksalgoritmen är att uppnå en optimal väg baserad på de kostnadsfunktioner t.ex driktkostnader och passagerarens körtid. Dessutom testas nätverksalgoritmen i olika scenarier, vilket är användarvänliga och driftvänlga scenarier. Resultatet visade att användarvänlga scenarier ger en mindre passagerartid och fordonets resetid gentemot samma mängd av förfrågningar. Dessutom gavs rekomendationer angående hur man kan förbättra tjänstedesignen för att optmiera kundnöjdhet och driftkostnad.

Die Studie zur demokratischen Bildung im ländlichen Raum erforscht die komplexen Herausforderungen und Potenziale politischer Bildung in ländlichen Regionen und diskutiert erste Lösungsansätze. Im Zentrum der Ergebnisse stehen die unmittelbaren Beziehungen im ländlichen Raum, die durch die gemeinsam geteilten Lebenswelten und stabile Interaktionsnetzwerke gekennzeichnet sind, aber auch durch die Konfrontation mit verengten Diskursräumen, Konformitätszwängen und Angriffen. Die Studie identifiziert sechs Spannungsfelder, die von politischen Bildner:innen im ländlichen Raum navigiert werden müssen. Dabei werden unter anderem die systemischen Herausforderungen der Finanzierung und bürokratischen Belastung aufgezeigt sowie die Notwendigkeit eines nachhaltigen und inklusiven Ansatzes herausgestellt, um politische Bildung effektiv gestalten zu können. Darüber hinaus werden Lösungsansätze diskutiert, die den Aufbau und die Pflege von Beziehungen und Netzwerken, langfristige Verankerung und Zusammenarbeit mit lokalen Akteur:innen, sowie die systematische Erfassung von Angriffen und deren Prävention thematisieren. Außerdem wird eine gezielte Förderung und Anerkennung der politischen Bildungsarbeit, sowie die Entwicklung bildungsimpliziter Veranstaltungen, die eng an die Lebenswelt der ländlichen Bevölkerung angelehnt sind, gefordert. Die Studie betont den Zusammenhang zwischen langfristiger Handlungs- und Finanzierungssicherheit und der Kultivierung von Vertrauen mit wichtigen lokalen Akteur:innen. Es bedarf dazu einer maßgeschneiderten, prozessorientierten Finanzierungsmechanik, die den einzigartigen Kontext ländlicher Einstellungen respektiert. Die Autor:innen plädieren für eine ganzheitliche Strategie politischer Bildungsförderung in Sachsen, die nicht nur, aber im besonderen Maße den Anforderungen verschiedener Regionen gerecht wird. Die Ergebnisse zeigen, dass politische Bildung im ländlichen Raum spezifische didaktische Ansätze erfordert, die sich von städtischen Modellen unterscheiden und die ein tiefes Verständnis der lokalen Dynamiken und Bedürfnisse voraussetzen. Die Studie betont die Notwendigkeit einer adaptiven, ressourcenbewussten und langfristig orientierten Herangehensweise, um die demokratische Teilhabe und Bildung in ländlichen Gebieten zu stärken und zu fördern.:1 Einleitung 2 Methodisches Vorgehen 3 Politische Bildung im ländlichen Raum - ein Spannungsfeld .. 3.1 ... zwischen lebensweltlichen Zugängen und Skepsis der Zielgruppen, Beziehungsbarrieren sowie Konformitätszwang 3.2 ... zwischen direktem Zugang zu Entscheidungsträger:innen und Behinderung durch kommunale Politik und Verwaltung 3.3 ... zwischen Bereitschaft zur Solidarität und rechten Strukturen sowie Angriffen auf demokratische Bildungsarbeit 3.4 ... zwischen idyllischer Natur, strukturellen Problemen und städtisch verengten Anforderungen an demokratische Bildungsarbeit 3.5 ... zwischen Mittelvielfalt und fehlender Nachhaltigkeit in der Förderung 3.6 ... zwischen gestaltbaren Freiräumen und didaktischen Unsicherheiten 4 Lösungsstrategien im Umgang mit Herausforderungen demokratischer Bildung im ländlichen Raum 4.1 Beziehungen und Netzwerke aufbauen, pflegen und nutzen 4.2 Langfristige Verankerung in den Regionen, Beziehungsaufbau zu Gatekeeper:innen und Mediationsstrukturen 4.3 Systematische Erfassung von Angriffen sowie rechtliche und strategische Beratung 4.4 Gezielte, prozessorientierte sowie nachhaltige Förderung und Anerkennung politischer Bildungsarbeit 4.5 Bildungsimplizite Veranstaltungen, lebensweltliche Entlastungsangebote und Professionalisierung 5 Diskussion und Schlussfolgerungen 6 Literatur

In Namibia, parents are mainly responsible for the establishment of preschools in their communities. However, many preschools in rural areas are beset by problems such as poor basic infrastructure and a shortage of trained staff. In light of evidence that parent involvement in Early Childhood Development (ECD) programmes is beneficial, this study includes a literature review of parent involvement in rural preschools as well as the place and role of parents in BCD provision in Namibia. A qualitative investigation of parent involvement in four rural preschools in the Kavango region was conducted. The data were analysed, discussed and synthesised. Among others it was found that preschools do not have a clear policy on parent involvement and that both parents and teachers lack knowledge on home-school partnerships. Poor socioeconomic circumstances and a lack of leadership exacerbates the problem. Based on the findings, guidelines for improving home-school relationships are proposed. / Educational Studies / M.Ed (Comparative Education)